1515

Löneglidning kan bli högre 2018

Årets normerande industriavtal, som ger löneökningar på 6,5 procent över tre år, ses allmänt som alltför lågt för att inflationen ska nå upp till Riksbankens mål på 2 procent. Riksbankens hopp står för att klara inflationsmålet står därmed till löneglidningen, alltså löneökningar utöver de centrala avtalen.

Löneglidningen har dock trendmässigt sjunkit på senare år och är nu i stort sett obefintlig, trots ett gott konjunkturläge med sjunkande arbetslöshet och en hög och stigande brist på arbetskraft. Det finns dock en hel del som talar för att löneglidningen kan stiga något nästa år, om än till fortsatt historiskt låga nivåer.

"Nu när löneavtalen är satta är det löneglidningen som kommer att avgöra för Riksbanken. Vi räknar med en liten uppväxling av löneglidningen nästa år, men den kommer att vara fortsatt låg historiskt och i förhållande till konjunkturläget", säger Susanne Spector, senioranalytiker vid Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Nordea spår löneökningar på 2,5 procent i år och 2,8 procent 2018, vilket kan jämföras med löneavtalen som ger knappa 2,2 procent per år.

Många har förvånats över att löneökningarna och löneglidningen inte är högre, givet läget i ekonomin. Låga löneökningar är dock ett globalt fenomen och det finns flera orsaker till varför det ser ut som det gör i Sverige.

Enligt Susanne Spector är demografin en viktig förklaring till den låga löneglidningen - stora grupper unga (med lägre löner) har kommit in på arbetsmarknaden på senare år, medan stora grupper äldre (med högre löner) gått i pension.

"Eftersom statistiken mäts på hela gruppen och inte på individnivå kommer det att synas som negativ löneglidning. Denna tolkning får också stöd av att löneglidningen är lägre i branscher med många unga och hög personalomsättning", säger hon.

Denna demografiska ålderstrend kommer delvis att mildras kommande år, men samtidigt finns en annan trend i samma riktning, att allt fler nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden, till lägre löner.

"Det talar för att löneglidningen kommer att vara fortsatt låg utifrån sammansättningen", säger Susanne Spector.

Hon tror att dagens låga löneglidning också kan förklaras av att löneavtalen varit relativt väl avvägda i förhållande till vad företagen kan betala.

"Produktivitetsutvecklingen har varit svag länge, det har inte funnits något löneutrymme att glida på för företagen. Dessutom vill facken ta ut så mycket som möjligt, det är hela deras affärsidé. De har lokal närvaro och bra koll på företagens förmåga att höja lönerna", säger hon.

Det är även en uttalad ambition från LO-facken att löneglidningen ska vara låg och att så mycket som möjligt av löneutrymmet ska tas ut i de centrala avtalen.

Susanne Spector ger inte särskilt mycket för de vanliga tankarna om att de höga bristtalen borde leda till en betydligt högre löneglidning. I teorin bör brist på arbetskraft tvinga arbetsgivare att bjuda över varandra för att få tag på personal. Enligt olika enkäter är bristen på arbetskraft bland privata arbetsgivare nu i stort sett på samma nivåer som förra toppåret 2007 och i offentlig sektor på rekordhöga nivåer. Analyser från bland andra Nordea har dock inte kunnat se något tydligt samband mellan bristtal och löneglidning.

"Bristtalen har varit höga länge utan att det slagit igenom i lönerna. Nu ser vi dock att löneglidningen växlar upp i kommunerna", säger hon.

Swedbank tror på en något större uppväxling av löneglidningen nästa år, så att de totala löneökningarna stiger till 3,1 procent från 2,8 procent i år.

"Löneglidningen har länge i stort sett lyst med sin frånvaro, men vi tror ändå att den sakta men säkert kommer att öka. En viktig återhållande faktor för svenska löner har varit att det finns gott om lediga resurser i Europa. Nu sjunker dock arbetslösheten där och tillväxten har överraskat på uppsidan. Det kan ge ett tryck uppåt på lönerna även i Sverige. Det lär knappast hända så mycket i år, men däremot om vi blickar in i nästa år och 2019", säger seniorekonom Knut Hallberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Han jämför med 2007, då Sverige senast hade ett motsvarande gott konjunkturläge med liknande brist på arbetskraft, men då löneökningarna var klart högre än i dag.

"Det tolkar jag som att lönebildningen ser annorlunda ut nu beroende på globaliseringen och framför allt hur det ser ut i Europa. Men Philipskurvan är inte borta", säger han.

Han tror att pressen från den globaliserade arbetsmarknaden successivt kommer att avta framöver i takt med att arbetslösheten sjunker i södra Europa och det inte längre finns samma lediga arbetskraftsreserv att tillgå där.

En annan förklaring till de låga löneökningarna tror Knut Hallberg står att finna i digitaliseringen, med exempelvis e-handeln som en tuff konkurrent som tynger lönsamheten för den fysiska butikshandeln.

"Det sätter också en press nedåt på lönerna."

Han tänker sig också fackförbund i hemmamarknadssektorer som bygg och offentlig sektor kan komma att bli allt mer kritiska mot att industrin slöt för låga normerande avtal.

"Där kan det uppstå en debatt och ett tryck, kanske kan man komma att vilja säga upp det tredje avtalsåret. Det kan bli ett annat ljud i skällan om ett år", säger Knut Hallberg.

En joker i leken för löneglidningen är vad som händer med inflationen. Tack vare de senaste årens låga inflation har facken kunnat glädjas åt goda reallöneökningar för sina medlemmar trots ganska måttliga löneökningar. Skulle inflationen ta fart kan det snabbt bli ett annorlunda läge.

"Facken kan hävda att det varit en bra reallöneutveckling, men naggas den i kanten och inflationen går upp mot 2 procent är de centrala avtalen inte så mycket att skryta med", säger Knut Hallberg.

"Det som talar för att löneglidningen kan överraska på uppsidan är att inflationen nu ligger närmare målet, vilket skulle kunna skapa mer utrymme för glidning. Dels för att det gör att företagen kan höja priserna och dels för att man har sett att inflationen har en viss påverkan på löneglidningen", säger Nordeas Susanne Spector.


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?