1515
Annons

Lars Ohly: Jag får inget jobb

Tillvaron utanför politiken har inte varit lätt för Lars Ohly. För Sveriges Radio berättar den tidigare vänsterledaren att han blivit nobbad av 15 olika arbetsgivare under de senaste åren.

Lars Ohly.
Lars Ohly.Bild:TT

Lars Ohlys liv utanför rikspolitiken blev svårare än han föreställt sig, berättar han i Sveriges Radios P1. Trots de erfarenheter han samlade på sig under tiden som partiledare för Vänsterpartiet mellan 2005 och 2012 tycks han nämligen inte vara särskilt attraktiv på arbetsmarknaden.

”Jag har misslyckats hittills med de 15 jobb jag har sökt”, säger Lars Ohly i P1.

Efter att ha ersatts av Jonas Sjöstedt som Vänsterpartiets ansikte utåt behöll Lars Ohly sin roll som ledamot i riksdagen under ett par år. Men alltsedan valet 2014 har han alltså varit arbetslös.

”Vänsterpartister är inte lika attraktiva på den privata arbetsmarknaden som moderater eller socialdemokrater.”

”Och ibland får jag höra att jag är överkvalificerad”, tillägger han senare i intervjun med P1.

Sedan 1994, när han på allvar klev in i politiken, hade Lars Ohly varit tjänstledig från sitt jobb som tågvärd på SJ. Han hade hoppats på att kunna återvända till företaget efter sin politikerkarriär. Men i stället blev han uppsagd. 

”Jag såg inte möjligheten att jobba på tågen, så igenkänd som jag är. Därför föreslog jag att man kunde fixa någonting annat. Men det ville de inte”, säger han i P1.

I stället har han fortsatt att hjälpa Vänsterpartiet på ideell basis. Ohly berättar att han står i regelbunden kontakt med partiledningen i diverse olika frågor, bland annat om hur partiet utåt sett ska framställas för väljarna.

Men snart kanske partiet inte kan räkna med lika mycket hjälp från sin tidigare partiledare. Lars Ohly avslöjar nämligen att han har ett nytt uppdrag "på gång".

”Jag hoppas det går i lås”, säger han till Sveriges Radio, utan att specifikt vilja nämna den potentiella arbetsgivaren.

Putin: Ockuperade områden nu ryska

Ryssland annekterar de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja under dagen, meddelar landets president Vladimir Putin i ett tal i Moskva.

Foto:Gavriil Grigorov

Delar av områdena i östra Ukraina är i dag ockuperade av Ryssland i strid med internationell rätt. Även annekteringen som sådan strider mot folkrätten och en rad västmakter har meddelat att de inte under några omständigheter kommer att erkänna områdena som ryska.

Det väntas också leda till att det ryska invasionskriget i Ukraina trappas upp ytterligare.

Konsekvenserna har spåtts bli att Kreml klassar ukrainska motoffensiver för att återta områdena som attacker mot rysk mark, något som Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftade under en presskonferens i Moskva på fredagen.

Flera länder i väst varnar Ryssland för att genomföra annekteringarna, som likt Rysslands olagliga annektering av ukrainska Krimhalvön för åtta år sedan inte lär erkännas av stora delar av världen.

Proceduren drogs igång med ett formellt steg sent på torsdagskvällen, då Vladimir Putin undertecknade ett dekret där Ryssland erkänner de ukrainska regionerna Cherson och Zaporizjzja som självständiga områden. I februari togs liknande beslut för regionerna Luhansk och Donetsk. Kort därpå inleddes Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

Tidigare på fredagen meddelade också statsdumans talman, Vjatjeslav Volodin, att Putin underrättat parlamentarikerna om att fyra regioner önskar ansluta till Ryssland.

FN:s säkerhetsråd kommer på fredagen att rösta om en resolution som fördömer veckans – av omvärlden redan utdömda – så kallade ”folkomröstningar” i de ryskockuperade områdena i Ukraina. Resolutionen lär dock inte godkännas då Ryssland har vetorätt. Däremot kan den senare läggas fram i generalförsamlingen.

I och med omröstningen kommer också Kina och Indien hamna i blickfånget. De två länderna avstod i februari att rösta om en resolution för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina.

På fredagsmorgonen kom ukrainska uppgifter om en blodig rysk attack mot civila i Zaporizjzja – den största staden i regionen med samma namn. Den kontrolleras av Ukraina.

Enligt regionens guvernör Oleksandr Staruch har ett 20-tal människor dödats och ytterligare närmare 30 skadats. Staruch uppger att offren attackerades av rysk eld på torsdagen, när de köade för att åka till ryskockuperade områden för att hämta släktingar och dela ut bistånd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj svarar på attacken med att kalla angriparna för ”blodtörstiga avskum”.

”Bara fullkomliga terrorister skulle kunna göra något sådant här”, säger han på Telegram. 

Den ukrainska motoffensiven ser ut att fortsätta vinna mark. Enligt Denis Pusjilin, ledare för den ryskstödda separatiströrelsen Folkrepubliken Donetsk, är ryska trupper nu delvis omringade i staden Lyman i norra Donetsk.

”Nyheterna från Lyman är oroväckande”, säger Pusjilin via sociala medier och tillägger att ukrainska styrkor ”försöker överskugga” det historiska ögonblick som annekteringen innebär.

Volodymyr Zelenskyj har också kallat till krismöte med landets nationella säkerhets- och försvarsråd på fredagen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera