I dag finns 194 noterade bolag inom life science-sektorn i Sverige, 30 procent fler än för fem år sedan. Inflödet av nya bolag var framför allt kraftigt under 2017 och 2018 men har inte heller sedan dess visat någon direkt avmattning.

”Många trodde nog på tvärstopp för nya bolag i år men börsen har som bekant tuffat på bra och vi har sett ytterligare tolv noteringar inom life science hittills i år”, konstaterar Jonas Söderström, redaktör för Biostock, Skandinaviens ledande nyhets- och analystjänst med fokus på life science-sektorn. 

Därmed är det bara USA och New York-börsen som har fler noterade life science-bolag. Det är inte enbart svenska bolag utan också en del utländska som väljer att notera sig i Stockholm, framför allt en hel del danska bolag.

”Jag har träffat spanska och italienska entreprenörer som planerar att notera sig i Stockholm, det är ett fenomen som man pratar om i hela Europa”, berättar en institutionell placerare för Di.

”Om du driver ett bolag inom life science och du ska ta fram ett läkemedel så är det lättare att finansiera det över börsen i Stockholm än någon annanstans i världen”, fortsätter han.

”Att Sverige kläcker ur sig nya life science-bolag på löpande band bygger delvis på att vi har en stark tradition av innovation, bra universitet med lärarundantaget som ger bra förutsättningar att omvandla idéer till bolag”, menar Jonas Söderström.

”Till det har vi ett extremt aktivt småspararkollektiv som inte drar sig för att satsa såväl besparingar som pensionspengar på den här typen av innovationsbolag. Vi har lite av en perfekt storm.”

Med endast ett fåtal venture capital-bolag har många svenska bolag ingen annan utväg att finansiera sig än att söka sig till börsen, helt enkelt. Något som också innebär att det finns ett visst mått av casinomentalitet när det kommer till att investera i life science på börsen idag, menar Jonas Söderström.

”Det är många som är inne som inte har mycket fundamental koll på vilka förutsättningar bolagen de investerar i har. Dels är verksamheterna komplexa i sig och samtidigt har man kanske inte koll på en livscykel för ett life science-bolag, alla faser som måste kommas genom, hur lång tid de tar och framför allt hur mycket varje fas faktiskt kan kosta. Har man inte koll på det är risken stor att man som småsparare blir bränd.”

Men denna perfekta storm är inte bara vansklig för investerarna utan även för bolagen.

”Jag ser en risk att det finns många bolag som går lite för tidigt till börsen, som hade mått bättre av att vara privata en längre tid och få fokusera mer på sin forskning. Att gå till börsen betyder inte minst att du måste lägga mer fokus på management.”

Kostar pengar gör det också, ibland väldigt mycket, vilket en av årets nykomlingar, finska Nanoform, fick stark kritik för av Di:s analytiker Richard Bråse som konstaterade att en uppseendeväckande stor del av bolagets nyemission gick rätt ned i chefernas och rådgivarnas fickor.