1515
Annons

Löfven: Villkor i äldrevård måste förbättras

Coronakrisen visar att det är svårt att få äldreomsorg att fungera med för många timanställda och brister i utbildning och instruktioner, enligt statsminister Stefan Löfven (S).

”Vi behöver förbättra villkoren i äldreomsorgen”, säger han.

Foto:Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT

Löfven vill inte gå in på vilka konkreta åtgärder som måste till eller vilka politiska beslut han tänker sig för att bättra på villkoren.

”Vi får återkomma till det”, säger han i en kort telefonintervju med TT.

Statsministern är trygg med den svenska strategin för att möta coronaviruset. Men han har också sagt att en viktig del i den – att skydda de äldre från smitta – har misslyckats.

Av de drygt 2.000 som hade avlidit i covid-19 i slutet av april bodde 948 på äldreboenden och ytterligare 493 hade hemtjänst.

Från vänsterhåll, även inom Löfvens eget parti, pekas inslag av privatisering inom omsorgen ut som bidragande till pressade villkor, stress och brist på samordning som kan ha betydelse för smittspridning i en pandemi.

”Jag säger så här: Privatisering i sig behöver inte vara fel, jag tror att vi kommer att behöva ha privata inslag i offentlig sektor. Men däremot behöver vi fundera igenom ansvarsfördelning, om det är goda villkor och drivkrafterna (för privat verksamhet) leder rätt”, säger han.

Regeringen har hittills varit avvaktande vad gäller att peka på orsaker till att smittan tagit sig in så mycket på äldreboenden. Standardsvaret är att det får analyseras efter krisen.

Folkhälsomyndigheten väntas snart presentera ett försök till en första analys.

Men socialminister Lena Hallengren (S) har talat om att många timvikarier, som träffar nya äldre varje dag och som inte har råd att vara stanna hemma när de är lite sjuka, kan ha spelat in för smittspridningen.

”Vi ser att det blir svårt att få en sådan här viktig verksamhet att fungera om för många människor ska gå på tim- eller behovsanställning. Om det brister i utbildning och instruktioner så är det klart att det inte är bra”, säger statsministern.

Han säger att det är ”uppenbart” att villkoren för personalen i äldreomsorgen måste förbättras.

TT: Varför hade ni inte med någon sjukpeng eller någon slags lösning för timanställda i något av alla de krispaket ni har lagt?

”Vi håller på med en översyn av vad som behöver göras, men det är rätt komplext.”

En kritik som riktats mot regeringens coronastrategi är att det verkar vara Folkhälsomyndigheten som styr landet i krisen och bestämmer vad medborgarna får och inte får göra, snarare än regeringen.

”Regeringen har haft 25 extra sammanträden under den här krisen, regeringen styr alltid landet”, invänder Löfven.

Han framhåller dock att det är viktigt att lyssna till expertisen. Eftersom det övergripande målet är att minska smittspridningen är det smittexperternas ord som väger tyngst. Men regeringen lyssnar till andra om det gäller ekonomi och jobb.

TT: Har ni sagt nej till några rekommendationer från Folkhälsomyndigheten för att de skulle få för stora konsekvenser för ekonomi och jobb?

”Nej. Jag har inget exempel på att ”nej, det här är att gå för långt.”

Löfven säger att han inte heller har varit med om att regeringen har velat gå fram tuffare än Folkhälsomyndigheten.

Det har säkert varit diskussioner om hur mycket folk som ett evenemang kan ha, men i så fall utan att regeringen bestämt vad myndighetens tjänstemän ska leverera.

”Vi tar in uppgifter och sedan fattar vi beslut”, säger Löfven.

Den svenska strategin uppfattas som en annan än de flesta andra länders. Statsministern ser den dock inte som väsensskild från andra, förutom på en punkt:

”Det som har blivit mycket diskuterat är att vi inte stängde skolorna.”

Han tycker sig se ökad förståelse för den linjen men anser samtidigt att det var rätt att stänga gymnasier, universitet och högskolor för undervisning på plats. Där är smittrisken större.

Statsministern hävdar att det är för tidigt att döma om länders strategier är lyckade trots att dödstalen skiljer sig mycket åt, till exempel mellan Sverige och övriga Norden.

”Den slutliga utvärderingen bör ske långt efteråt, när vi ser resultat för vad som har hänt i olika länder och på vilka premisser man tog beslut. Då går det att göra en rättvis jämförelse, nu är det för tidigt att göra det.”

Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Tomt på hyllorna – då tar konkurrenten marknadsandelar

Husqvarna-konkurrenten Stiga tar marknadsandelar inom segmentet trädgårdsmaskiner, uppger vd:n Jakob Hägerström efter Di:s granskning av missnöjet bland Husqvarnas återförsäljare.

Di rapporterade i onsdags om missnöjet bland återförsäljare av Husqvarnaprodukter.
Di rapporterade i onsdags om missnöjet bland återförsäljare av Husqvarnaprodukter.Foto:Evelina Carborn och Stiga

På torsdagen kunde Di berätta om det utbredda missnöje som har uppstått bland Husqvarnas återförsäljare till följd av problemen i leveranserna av trädgårdsmaskiner. Svårigheterna är ett resultat av den globala komponentbristen.

”I det korta perspektivet kan det givetvis ske förflyttningar av marknadsandelar till följd av den här bristsituationen, men jag tror inte att man ska överdriva betydelsen av det på längre sikt”, sa Husqvarnas vd Henric Andersson till Di.

Stiga är en av Husqvarnas största konkurrenter inom segmentet trädgårdsmaskiner. Jakob Hägerström, vd för Stiga Sverige, vill inte kommentera Husqvarnas situation – men påtalar att den egna verksamheten har utvecklats i positiv riktning på senare tid. 

Inom Stigas huvudkategorier, som domineras av trädgårdsmaskiner, har man enligt vd:n erövrat marknadsandelar.

”När jag tittar på vår affärsverksamhet har vi under de senaste åren vuxit snabbare än marknaden och därför tagit marknadsandelar. Huruvida orsaken är att konkurrenterna skulle ha större problem kan jag dock inte avgöra.”

Stiga har haft likartade problem med leveranserna – i synnerhet avseende den populära produkten robotgräsklippare. Bolaget har arbetat med att öka transparensen i förhållande till återförsäljarna, bland annat genom att skicka ut information så fort man har identifierat störningar i leveranskedjorna.

Stigas vd utesluter inte att bolaget har presterat bättre än andra aktörer i branschen.

”I vissa fall har jag uppfattat det som att vi har kunnat leverera bättre än konkurrenterna, men generellt sett har vi nog befunnit oss i ungefär samma situation.”

Framöver ligger fokus på att återgå till en mer normal nivå av leveranssäkerhet. Strategin verkställs både på koncernnivå och ute på marknaderna.

”Vi behöver få hela logistiken att fungera”, säger Jakob Hägerström.

Även Husqvarna arbetar intensivt på att lösa problemen. Vd:n Henric Andersson har berättat att man konstruerar om en stor del av kretskorten för att kunna använda komponenter som är lättare att få tag på. Därutöver har bolaget bland annat börjat arbeta med alternativa transportsätt samt köpt in komponenter på spotmarknaden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera