Regeringen jobbar just nu med att göra las-uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv till lag och brottas med frågan om LO ska få vara en del av det.
TT
Text
Men LO själva vill helst av allt fortsätta förhandlingarna med Svenskt näringsliv. Det säger ordföranden Susanna Gideonsson till Ekot i Sveriges Radio.
”Vi tycker fortfarande att det allra bästa vore om vi kunde göra det i en överenskommelse direkt med vår motpart, i stället för att politiken ska blanda sig i och där vi riskerar att det för varje ny mandatperiod ska ändras än hit och än dit”, säger Gideonsson.
LO har dock inte tagit några initiativ till nya förhandlingar, med hänvisning med att avtalsrörelsen pågår.
Guldläget att höja lönen som arbetsgivarna ignorerar
Arbetskraftsbristen är på rekordhöga nivåer.
Samtidigt är arbetsgivare dåliga på att utnyttja sänkta avgifter för anställda över 65 år till lockande lönelyft.
Hans Bolander
Text
Foto:Mostphotos
Stockholms Handelskammare uppmärksammade tidigare under våren att arbetskraftsbristen i Sverige beräknas till drygt 45.000 vakanser. Den tidigare toppnivån var under det andra kvartalet 2018 och uppgick till knappt 44.000 vakanser.
Arbetskraftsbrist finns främst inom branscher som data/it, kommunikation, finans samt kvalificerade företagstjänster inom ekonomi, juridik och teknik enligt Handelskammaren.
Nu uppmärksammar fackförbundet Sveriges Ingenjörer att det finns ett dolt löneutrymme hos företagen som skulle kunna användas som problemlösning. Det gäller äldre rutinerad arbetskraft. I dag är det bara varannan ingenjör över 65 år som är kvar i arbetslivet.
”Efterfrågan på ingenjörer är enorm i många branscher. Det är märkligt att så pass få arbetsgivare försöker få gruppen över 65 år att stanna kvar”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Han ser en enkel lösning som inte används.
”Eftersom arbetsgivarens kostnader för en anställd i den åldern sjunker dramatiskt vore det ju möjligt att locka med högre ersättning, men det sker sällan.”
Arbetsgivarnas kostnader för äldre anställda sänks med 200.000–300.000 kronor om året enligt fackförbundets beräkningar. Det beror främst på att de sociala avgifterna reduceras, men för många arbetsgivare försvinner också inbetalningar till tjänstepensionen.
Ett räkneexempel gäller en ingenjör med en månadslön på 58.000 kronor. Om personen jobbar vidare efter 65 år sparar arbetsgivaren drygt 6.000 kronor per månad på att inte betala in tjänstepension. Året därpå sjunker arbetsgivaravgiften med 12.300 kronor i månaden. Sammantaget sparar arbetsgivaren 220.644 kronor om året om ingenjören väljer att jobba kvar.
Lönestatistiken visar dock att den anställde inte får ta del av kostnadsminskningarna. Några höjningar av löner märks inte.
”Vår analys visar att löneökningar istället upphör vid 60 år och äldre. Det vore fullt möjligt att med enkla medel öka antalet yrkeserfarna ingenjörer med 2.000 personer”, säger Johan Kreicbergs.
Uppskattningsvis finns det i dag över 6.000 utbildade ingenjörer mellan 65 år och 69 år som inte arbetar.
”Nu slutar många sin anställning, och de som vill arbeta startar istället egna företag för att fullt ut kunna dra nytta av sin kompetens.”
