1515

Lukasjenko tvingade ned passagerarplan – regimkritisk journalist gripen

Litauiska åklagare har startat en brottsutredning om flygkapning med terrorkopplingar.

Det meddelar landets riksåklagare efter det att Belarus beordrat ett Ryanairplan på väg från Grekland till Litauen att landa i Minsk, där en regimkritisk journalist tvingades lämna planet.

Aleksandr Lukasjenko.
Aleksandr Lukasjenko.Foto:Maxim Guchek

Åklagarna uppger att utredningen kommer att inkludera flygkapning i terrorsyfte och handlingar som bryter mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter

Litauens premiärminister Ingrida Simonyte säger att ett antal av dem som var ombord det aktuella flygplanet togs åt sidan så fort de landat i Vilnius och förhördes av åklagare.

”2Vi väntar oss att de samarbetar med polis och åklagare och delar med sig av den information de har”, sade hon på flygplatsen efter att själv ha mött upp planet och dess passagerare och besättning.

”Denna situation, som saknar motstycke, måste utredas väldigt noggrant.”

Planet, på väg från Aten till Vilnius, tvingades på söndagseftermiddagen landa i Belarus huvudstad. President Aleksandr Lukasjenko beordrade att Ryanairplanet skulle landa och två stridsflygplan skickades upp för att följa det.

Den regimkritiske belarusiske journalisten och aktivisten Roman Protasevitj, som tidigare drev den oppositionella kanalen Nexta och lever i exil, befann sig ombord. Han greps på flygplatsen i Minsk.

Flera timmar efter nedtvingandet, vid 19.30-tiden på söndagen svensk tid, meddelade EU-kommissionen och litauiska luftfartsmyndigheter att planet fått tillstånd att lämna Minsk. En knapp timme senare landade planet i Litauens huvudstad Vilnius.

Enligt rapporter i litauiska medier blev Roman Protasevitj kvar i Belarus, och enligt passagerare på planet möjligen också en vän till honom. Obekräftade uppgifter i litauiska och ryska medier gör gällande att ytterligare fyra passagerare inte följde med till Vilnius.

När händelsen blev känd uppmanade Litauens president Gitanas Nauseda Nato och EU att ”omedelbart agera på det hot som den internationella civila flygfarten utsätts för av Belarus regim”. Och reaktionerna kom snabbt från flera EU-länder.

”Uppgifterna om att belarusiska myndigheter har tvingat ett civilt flygplan att nödlanda i Minsk i syfte att arrestera den oberoende journalisten Roman Protasevitj är djupt oroväckande och upprörande. Det belarusiska agerandet är fullständigt oacceptabelt och har utsatt samtliga passagerare på planet för betydande säkerhetsrisker”, säger utrikesminister Ann Linde, i en kommentar till TT.

Linde kräver att Protasevitj omedelbart släpps fri, vilket även bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gör.

Under tidig natt stämde även USA in i den internationella kören av fördömanden.

”En chockerande handling av Lukasjenko-regimen som hotade över 120 passagerares liv, inklusive amerikanska medborgare”, skriver landets utrikesminister i en kommentar där han kräver en grundlig internationell utredning av händelsen.


Innehåll från SAVRAnnons

Så undviker du avgifterna som äter ditt fondsparandes vinst

76 procent av vuxna svenskar sparar i fonder, antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock är kunskapen låg om vad fondavgiften kostar, hur den påverkar ens vinst samt hur man enkelt kan minimera sina fondavgifter.

När man köper en fond, betalas i de allra flesta fall en avgift i ersättning till fondförvaltaren. Ju mer aktivt förvaltad fonden är, desto högre är i regel avgiften. Vad många inte vet är att fondförmedlarna, exempelvis banker och nätbanker, ofta tar ut ett arvode för att sälja fonderna vidare till sina kunder. Denna fondprovision, även kallad kickback, är ofta lika stor som ersättningen till fondförvaltaren. Förenklat kan man därför säga att hälften av fondavgiften man betalar går till förvaltaren av fonden, och hälften går till banken. 

Miljarder i provision till bankerna

Enligt SVT betalade svenska sparare och framtida pensionärer ca 35 miljarder kronor i avgifter under 2020. En betydande del av dessa avgifter går till de förmedlande bankerna, och utgör en stor del av deras vinster. 

Detta system är kritiserat och till och med förbjudet i länder som Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Så sent som i februari 2021 meddelade Finansinspektionen att de vill att fondprovisioner ska förbjudas, bland annat för att de anser att det finns en intressekonflikt mellan spararna och förmedlarna: Genom att rekommendera fonder med dyra avgifter, tjänar fondförmedlaren mer pengar.

Halvera dina fondavgifter och optimera din vinst

Spartjänsten Savr ger rabatt på fondavgifterna: Istället för att ta en fondprovision, ger Savr tillbaka provisionen till dig som sparare. Där behöver du inte starta ett helt nytt sparande, utan kan enkelt flytta ditt befintliga innehav till plattformen för att ta del av de rabatterade avgifterna. Läs mer om erbjudandet och hur en flytt går till på savr.com.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till savr.com.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?