1515
Annons

Lönerna på Wall Street på högsta nivån sedan finanskrisen

Lönerna på Wall Street har stigit och nu ligger ersättningsnivåerna på den högsta nivån sedan finanskrisens dagar 2008. Det rapporterar CNBC. 

Snittlönerna på Wall Street ökade under förra året med 13 procent till 422.500 dollar. 

"Wall Street har gjort vinst varje år sedan slutet av recessionen 2009, och kompensationerna var i fjol på den högsta nivån sedan finanskrisen", säger delstaten New Yorks comptroller Thomas DiNapoli i en kommentar. DiNapoli är demokrat. 

Vinsterna på Wall Street var under förra året 24,5 miljarder dollar, upp 42 procent mot 2016. Hittills i år är de upp med 11 procent. 

Antalet firmor har dock minskat sedan finanskrisen. Före Lehman Brothers-kraschen och den efterföljande finanskrisen fanns över 200 olika aktiemäklarfirmor på New York-börsen. Den siffran är nu nere i cirka 120. 

Innehåll från InyettAnnons

Brister inom internkontrollen ökar risken för bedrägeriförsök

För att identifiera fel, misstag och i värsta fall bedrägerier behöver ett företag kontrollera varje faktura. Problemet är att tiden ofta inte räcker till.

– Mycket går på slentrian när man godkänner leverantörsbetalningar, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

En faktura godkänns av någon i organisationen, som kanske inte alls har det som primär uppgift, och sedan ska den attesteras av ekonomiavdelningen där man inte ser någon anledning att ifrågasätta en godkänd faktura. Betalningen skickas iväg – och förhoppningsvis är allt i sin ordning. Men tyvärr är så inte alltid fallet.

– Betalar man in många fakturor per dag är det omöjligt att till exempel kolla upp om leverantören är ett aktivt bluffbolag eller precis har blivit av med sin F-skatt. Det tar alldeles för lång tid, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett, som har en plattform inom säkra betalningar.

Magnus Månsson, vd på Inyett.
Magnus Månsson, vd på Inyett.

Kollar upp leverantören i realtid

Enligt en undersökning från Inyett, som varje år läser av 60 miljoner transaktioner, ligger kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Då handlar det om allt från betalningar till bluffbolag och gironummer som inte längre är aktiva till betalningar med avvikande betalmönster och leverantörer som har gått i konkurs.

– Hela idén med vår automatiserade lösning är att se till att våra kunder undviker misstag, risker och bedrägerier i samband med leverantörsbetalningar. Vårt system får tillgång till all viktig information på bara någon sekund.

”Det knöt sig i magen”

Magnus Månsson lyfter ett exempel med en kund som hade klickat iväg en betalning på över 30 000 kronor till fejkat annonsbolag, men som tack vare en varning från Inyetts tjänst lyckades stoppa transaktionen innan den gick igenom.

– Kunden berättade hur det knöt sig i magen när systemet varnande för bolaget med en röd flagga. Det är ingen som vill behöva stå till svars för att man har slösat bort tusentals kronor.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Makrorådet: "Vi har sått ett frö till nästa kris"

Tio år efter finanskrisen är den största risken att snabbt stigande inflation leder till snabba centralbankshöjningar. 

Det konstaterar Nordeas Andreas Wallström och SEB:s Johan Javeus i Di:s podd Makrorådet Special som spelades in inför publik på Historiska Museeet i Stockholm.

Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Makrorådet Special inleddes med att deltagarna fick ge sin minnesbild av den septemberdag 2008 då Lehman Brothers gick i konkurs. På finansmarknaden där SEB:s chefsstrateg Johan Javeus befann sig uppstod full panik, medan det var betydligt lugnare hos Andreas Wallström på EU-kommissionen i Bryssel – åtminstone till en början.

"Många förstod först inte hur stort det här skulle bli", säger Andreas Wallström, som i dag är chefsanalytiker på banken Nordea. 

Investmentbanken konkurs kom efter att Lehman Brothers hade förlorat pengar på placeringar kopplade till USA:s bolånemarknad. Trots att många hade varnat för problem där, till exempel finansgurun Warren Buffet och Internationella valutafonden IMF, anade få hur stora konsekvenserna skulle bli för världsekonomin.

"Krisen gick från att drabba banker till att drabba stater som hade stora banker, som Irland och Island, och nästa steg blev att också andra stater drabbades", säger Johan Javeus. 

Under den akuta krisen rasade världshandeln och stater tvingades garantera sina banker, vilket i flera fall ledde till kraftigt ökad offentlig skuldsättning. För att bromsa skuldökningen försökte många regeringar sedan strama åt finanspolitiken, vilket ökade pressen på centralbankerna att hålla i gång ekonomin.

"Det tunga lasset drogs av centralbankerna och över lag får man ge dem godkänt – med en guldstjärna i kanten", säger Johan Javeus. 

Samtidigt som räntorna hölls låga infördes en rad makrofinansiella regelverk för att stärka det finansiella systemet. Kraven på bankernas egna kapital har höjts, finansiella övervakare har getts större mandat och stresstest av finansiella institut genomförs regelbundet. 

"Vi fick de regleringar vi förtjänade i finansbranschen", säger Johan Javeus. 

"Pendeln kanske har slagit väl långt, men den typ av regleringar som begränsar risktagande på makronivå har varit nödvändiga." 

Samtidigt som centralbankerna stimulerade ekonomin med låga räntor och tillgångsköp har onödigt sparsamma regeringar hållit tillbaka tillväxten i många länder och även i Sverige. Det har fått missnöjespartier både till höger och vänster att vinna röster, menar Andreas Wallström. 

"Riksbanken och penningpolitiken har gjort lite för mycket, men finansdepartementet och finanspolitiken har gjort för litet", säger Andreas Wallström. 

Både Johan Javeus och Andreas Wallström räknar med att dagens starka konjunktur håller i sig de närmaste åren. Den främsta risken mot det scenariot, givet att världsekonomin fortfarande är högt skuldsatt, är om högre inflation tvingar centralbankerna till snabba räntehöjningar. Högre inflation kan komma till exempel via energipriser eller i spåren av högre tullar.

"Även om man med kraftfulla åtgärder dämpade nedgången har man har sått ett nytt frö för nästa kris", säger Andreas Wallström. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera