LO har fått nog av löneklyftor: ”Tolererar inte det”

Kvinna och anställd i offentlig sektor. Där har du de senaste årens lönevinnare.

Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån.

”Vi tolererar inte det”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Lärarlyftet och stor brist på personal är faktorer som gjort offentliganställda kvinnliga tjänstemän till de senaste årens lönevinnare.

Allra mest, som grupp betraktat, har grundskollärarna fått, 13 procent mellan 2015 och 2017. Därefter kommer socialsekreterare och gymnasielärare med 12,3 respektive 11,8 procent i lönelyft i snitt, enligt LO:s årliga lönerapport som presenteras vid ett seminarium på fredagen. Poliser, också anställda av det offentliga, har däremot inte alls haft samma goda löneutveckling, 7,7 procent, men ändå bättre än snittet på hela arbetsmarknaden, plus 7,3 procent under perioden.

Även sammantaget har kvinnornas löner ökat mer än männens, både i procent och i kronor, under perioden 2015–2017, dock i mindre utsträckning för kvinnliga arbetare.

Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån arbetarna. Under de senaste tre åren har tjänstemännens löner ökat med 7,6 procent medan arbetarnas löneinkomster har stigit med 6,9 procent, enligt LO-siffrorna som bygger på SCB-statistik. Sedan 2000-talets början har lönerna för samtliga anställda ökat med 66 procent i snitt och reallönerna (efter inflation) har stigit med ungefär hälften.

”Reallöneutvecklingen går bra, men det går trögt vad gäller klass och kön”, säger Torbjörn Johansson.

Även under hela 2000-talet har tjänstemännen dragit det längsta strået. Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare ökat med tio procentenheter eller 6 400 kronor.

TT: Hur länge ska ni tolerera det?
”Vi tolererar inte det. Men problemet är om vi sätter stopp för det här så äventyrar vi hela den svenska lönebildningen. Vi måste ha en bredare samsyn”, säger Johansson och syftar på en insikt från både tjänstemän och arbetsgivare för att vända eller stoppa trenden.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?