1515

Lockpriser kostar samhället en miljard

När lockpriserna på bostadsmarknaden togs bort ökade utgångspriserna med 15 procent. Men varken slutpriser eller försäljningstid påverkades. Däremot är samhällskostnaderna för lockpriser en miljard kronor. Det visar ekonomiforskaren Anders Österling i en färsk analys.

Bild:TT

I ett försök till självreglering införde Mäklarbranschen i augusti 2011 ett så kallat accepterat pris i Stockholm. Senare infördes det också i Göteborg. Accepterat pris var ett försök att få bort de kritiserade lockpriserna.

Anders Österling, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har i en SNS-analys granskat bakgrund och effekter av åtgärderna. En slutsats är att accepterat pris ökade utgångspriserna med cirka 15 procent och att skillnaden mellan utgångspris och slutpris minskade drastiskt.

Samtidigt har inte slutpriser eller försäljningstider påverkats genom införandet av accepterat pris. Däremot påverkades spekulanternas beteende.

Jämför bolåneräntor – från 1,25% (extern tjänst)

Antalet besökare till online-annonser halverades och besöksantalet på visningar föll med en fjärdedel. Det visar att lockprisernas baksida är ökad tidsåtgång för bostadsköpare. Anders Österling räknar med att samhällskostnaden för lockpriser ligger på cirka 1 miljard kronor per år.

”Lockpriser innebär att bostadsköpare måste titta på fler bostäder, både på nätet och på visningar. Den genomsnittliga bostadsannonsen i Stockholms innerstad har cirka 4.000 online-visningar, och sjunker med 55 procent när lockpriser avskaffas”, säger han i en kommentar.

Lockpriser genererar cirka 57 miljoner extra online-besök och 156.000 visningsbesökare per år enligt Anders Österling.

I rapporten konstaterar han att modellen med accepterat pris var stark under ett par år, men redan 2015 var lockpriser återigen vanligt på bostadsmarknaden. Det syns tydligt då skillnaden mellan utgångs- och slutpriser åter har ökat.

Enligt Anders Österling föredrar fastighetsmäklare att använda sig av lockpriser eftersom möjligheten till en hög provision ökar. De kan komma överens om en högre provision om priset hamnar på en viss nivå över utgångspriset. Samtidigt är risken att drabbas av disciplinära påföljder från Fastighetsmäklarinspektionen låg.

I rapporten för Anders Österling fram fyra tänkbara botmedel mot lockpriser. De är bindande bud, statistiska bostadsvärderingar, oberoende värderingar som utgångspris och en proaktiv tillsyn av fastighetsmäklare.


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?