1515
Annons

Lena Hallengren drabbad av bröstcancer – fortsätter jobba under behandlingen

Socialminister Lena Hallengren (S) har fått bröstcancer. För en månad sedan opererades hon och snart ska hon inleda behandling med cellgifter.
”Jag mår faktiskt väldigt bra, men jag inser att cellgiftsbehandlingen kommer att påverka kroppen”, säger Lena Hallengren till TV4.

Foto:Naina Helén Jåma/TT

Kommande vecka inleder hon cellgiftsbehandlingen, som kommer att pågå under våren.

Som planen ser ut nu tänker hon fortsätta att jobba som socialminister under behandlingen – en ministerpost som är helt central under pandemin.

”Min uppfattning är att det här kommer att gå att kombinera. Men om det inte gör det, får jag förstås fundera på om jag behöver vara sjukskriven. Den möjligheten finns för ett statsråd. Men man är antingen sjukskriven på heltid eller inte”, säger hon.

Lena Hallengrens chef, statsminister Stefan Löfven (S), säger i en kommentar:

”Lena Hallengren har det senaste året slitit stenhårt och jobbat dygnet runt för att hantera coronapandemin. Hon har synts på pressträffar, i intervjuer, gjort digitala besök runt om i landet och visat stor klokskap och skicklighet under en svår tid för vårt land.”

”Allvarliga sjukdomar som cancer kan drabba vem som helst. Men Lena Hallengren kommer att fortsätta som Sveriges socialminister under den tid som hon får behandling”, fortsätter Löfven

Just nu finns ingen tilltänkt vikarie, enligt Hallengren.

”Den frågan är inte aktuell. I dagsläget finns inga sådana planer”, säger hon.

Även Stefan Löfven är inne på samma linje.

”Om hon inte kan närvara vid ett regeringssammanträde ersätter någon annan minister henne. Vi har ett bra system för detta. Hon deltar i arbetet inför besluten precis som vanligt”.

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera