Annons

Larmet: Över 3.000 vårdarbetare döda i corona

Världen över utsätts vårdpersonal för dödliga risker och våld i samband med covid-19.

Tusentals medarbetare inom vården har mist livet i coronapandemin, enligt en kartläggning från Amnesty International.

Foto:Manu Fernandez

Människorättsorganisationen har sammanställt uppgifter från olika källor och kommit fram till att över 3 000 vårdarbetare i totalt 79 länder har avlidit med bekräftad covid-19. Dessvärre är de verkliga dödstalen betydligt högre än så, tror Brittis Edman, policychef på Amnesty.

”Det är stora skillnader på hur olika länder rapporterar och hur räkning sker. Det här är bekräftade fall och det finns all anledning att tro att de är många fler än så”, säger hon.

Tre länder står för drygt hälften av de beräknade dödsfallen. Det handlar om Ryssland, Storbritannien och USA. Ett av dödsfallen i rapporten kommer från Sverige och handlar om den sjuksköterska som arbetade på Karolinska universitetssjukhuset och i april dog med konstaterad covid-19. Något som ledde till en förundersökning om arbetsmiljöbrott.

Huruvida vårdarbetarna smittades på jobbet eller inte är inget som Amnesty kan säkerställa.

”Vi vill att stater för statistik som gör att man kan veta om vårdpersonal är överrepresenterade bland sjukdomsfall och dödsfall”, säger Brittis Edman.

Men det är inte endast coronaviruset som hotar vårdpersonal. I flera länder straffas medarbetare efter att ha larmat om missförhållanden inom covidvården, enligt Amnesty som i 63 länder har genomfört intervjuer, sammanställt rapporter och gått igenom mediebevakning.

Ett exempel är nio egyptiska vårdarbetare som i flera månader fängslades efter anklagelser om att ha spridit falsk information, när de kritiserat regeringens hantering av pandemin.

”Det är viktigt att vård- och omsorgspersonal kan uttrycka kritik och vända sig till sin arbetsgivare när man ser problem så att de kan åtgärdas. Det får allvarliga konsekvenser om de i stället tystas”, säger Brittis Edman.

Men Amnesty larmar också om exempel där civilbefolkning med våld gett sig på vårdpersonal.

”Vi har inte tittat på motivet, men vi ser att det är ett problem för vårdpersonal.”

I ett vittnesmål från Mexiko fick en sjuksköterska klorin kastat på sig, på öppen gata. I Filippinerna uppges en vårdarbetare ha fått blekmedel kastat i ansiktet.

”Det finns också fall där vårdpersonal inte får komma på bussen och läkare som inte får komma in i affären. Det finns också uppgifter från ett tiotal länder där vårdpersonal har vräkts eller riskerat vräkning från sina hem”, säger Brittis Edman.

I nästan alla 63 länder finns också vittnesmål om brist på medicinsk skyddsutrustning. En läkare i Mexiko City uppgav för människorättsorganisationen att 12 procent av läkarlönen går till att köpa egen skyddsutrustning. Rapporten uppmärksammar också flera larm om dåliga arbetsvillkor. I till exempel Sydsudan har läkare gått utan lön sedan februari, enligt Amnesty.

”Pandemin har blottlagt svagheter och problem på många olika fronter”, konstaterar Brittis Edman.


Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?