ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

LO: Låga löneökningar efter krisen kan ge problem

Lönerna i såväl Sverige som internationellt har ökat långsamt efter finanskrisen. Det finns flera orsaker till det, bland annat att det fortsatt finns mycket lediga resurser på arbetsmarknaden i många länder, en svagare produktivitetsutveckling och låga inflationsförväntningar bland arbetsmarknadens parter. 

Att lönerna under en period ökar långsammare är inget stort problem, men riskerar att bli det om utvecklingen fortsätter under en längre tid.

Det skriver LO-ekonomen Sebastian de Toro i en rapport. 

"Det kan innebära att löntagarnas andel av förädlingsvärdet minskar, att reallöneutvecklingen blir långsam eller stagnerar och att de ekonomiska skillnaderna i samhället vidgas. Det kan också leda till andra negativa följdeffekter som lägre tillväxt eller ökad misstro hos den arbetande befolkningen", skriver han.

Han föreslår flera åtgärder för att lyfta löneökningstakten. Bland annat att arbetsmarknadens parter tydligt deklarerar att lönebildningen utgår från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

"En fara med nuvarande löneregim är om arbetsmarknadens parter börjar utgå från faktisk inflation istället för inflationsmålet. Risken är då stor att man börjar jaga sin egen svans, vilket kan förstärka den aktuella inflationstrenden, samtidigt som Riksbanken kommer att behöva vidta kraftiga åtgärder för att hålla inflationen till målet", skriver Sebastian de Toro.

En viktig förklaring till de senaste årens låga inflation är en svag produktivitetsutveckling. Ska löneökningstakten växla upp måste därför produktivitetsutvecklingen också göra det. 

Även om produktiviteten framför allt styrs av den teknologiska utvecklingen går den att påverka via den ekonomiska politiken, genom att stärka utbildningssystemet med förbättrade möjligheter till omskolning och vidareutbildning och genom att upprätthålla en hög efterfrågan i ekonomin så att ekonomins produktionsfaktorer sysselsätts i högsta möjliga mån.

Sebastian de Toro menar också att en väl utformad arbetslöshetsersättning med en aktiv arbetsmarknadspolitik är viktigt för att lyfta lönerna, liksom att öka andelen fasta heltidsanställningar. 

Slutligen måste fackens förhandlingsstyrka öka, då en anledning till de lägre löneökningarna är svagare förhandlingsstyrka hos arbetarna eftersom den fackliga organisationsgraden minskat under lång tid. 

"För svensk del kan det vara särskilt viktigt att ta hänsyn till att löneglidningen avtagit över tid. Om den trenden består ökar betydelsen av centrala avtal och facklig styrka", skriver Sebastian de Toro.

Han konstaterar i rapporten att det i princip finns två vägar att gå för att få lönerna att öka snabbare - genom centrala avtal eller genom löneglidning, löner utöver avtal. På senare år har löneglidningen minskat, vilket gör att de centrala avtalen blivit allt viktigare för de totala löneökningarna.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies