ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Almedalen 2019

Lööf vill sänka skatten – dragkamp om miljöskattemiljarder väntar

  • Annie Lööf (C). Foto: Martina Huber/TT

Centerpartiet vill gå fram med en riktad skattesänkning mot nordvästra Sverige inom ramen för den gröna skatteväxlingen. Samtidigt väntar nu en hård dragkamp när ytterligare 9 miljarder kronor ska tas in i höjda miljöskatter. 

Energin, bensinskatten och subventionerna inom jordbruket är några av knäckfrågorna.

Den gröna skatteväxlingen är en central del av januariöverenskommelsen och under mandatperioden ska 15 miljarder kronor i höjda miljöskatter växlas mot sänkta skatter på jobb och företagande. 

Centerpartiet vill nu lägga 2,9 miljarder på en riktad skattesänkning för personer som bor i nordvästra Sverige, inom det som kallas stödområde A och B.

Annie Lööf pekar på att den genomsnittliga kommunalskatten i de nordvästra delarna ligger på 33,83 kronor jämfört med 29,82 kronor i Stockholm. Detta samtidigt som servicen ofta är som sämst just där skatterna är som högst.

”Skatteklyftan är inte bara djupt orättvis, den är också en del av en negativ spiral”, säger hon.

”För högre skatter kan avskräcka människor från att flytta dit och de kan också driva människor från dessa lands- och glesbygdskommuner.”

Det Centerpartiet föreslår är en höjning av grundavdraget med 11.000 kronor per person och år i de nordvästra regionerna.

För en medianinkomsttagare innebär det ett tillskott på 3.700 kronor i plånboken varje år och totalt berörs 1,2 miljoner människor av förslaget.

Annie Lööf hoppas få igenom förslaget under mandatperioden.

”För Socialdemokraterna är det viktigt att minska de ekonomiska klyftorna mellan människor och mellan stad och land, och vi tycker att det här ett bra förslag att ha med i den gröna skatteväxlingen”, säger hon.

Samtidigt som Annie Lööf pratar om skattesänkningar, väntar nu tuffa förhandlingar när det gäller vilka miljöskatter som ska höjas.

Flera av de skattehöjningar som har lagts fram har mötts av hårda protester och det gäller inte minst inom gruvindustrin. Den höjda skatten på värmeproduktion har också gjort att flera energibolag valt att avveckla sin lokala elproduktion.

Enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har regeringen så här långt gått fram med cirka 6 miljarder kronor i höjda miljöskatter, vilket innebär att 9 miljarder återstår.

Men var de pengarna ska tas ifrån är oklart.

”Det är för tidigt att svara på i dagsläget, vi kommer att komma med förslag i de budgetar som vi ska lägga”, säger Per Bolund.

För några veckor sedan meddelade regeringen att skatten på plastpåsar kommer att höjas med 3 kronor och enligt Per Bolund kommer framtida skattehöjningar rikta sig mot både företag och privatpersoner.

Men frågan är känslig och enligt Rickard Nordin, Centerpartiets miljöpolitiska talesperson, har partierna lite olika ingångar när man nu ska försöka komma vidare.

”Jag tror till exempel att vi har olika ingångar i om och hur mycket vi ska höja bensinskatten, där har vi ingen gemensam position”, säger han.

Även Johan Pehrson, Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson, pekar ut bensinskatten och ser problem med att återinföra den extra indexeringen av skatten som togs bort i M och KD-budgeten.

Han ser också problem med den tidigare skattehöjningen på värmeproduktion.

”Jag har lyft upp att skattehöjningen på kraftvärme är problematisk och skulle gärna se till att den inte motverkar investeringar i Sverige”, säger han. 

Kan den behöva justeras?
”Jag tycker att man måste överväga det”, säger han.

Johan Pehrson pekar också ut de subventioner som finns inom jordbruket på till exempel dieselskatten, som är en känslig fråga för Centerpartiet.

”Jag har stor respekt för det svenska jordbrukets situation, det är inte vilken näring som helst”, säger han.

”Men man måste också vara medveten om att vi som konsumenter kanske måste tänka på att det kan bli 1 krona mer för två liter mjölk”, fortsätter han.

Även om skatteväxlingen kan vara ett effektivt verktyg i den gröna omställningen, finns det också en kritik från ekonomhåll.

Syftet med skattehöjningarna är att fasa ut det som är dåligt för miljön och klimatet och då minskar samtidigt skatteintäkterna.

Men Per Bolund är inte bekymrad utan ser skatteväxlingen som en ren miljö- och klimatåtgärd.

”Får vi mindre skatteintäkter så är vi bara glada över det, för då minskar vi också vår miljöpåverkan”, säger han.

Rickard Nordin tror att skattesänkningarna, som ligger i den andra vågskålen, kommer att väga upp de skatteintäkter som går förlorade.

”Fler jobb ger mer skatteintäkter”, säger han och fortsätter:

”Och de intäkterna kommer man också kunna räkna in, på samma sätt som att skattebasen för miljöskatter eroderar över tid. Det går åt båda hållen där.” 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies