1515
Annons

LKAB gräver guld i gruvavfallet

LULEÅ. I mer än hundra år har LKAB varit experter på att bryta järnmalm. Nu ger sig gruvjätten in på ett nytt område. Tio miljarder satsas på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall. 

LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström.
LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström.Foto:Simon Eliasson

Vinden viner i Luleå hamn. Kranar och järnsilos är utspridda över det vidsträckta området, en av de viktigaste knutpunkterna för svensk stål- och gruvindustri. Om några år kan hamnen komma att husera ett av LKAB:s framtidsprojekt. 

Luleå är en av tre huvudkandidater, de andra är Skellefteå och Narvik, till att få gruvföretagets nya industripark för att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Anläggningen kommer ha 500 anställda och planen är att den ska tas i drift 2027. 

Totalt ska LKAB plöja ner 10 miljarder kronor i Reemap, som projektet kallas. Inga småpengar ens i gruvsammanhang. 

”Det är en otroligt spännande tid att vara i gruvbranschen. När jag fick mitt första gruvjobb 1979 handlade det mesta om avveckling, det kändes som att gruvorna levde på lånad tid. Nu är det tvärtom”, säger LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström i snålblåsten på kajen. 

Även om Reemap inte är direkt kopplat till LKAB:s omskrivna Hybritprojekt (i samarbete med SSAB och Vattenfall), så hänger de delvis ihop. I botten finns samma analys bakom såväl satsningarna på fossilfri järnsvamp som planerna på att utvinna sällsynta jordartsmetaller. 

”Den förändring som kommer att krävas globalt för att hantera klimatförändringen är enorm. Vidden och proportionen på den omställning som krävs förstår de allra flesta inte. När vi var klara med våra senaste tunga investeringar kring 2015 började vi analysera vilka produkter kommer världen behöva efter 2030”, säger Jan Moström. 

En sådan produkt var fossilfri järnsvamp och det mynnade ut i Hybritprojektet. En annan följd av analysen var att bolaget började titta på vad som går att utvinna ur det avfall som samlas på gråbergstippar och i dammar när bolaget bryter järnmalm. 

Fosfor, som är en viktig råvara i mineralgödsel, centralt för världens livsmedelsproduktion var en biprodukt som identifierades. Men där finns också sällsynta jordartsmetaller, som behövs i elfordon, vindkraftverk och telefoner. 

”När världen ersätter enorma mängder fossila bränslen med grön el, då kommer mängden metaller och mineral som krävs för att lagra det öka exponentiellt. Det var och är den starkaste drivkraften för oss”, säger Jan Moström. 

Simon Eliasson
Simon Eliasson

I nästa andetag tar han fordonsindustrin som exempel.

”Om alla fordon ska konverteras från diesel och bensin, vilket de ska, så kommer det behövas stora mängder”, säger Jan Moström.

Sökarljuset har de senaste åren riktats allt starkare mot sällsynta jordartsmetaller och det som EU definierar som kritiska metaller och mineral. Det är metaller som har en nyckelroll i omställningen och som till stor del produceras i konfliktdrabbade och odemokratiska länder. 

Metallerna behövs i batterifabriker, vindkraftverk och i alla dessa solpaneler som dyker upp på allt fler hustak. 

Diskussioner om de metaller och mineral som behövs för omställningen landar ofta i Kina. Och det är inte så konstigt.

Kina står för 86 procent av världsproduktionen av sällsynta jordartsmetaller. Bilden är likartad när det gäller andra kritiska metaller och överlag ligger landet långt framme när det gäller utvinning av många av de råvaror som är kritiska för omställningen. Brytningen sker inte bara på hemmaplan, gruvor i Afrika och Sydamerika ägs också av kinesiska bolag.

I EU pågår en livaktig, och kanske något yrvaken, diskussion om att Europa måste ha mer egen produktion av de råvaror som behövs i framtiden. 

”Med det läge vi har i världen kan man fundera på vem som är kung, jo kanske den som sitter på råvarorna. Är man beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller för att kunna utveckla bilar, då sitter man i en viss knipa”, säger Leif Boström, direktör för Affärsområde specialprodukter. 

I den svenska berggrunden finns det potential för att hitta kritiska metaller och mineral. Men att starta en gruva, från prospektering till produktionsstart tar tid, även om de omdebatterade tillståndsprocesserna gick snabbare. Gruvbranschen är inget för den otålige. 

Det är där gruvavfall kommer in i bilden. Sverige Geologiska Undersökningar, SGU, har ett regeringsuppdrag att undersöka vad som finns i det gruvavfall som finns vid nedlagda gruvor i Bergslagen. 

LKAB:s planer går ut på att bearbeta det avfall som blir över efter att järnmalmen har utvunnits. Volymprodukten blir fosfor som används till handelsgödsel, men på vägen ska bolaget ta till vara på sällsynta jordartsmetaller, fluorprodukter och gips. Och det handlar inte om några små mängder. 

Om fem år ska LKAB täcka 30 procent av EU-ländernas behov i dag av jordartsmetaller och motsvarande fem gånger Sveriges behov av fosformineralgödsel. 

I den första fasen handlar det om avfall från den pågående produktionen som ska tas om hand. Går verksamheten bra finns planer på att utöka produktionen genom att utvinna mineral ur de deponihögar och dammar som under många år fyllts på i Malmberget och Kiruna. Fördelen ur ett företagsekonomiskt perspektiv är att de tunga investeringarna redan är gjorda. För att utvinna avfall behövs inga nya huvudnivåer mer än tusen meter under markytan. Priset på produkterna avgör vad som är värt att utvinna. 

Foto:Simon Eliasson

De sällsynta jordartsmetaller som LKAB ska producera kommer som det ser ut i dag främst användas till permanentmagneter i fordonsindustrin. Jan Moström svarar utan tvekan ja på frågan om bolaget kommer få tillbaka de tio miljarder som investeras. 

”Ska vi transformera den globala fordonsflottan kommer det behövas enorma mängder, framför allt av det som används till permanentmagneter. Hur stor påverkan har det på marknadspriset? Stort, frågan är hur stort”, säger Jan Moström. 

Att ge sig in i en ny nisch innebär nya utmaningar för ett gruvföretag som brutit järnmalm i mer än hundra år. Det kommer behövas ny kompetens för att förstå tekniken och de marknader LKAB ska verka på. Det anrika bolaget kommer exempelvis behöva agronomer. 

Huvudaffären kommer även i framtiden ligga på järnmalm och järnsvamp. Med en liten brasklapp, att det beror på hur marknaden utvecklas. 

 ”Idealet är att ha optimeringsmöjligheter, att du själv väljer och kan optimera din mineralisering beroende på marknadsförutsättningarna”, säger Jan Moström. 

Att gruvbranschen som helhet går mot att utvinna fler metaller och mineral i sina gruvor är Jan Moström övertygad om. 

”Det viktigaste är att försöka göra huvuddelen av det du bryter till en betalbar produkt. Efterfrågan förändras nu ganska fort, och när efterfrågan ökar på ett antal ämnen och mineraler så går priserna upp och de blir plötsligt lönsamma att extrahera. Utmaningen är att förstå hur marknaden utvecklas lång tid framåt, så att man bygger och investerar i de anläggningar som behövs”, säger han. 

Bidens reformpaket antaget av senaten

Senaten i den amerikanska kongressen har antagit ett stort reformpaket kring vård, energi och klimat.

Foto:Susan Walsh

Paketet är betydligt mindre ambitiöst än det som president Joe Biden föreslog när han tillträdde som president, men omfattar ändå 740 miljarder dollar under tio år i satsningar på främst klimatåtgärder och sänkta medicinpriser.

Att senaten antagit lagpaketet ses som en stor framgång för presidenten. Det antogs med minsta möjliga majoritet, röstsiffrorna 51–50 i kammaren där vicepresident Kamala Harris har utslagsröst.

Reformpaketet går nu vidare till representanthuset där det väntas bli antaget.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera