1515
Annons

Linde kräver att EU håller Iranavtal – trots Irans avsteg

BRYSSEL. EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde. 

”Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar”, säger ministern som samtidigt ser med oro på att Iran gjort allt större avsteg från sina åtaganden.

EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde.
EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde.Foto:Jack Mikrut/Francisco Seco

2015 slöt USA tillsammans med Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland ett kärnteknikavtal med Iran. EU skrev också under avtalet. I utbyte mot sanktionslättnader lovade Iran där att kraftigt minska sitt kärnenergiavtal. 

2018 drog sig USA ur avtalet och införde sanktioner på nytt.  Som en följd av det har Iran sedan maj 2019 gjort successiva avsteg från sina åtaganden i avtalet. Och kort efter att den iranske generalen Qassem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack meddelade Iran att begränsningarna för anrikat uran skulle överges.  Anrikningen ska avgöras av Irans tekniska behov, enligt en talesperson som citeras i iransk statlig tv. Men landet skulle fortsätta att samarbeta med inspektörerna från det internationella atomenergiorganet IAEA. 

I en intervju med Di säger utrikesminister Ann Linde att det är viktigt att EU står fast vid avtalet, även om Iran gjort allt större avsteg från det.  

”Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar”, säger Ann Linde. 

”Men efter att USA återinförde sina sanktioner är frågan hur man ska få Iran att tycka att det är något värde att vara med”, fortsätter utrikesministern. 

Vad innebär det att Iran övergett stora delar av avtalet?
”Det innebär att Iran får lättare att utveckla kärnvapen”, säger Ann Linde. 

Kommer de utveckla kärnvapen?
”Det är det de vill.” 

Vilken poäng ser du vid att hålla fast vid avtalet när USA lämnat det och Iran övergett stora delar av det?
”De tog över 10 år att få det här avtalet på plats.  USA säger att de ska förhandla fram ett nytt avtal eftersom de tyckte att avtalet var för dåligt. EU kan trycka på för att Iran stannar kvar och USA går in igen”, säger Ann Linde. 

Hur sannolikt är det?
”Det beror på. När det har varit en riktigt stor kris, kommer det en stor möjlighet. Det har hänt förut”, säger Ann Linde. 

Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet, säger att EU måste ha en handelspolitik som rimmar med sin utrikespolitik. 

”Som det ser ut nu har EU inget påtryckningsmedel mot Iran, utan EU är helt i händerna på Donald Trump. EU måste bygga ett finansiellt system som står fritt från det amerikanska. Men EU är i dag inte villigt att riskera något mot USA”, säger han.  

Efter att USA återinförde sina sanktioner har en stor del av handeln med EU också upphört eftersom företag och banker inte vill få problem med den amerikanska rättsapparaten. Det handelssystem som EU byggt för att komma runt USA, Instex,  har ännu inte möjliggjort några affärer. Det sjösattes i januari 2019, och Sverige anslöt sig till det i december. 

”Det har inte varit framgångsrikt. Det har varit för krångligt för företag”, säger Ann Linde.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Zelenskyj: ”Stäng era gränser för alla ryska medborgare”

”Stäng era gränser för alla ryska medborgare i ett år”. Den uppmaningen ger Volodymyr Zelenskyj till alla västländer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Att sluta utfärda visum till ryska medborgare, tillsammans med ett embargo mot köp av rysk energi, skulle kunna förhindra att Ryssland annekterar nya områden i Ukraina, säger Zelenskyj i en intervju med Washington Post.

”Den effektivaste sanktionen vore att andra länder stängde sina gränser för ryska medborgare i ett års tid”, säger presidenten i intervjun.

Zelenskyj säger att stängda gränser för ryska medborgare skulle vara en fingervisning om att de borde respektera andra länders gränser. 

Att ryska flyg i dag inte tillåts flyga till länder i EU och Nordamerika räcker inte, enligt presidenten. Det finns nämligen kryphål, till exempel kan ryska medborgare fortfarande ansöka om visum till USA och många andra länder i väst.

Ett annat kryphål är att använda Finland som transitland för ta sig vidare till semesterorter vid Medelhavet. Svenska Yle rapporterar att ryska företag säljer bilresor från S:t Petersburg till flygplatserna i Helsingfors och Villmanstrand, därifrån de sedan kan resa vidare ut i Europa. Det är nämligen inte förbjudet för en rysk medborgare stiga på ett plan i Finland. 

För närvarande krävs en tidsbokning för att kunna lämna in en visumansökan till Finland. Man har nu dragit ner på antalet mottagningstider i hopp om att det ska leda till ett minskat antal visum.

För att täppa till kryphålen ytterligare har Finlands statsminister Sanna Marin föreslagit ett EU-gemensamt beslut om att stoppa visum till ryska medborgare. Frågan kommer att diskuteras på EU-nivå under ett inofficiellt utrikesministermöte i slutet av augusti, uppger svenska Yle. 

Men förslaget har också fått kritik för att vara en form av kollektiv bestraffning som skulle försvåra för Putin-motståndare att lämna landet.

Som svar på kritiken säger Zelenskyj att hela den ryska befolkningen faktiskt kan hållas som ansvarig för Rysslands krig i Ukraina:

”Befolkningen har valt den ryska regeringen och de gör inte motstånd mot den, de argumenterar inte mot den och de skriker inte åt den”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera