1515

Lärde sig koda som 13-åring – nu är hans bolag värt en halv miljard

Han lärde sig att koda som 13-åring och startade sitt första bolag tre år senare. Hela den svenska finanseliten vill ha en bit av Joel Hellermarks ai-bolag Sana Labs, som värderas till över en halv miljard kronor.

”Jag är extremt tacksam över att växa upp i en tid där utbildning i världsklass finns tillgängligt över internet, och du kan kontakta vem som helst”, säger Joel Hellermark. Här på Sana Labs nya kontor på Riddargatan i Stockholm.
”Jag är extremt tacksam över att växa upp i en tid där utbildning i världsklass finns tillgängligt över internet, och du kan kontakta vem som helst”, säger Joel Hellermark. Här på Sana Labs nya kontor på Riddargatan i Stockholm.Foto:Joey Abrait

Joel Hellermark har fastat i två dagar. Innan intervjuer eller viktiga presentationer dricker han bara juice. 

”Jag blir klarare i huvudet då. Den här är dock sjukt äcklig”, säger han och ställer upp en liten knallgrön flaska med pressad gurka, romansallad, selleri, babyspenat och spirulina på bordet. 

Inspirerad av hur konstnärer och ledare som Igor Stravinskij, Pablo Picasso och Benjamin Franklin strukturerade sin tid för att främja kreativiteten, är rutiner ett viktigt inslag i Joel Hellermarks liv. 

”Vår operativa chef pratar mycket om att hur vi tillbringar våra dagar, är hur vi tillbringar våra liv. Det har påverkat min syn på min tid, vad jag prioriterar och vad som är viktigt. Jag är extremt disciplinerad och ibland är jag nog alldeles för hård mot mig själv. Det handlar nog delvis om ett underliggande kontrollbehov.”

De röda, gröna och blåa cirklarna på Joel Hellermarks Apple AAPL +0,15% Dagens utveckling Watch, som symboliserar ett dagligt mål av kategorierna träning, rörelse och stå, är redan slutna. Det är de varje dag. Han scrollar igenom kalendern på klockan. Varje dag är full av flera färgglada block. 

Träning klockan 07.00, efter det en glutenfri och vegansk frukost. Förmiddagen är blockad för diskussioner och kreativa möten med teamet, rekryterings- och kundmöten avlöser varandra under eftermiddagen, en snabb middag med vänner mellan 17.00 och 17.30, träna igen klockan 19.00, jobba 20.00–22.00, läsa mellan 22.00–23.00 innan det är dags att sova. 

”Jag kan vara extrem i perioder. Jag har mycket rutiner kring mat och sömn. Men sedan gillar jag att totalt bryta mot det där också, på somrarna eller helgerna. Kontrasterna gör livet mer intressant”, säger Joel Hellermark och ler stort.

”Jag har mycket rutiner för att kunna lägga tid på det som ger mig energi och som är viktigt för bolaget. Men helgerna är en annorlunda, då är inget schemalagt och vi umgås med kompisar.”

Teamet diskuterar hur Sana Labs kan använda en ny ai-modell de fått tillgång till genom sitt partnerskap med Elon Musks företag OpenAI. Från vänster, Viktor Qvarfordt, engineering manager, Filip Sjölander, ai-utvecklare och Emil Sjölander, affärsutvecklare. Bakom honom står Amanda Hillström, som studerar industriell ekonomi på Lunds universitet och gör sin praktik på Sana Labs.
Teamet diskuterar hur Sana Labs kan använda en ny ai-modell de fått tillgång till genom sitt partnerskap med Elon Musks företag OpenAI. Från vänster, Viktor Qvarfordt, engineering manager, Filip Sjölander, ai-utvecklare och Emil Sjölander, affärsutvecklare. Bakom honom står Amanda Hillström, som studerar industriell ekonomi på Lunds universitet och gör sin praktik på Sana Labs.Foto:Joey Abrait

Det är svårt att inte känna sig tagen av Joel Hellermarks energi. Redan när han öppnar dörren för att välkomna oss är det som att mötas av en jetström av entusiasm och vänlighet. Joel Hellermark är den typen av kille som hade kunnat bli vald till klassens kompis i skolan och som hellre berömmer sina vänners bolag och gärningar innan han pratar om sitt eget. 

Men Joel Hellermark är heller inte vilken 25-åring som helst. Hans ai-bolag Sana Labs har på fem år lockat en lång rad med investerare som de flesta unga entreprenörer bara skulle våga drömma om. Sven Hagströmer, Mattias Miksche, Katarina Martinson och Sophie Stenbecks riskkapitalbolag Max Ventures är bara några som har öppnat plånböckerna. I början av året tog Sana Labs in 150 Mkr i en kapitalrunda, där riskkapitalbolaget EQT:s teknikgren Ventures var största investerare, till en värdering om 620 Mkr. 

Sana Labs är enkelt förklarat en utbildningsplattform som med hjälp av artificiell intelligens anpassar sig efter varje individs behov. Mjukvaran riktar sig mot företag som vill utbilda sin personal. 

Läkemedelsjätten Novartis, dryckestillverkaren Pepsi och världens största e-handelsbolag är tre av Sana Labs kunder, men även svenska företag som Kry och Piab har köpt programvaran. Själva kärnan i Sana Labs är algoritmer som kombinerar hjärnforskning med ai, och började byggas av Joel Hellermark själv, men har senare vidareutvecklats av Sana Labs team av forskare och ingenjörer. 

”Ända sedan tryckpressen har vi lärt oss på ungefär samma sätt. Tidigare fick alla exakt samma information presenterad likadant, det här blir mer som en skräddarsydd utbildning. Sana baseras på vad du kan och vad du har svårt för. Den modellerar också aspekter som hur du glömmer. I genomsnitt glömmer vi 70 procent av det vi läste igår. Du kan till exempel få en påminnelse veckan efter att kolla igenom viss information igen, så att det hamnar i långtidsminnet”, säger Joel Hellermark. 

På kontorshotellet Alma nära Nybroplan i Stockholm vimlar det av entreprenörer, här har Joel Hellermark sprungit på Sophia Bendz, som var den första att investera i Sana Labs. Mittemot henne Josefin Landgård, medgrundare av Kry och Mantle.
På kontorshotellet Alma nära Nybroplan i Stockholm vimlar det av entreprenörer, här har Joel Hellermark sprungit på Sophia Bendz, som var den första att investera i Sana Labs. Mittemot henne Josefin Landgård, medgrundare av Kry och Mantle.Foto:Joey Abrait

Informationen anpassas efter individens kunskaper och förmåga, med hjälp av artificiell intelligens. 

”Tesen bakom Sana har alltid handlat om metaproblem. Förbättrar man lärandet blir det följdeffekter i alla industrier, i synnerhet inom sjukvården. Om vi kan öka kvaliteten på utbildningen ökar det kvaliteten på vården. Det får enorma positiva effekter”, säger Joel Hellermark. 

Under pandemin utbildades över 80 000 sjuksköterskor inom intensivvård på drygt 2 000 sjukhus, bland annat Mount Sinai i New York, med hjälp av programvaran. Pandemin har snabbt ökat på antalet användare för Sana Labs, från 5 000 till 200 000.

”Det var en väldigt intensiv period. Vi pausade allt annat och hela teamet jobbade dygnet runt i tre veckor för att kunna möta efterfrågan kring att utbilda sjuksköterskor.”

Joel Hellermark är både svensk och malaysier enligt sitt pass. Han föddes i Kuala Lumpur, lärde sig att gå i Japan och bodde ett år i Singapore innan hela familjen flyttade hem till Sverige. I Japan var pappa Anders Hellermark Asienchef för konsultföretaget Intentia och mamma Cecilia Hellermark jobbade som gästforskare på IBM.

Som liten följde han ofta med sin mamma till föreläsningar. När den kända svenska fysikern och numera ai-experten Max Tegmark föreläste på Stockholms Universitet hade Joel Hellermark inte gått ut grundskolan, men tvekade inte att räcka upp handen och ställa frågor. Flera år senare avlöste de varandra som talare på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins ai-konferens.

Men det var en pryl, inte en person, som blev avgörande för Joel Hellermarks framtid. 

”Jag minns speciellt när jag testade en Ipod för första gången. Pappa förklarade att det var en person som hette Steve Jobs som hade utvecklat den med sitt team. Innan det trodde jag att produkter föll ner från himlen. Det var en aha-upplevelse att förstå att team av kreativa personer bygger produkter, och det fick mig att fundera på hur jag själv skulle kunna göra det. Det förändrade hur jag såg på världen.” 

”Det är en enormt inspirerande insikt att små team kan skapa produkter som påverkar människors liv. Att man kan skriva kod som används av miljoner människor. Det har alltid varit en dröm att återskapa det som fanns på Bell Labs och Apple. På Apple gick de på nio månader från fem personer med en idé till lansering av Ipoden.”

Det är svårt att inte då och då snegla på stolen som Joel Hellermark sitter på. Under vår intervju, som pågår i över två timmar, balanserar han oberört på ett av de tre benen samtidigt som han håller i sig lite lätt med fingrarna i bordet. 

Som barn satte sig Joel Hellermark helst på en stol vid vuxenbordet för att ställa frågor. På sitt första sommarjobb på lagergolvet hos ett stort e-handelsföretag gick han direkt till vd:n och föreslog förbättringar i verksamheten. 

”I skolan var jag bråkig och nyfiken. Jag var inte så intresserad av det som de försökte lära ut. Jag gillade att hoppa till slutet för där är saker mest intressanta, och sedan backa bakåt för att förstå. Vår rektor var väldigt förstående så jag behövde inte alltid vara i skolan. Den tiden kunde jag lägga på programmering och att bygga bolag.”

Med hjälp av onlinekurser i maskininlärning från Stanford lärde sig Joel Hellermark att programmera när han var 13 år.

”Jag visste tidigt att jag ville kombinera forskning, programmering, bolagsbyggande, design, marknadsföring och alla de här disciplinerna. Det var nog alltid min dröm. Det går emot väldigt mycket hur utbildning är konstruerat. Du får välja en roll, antingen är du programmerare eller jobbar med affärer. Jag ville välja allt.”

I pojkrummet hemma på Lidingö kastades autografer från skidåkare och andra samlarobjekt ut. In kom biografier om Leonardo Da Vinci, Djingis Khan och Walt Disney, och faktaböcker om cellens uppbyggnad, matematiska kalkyler och hjärnan. Efter Joel Hellermarks omorganisering bestod det vita rummet bara av en säng och stora travar med böcker. 

”Leonardo Da Vinci var inte expert inom en disciplin. Han var arkitekt, matematiker och filosof. Det tvärvetenskapliga är ett mycket mer inspirerande sätt ett leva sitt liv.”

Från det lilla pojkrummet kontaktade Joel Hellermark också kändisar som artisten Kanye West och Apples vd Tim Cook. 

Joel Hellermark träffar Marcus Wallenberg, vice ord­förande i investmentbolaget EQT och ordförande för Prins Daniels ­Fellowship, för ett samtal kring ai och livslångt lärande.
Joel Hellermark träffar Marcus Wallenberg, vice ord­förande i investmentbolaget EQT och ordförande för Prins Daniels ­Fellowship, för ett samtal kring ai och livslångt lärande.Foto:Joey Abrait

”När man registrerar hemsidor måste även telefonnummer anges. Går du in och kollar källkoden så kan du hitta det. Jag började bara höra av mig till folk, jag skrev naivt ’Hej jag är en 15-årig programmerare, vill du hjälpa mig?’”

Tim Cook svarade över mejl och bjöd in honom till Apple Park i Kalifornien. 

”Kanye West svarade när jag ringde honom. När jag hörde ”what’s up it’s Kanye”, då fick jag panik och la på”, säger Joel Hellermark.

Existentiella frågor brukar bli framträdande under tonåren och Joel Hellermark var inget undantag.

”När jag var 15 år läste jag mycket fysik och försökte förstå världen. Jag hade som ett hål av meningslöshet. Sen hittade jag böcker av Buckminster Fuller, ett riktigt universalgeni. Han pratade mycket om metaproblem. Löser du dem kan det påverka många aspekter av våra liv, och utbildning är det viktigaste metaproblemet.” 

”Allt börjar med utbildning, kan man förbättra det på internationell skala kan man också förändra världen. Att utveckla meningsfulla produkter blev mitt sätt att fylla det där hålet med något.”

Joel Hellermark fick även tag i affärsängeln Sophia Bendz nummer, som senare introducerade honom till Sana Labs marknadschef och medgrundare Anna Nordell-Westling.

”Hon blev helt avgörande för Sana. Anna förstod att varumärke är den viktigaste konkurrensfördelen i dag. Vi pratar ofta om att vi vill göra vad Nike gjort – men för lärande. Jag har haft enorm tur att kunna omge mig av seniora ledare vilka har gjort liknande resor tidigare och som jag kunnat lära mig från.”

Joel Hellermark har under sin uppväxt kontinuerligt samlat in kunskap från vitt skilda håll. Han studerade kognitiv neurovetenskap vid Cambridges sommarprogram och kontaktade Anna Josephson, professor i neurovetenskap och hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

”Hon gav mig en påse med femton böcker som jag fick läsa och komma tillbaka för att diskutera. Jag har alltid lärt mig bäst genom att diskutera med de som är bäst inom varje disciplin. Jag har blivit förvånad över hur många som varit öppna för att svara på mina oändliga frågor.”

”När jag var 18 satt jag hemma hos mina föräldrar och försökte förstå hur hjärnan fungerade. Det var en tid av flow. Jag satt där från att jag vaknade till att jag somnade och drack två liter yerba mate om dagen.”

En solig dag i början av juni, på väg hem till pojkrummet för att brygga mer av det koffeinfyllda teet yerba mate, hörde Joel Hellermark ljudet av en notis i sin messengerapp. Han stannade cykeln i Norra Djurgårdsstaden och kollade kisande på skärmen. Sophia Bendz meddelade att hon ville investera.

”Det var ett så tydligt skifte, innan hade det bara varit jag. Jag sitter hemma i huset med mina föräldrar och kodar, och plötsligt har jag en utomstående investerare. Det var extremt häftigt att hon såg någonting och vågade satsa på det.”

Investeringen firades inte med några stora gester – tvärtom.

”Jag är lite dålig på att berätta saker. Jag gick bara upp på mitt rum och började jobba igen. De måste fråga. Mamma får reda på saker via Google Alerts.”

”Jag googlar aldrig mig själv, jag får ångest av sånt. Gör jag en intervju så läser jag den aldrig.”

I våras hamnade Joel Hellemark på Forbes prestigefyllda 30 under 30-lista.
I våras hamnade Joel Hellemark på Forbes prestigefyllda 30 under 30-lista.

Innan man träffat Joel Hellermark är det lätt att ställa sig frågan om han prioriterat bort nära relationer till förmån för sin passion, men det är raka motsatsen. De som står honom nära beskriver honom som en omtänksam och rolig person med många nära vänner. Flickvännen Anna Gardell träffade han redan som 16-åring.

”Anna, min familj och mina vänner är det som är viktigast för mig. Men jag tror mer på att skapa en cirkel än balans. Jag får väldigt mycket energi av att umgås med dem, energi som går in i Sana, och vice versa.”

Böckerna från pojkrummet står i dag på kontoret på kontorshotellet Alma i Stockholm. Sana Labs har växt ur lokalerna, och de 40 anställda flyttar snart till ett eget huvudkontor på Riddargatan i Stockholm.

När vi ses en andra gång i slutet av juni visar Joel Hellermark exalterat upp ett Excelark med flera flikar. Med hjälp av data över Fifa:s världsranking har han snickrat ihop en algoritm som ska förutspå resultaten i EM i fotboll.

”Vi har EM-betting tillsammans med min flickväns familj men jag kan ingenting om fotboll. Så jag fick kompensera för det. Algoritmen har vunnit alla vad hittills”, konstaterar Joel Hellermark nöjt.

I det lilla kontoret lyser solen in på ett schackbräde där Bobby Fischer och Boris Spasskijs match från 1972 står uppställd. Han glider in på hur nutidens schackspelare memorerar hur en dator skulle göra ett drag för att sedan gå vidare in på metaforer.

”Hela hjärnan bygger på metaforer, allt du lär dig lär du dig i relation till saker du redan kan.”

Han gör allt med samma stora engagemang, men har svårt att bli nöjd med vad han åstadkommer.

”Jag tycker att jag är dålig på det mesta. Men över tid har jag blivit bättre på att fokusera på konstruktiva drivkrafter.”

Inte ens 80 000 utbildade sjuksköterskor som lärt sig intensivvård med hjälp av Sana Labs kunde få Joel Hellermark att känna sig nöjd. 

”Jag var otroligt stolt över vårt team men jag vill alltid hitta sätt att göra större skillnad”, säger Joel Hellermark, som gärna framhäver sina medarbetare. 

”Det jag är mest tacksam för är teamet och kulturen vi byggt. Vår kultur är väldigt centrerad kring det japanska konceptet ’ikigai’. Den går ut på att kombinera en passion, något världen behöver, och något du kan få betalt för, för att hitta din mening med livet. Det bygger en väldigt missionsdriven kultur.”

Åldern är återkommande i rubriker och intervjuer om och med Joel Hellermark. Som 16-åring startade han sitt första bolag som sysslade med videorekommendationer, tre år senare grundade han Sana Labs. I våras hamnade han på Forbes prestigefyllda 30 under 30-lista. Joel Hellermark tittar upp i taket och funderar länge.

”Ibland när jag sitter i möten för att presentera Sana för några av de mest seniora företagsledarna har jag känt mig som en liten skitunge. När jag satt med Novartis vd, ett bolag som är värt över 200 miljarder dollar, för att diskutera deras ai-strategi, fick jag definitivt den känslan.”

”Så länge jag kan lära mig snabbare än andra hoppas jag att jag kan ’catch up’. Och att man är ödmjuk och är öppen med att man är ett work in progress.”

I våras hade Joel Hellermark ett digitalt videomöte med Barack Obama eftersom han är en av ett trettiotal personer i Obama Foundations ledarskapsprogram, men inte ens ett möte med USA:s tidigare president kunde få honom att bli nervös. 

”Jag blev nervös när jag skulle köra upp tidigare den dagen, då var jag skitnervös. Jag blir mer fokuserad annars, det är nog känslan jag gillar mest.”

Förra året fick Sana Labs en förfrågan om att bli uppköpta, men varifrån budet kom vill Joel Hellermark inte avslöja.

”Det finns inte på kartan. Jag inspireras av Bertil Hult och Ingvar Kamprad. De byggde inte bolag för att bli uppköpta, de byggde bolag som ska fortsätta att finnas i århundraden. Spelar man ett oändligt spel tror jag också att man bygger ett bättre bolag.”

Under 2020 omsatte Sana Labs drygt 11 miljoner, med intäkter på 30 miljoner kronor och visade för första gången ett positivt resultat på 700 000 kronor. 

”Vi skulle kunna bli lönsamma direkt om vi ville, men vi optimerar för att bygga den globala kategoriledaren. Då kan vi bli lönsamma i en helt annan skala.”

”Det där kändes som som ett väldigt startupigt svar? Lite som att en pr-konsult lagt fram det och sagt: ’svara det här’”, säger Joel Hellermark och bryter ut i ett asgarv. 

Det gör han ofta. För samtidigt som Joel Hellermark är fokuserad och seriös har han nära till skratt. Telefonen ligger ljudlös med skärmen nedåt på ett annat bord. Han viker aldrig undan med blicken, förutom när han tar långa pauser för att fundera. 

”Jag är ganska analog. Ibland kan tekniken vara i vägen för tänkandet. Det värsta jag vet är när telefonen ringer. Ser jag att någon ringer förlorar jag fokus. Att jag är disträ gör att jag ofta förlorar i tennis, mitt i en match kan jag börja tänka på något annat.” 

Efter långa möten måste han vara ensam för att återhämta sig.

”Då kan jag vara helt slut. Jag är ganska introvert på det sättet. Träningen är en stor del av min återhämtning, jag vill träna så hårt så jag slutar tänka. Jag försöker blocka tid för strategiskt tänkande ungefär två, tre timmar på förmiddagen.”

På sommaren sker den stora kraftsamlingen, genom att umgås med nära och kära, sova, lyssna på ljudböcker och att vandra. I sommar åker han och hans flickvän till Schweiz. 

”Jag tänker så mycket bättre när jag sover mycket. Vi brukar vandra mycket, det är min mest kreativa period. Resten av året handlar mycket mer om utförande.”

Oavsett hur vackra vyer den schweiziska alpvärlden visar upp i sommar har Joel Hellermark bara en sak i huvudet.

”Min hjärna är alltid helt ockuperad av Sana.”

Foto:Joey Abrait

 


Innehåll från VerizonAnnons

Expert föreslår: Så här pass hybrid kommer framtidens arbetsplats att vara

Framtiden är hybrid – med ett brett utbud av preferenser för hur vi kommer att arbeta. Företagen bör således sträva efter att få ut det mesta av olika modeller för både kontors- och hemarbete för att både upprätthålla och även öka produktiviteten. 

Detta innebär att de måste göra det lätt för anställda att samarbeta effektivt, oavsett var de befinner sig. 

Vill du lära dig mer om framtidens arbetsplats? 

Tillbaka till framtiden? Efter förra året, då den globala pandemin skickade stora delar av Sveriges arbetskraft till hemmakontoret nästan över en natt, börjar nu anställda i vissa branscher återvända till kontoret. Men hur kommer dessa kontorsmiljöer, för närvarande nästan en kvarleva från en avlägsen tid, att se ut i framtiden? 

Experter föreslår att våra kontor som vi känner dem idag måste genomgå en strukturell förändring i framtiden för att kunna överleva i det nya normala, samt för att attrahera och behålla kvalificerad personal. Som ett av världens ledande teknologiföretag vet Verizon Business hur kontorsmiljöer kan förvandlas till säkra, prestationshöjande och inbjudande platser tack vare modern teknik, och därmed öka de anställdas tillfredsställelse och produktivitet.  

Nya arbetssätt kräver nya arbetsplatser 

Såhär under det andra året av den globala pandemin är en sak säker: arbetsstrukturer såsom vi hittills har känt dem kommer antagligen aldrig att bli sig lika igen. Åsikterna går isär kring hur och var människor kommer att arbeta i framtiden, men de flesta experter är överens om en sak. Färre och färre kommer att arbeta på kontor och ännu färre kommer att göra det fem dagar i veckan. Det klassiska kontoret verkar dock inte vara riktigt så uträknat som vissa tidigare har förutspått.

Trots allt så kräver många jobb en fysisk närvaro, och det gäller inte bara inom detaljhandels- och tillverkningsindustrin. För det andra så är människor naturligt sätt sociala varelser. Med största sannolikhet kommer kontoret att fortsätta att ha ett existensberättigande, men, de flesta experter är överens om att det måste förändras för att överleva i en flexibel, hybrid arbetsvärld.

Mer kvalitetstid: En av fördelarna med distansarbete

Bland alla de utmaningar som pandemin har medfört så har övergången till en arbetsmiljö på distans inneburit vissa direkt positiva aspekter för många människor också.

Många har sparat mycket tid genom att helt eliminera den dagliga pendlingen till jobbet, samtidigt som de har fått mer tid med familjen. Komfort och produktivitet kombineras således särskilt bra i hemmamiljön.

Men även om många anställda vill behålla ett visst mått av ett hemmakontor i framtiden, så vill de flesta inte helt avstå från de mänskliga relationerna och fördelarna med att arbeta tillsammans på kontoret.

Flexibel efterfrågan: Här är vad som motiverar människor att byta jobb

Enligt resultaten från EY Work Reimagined’s medarbetarundersökning 2021 vill nio av tio anställda ha mer flexibilitet kring var och när de arbetar i framtiden. Om de fick välja skulle över hälften av de tillfrågade medarbetarna (54 procent) föredra flexibilitet när det handlar om att fastställa sina arbetstider, 40 procent skulle vilja se denna flexibilitet i deras val av arbetsplats. Intressant nog, och inte bara i ljuset av det ständiga ”kriget” om talanger, är att människor verkligen är villiga att byta jobb för att få denna flexibilitet. Faktum är att millenniegenerationen är dubbelt så benägna att göra det som babyboomgenerationen.

Verizon Business anser att om arbetsplatsen i fråga kan göra skillnad mellan att tappa och behålla anställda, så bör det vara högsta prioritet för företag att göra rätt. Den goda nyheten är att en omstrukturering av arbetsplatsen inte ens behöver blir särskilt turbulent eller medföra höga kostnader.

Hur ska du då göra det på rätt sätt? Verizon Business råder alla företag att börja med att se över sina mål. Vad behöver en modern arbetsplats åstadkomma i framtiden?

Flexibilitet gör människor lyckligare

Under pandemins gång har många upplevt att hemmakontorets friare disponering av tid passade dem bra och därför finns en stor önskan om att kunna bibehålla flexibiliteten i att själv kunna bestämma när det är dags att arbeta, även på kontoret. I slutändan är detta också ett viktigt inslag till lycka och mentalt välbefinnande. Verizon Business anser att välbefinnande med rätta ligger högst upp på prioriteringslistan för framåtblickande företag. Att uppfattas som en medarbetarcentrerad arbetsgivare är avgörande för att attrahera och behålla de bästa talangerna - oavsett i vilken bransch du befinner dig.

Produktivitet: Hemmakontor nästan över en natt

Händelserna i samband med COVID 19-pandemin visade att det är viktigt att ha rätt teknik på plats för långsiktig hållbarhet. Organisationer med en smidig infrastruktur kunde anpassa sig snabbt redan förra våren, vilket möjliggjorde för dem att upprätthålla både sin verksamhet och kundservice.

I början av mars 2020, som ett exempel, började Verizons centraliserade krishanteringsteam förbereda sig för den potentiella effekten av avbrott i verksamheten. Verizons ledning informerades om planerna den 11 mars, följt av företagets övriga anställda.

– Måndagen den 16 mars var alla de vi ansåg kunde arbeta hemifrån inställda på att faktiskt också arbeta hemifrån. Den 23 mars arbetade hela 115 000 medarbetare hemifrån, i stället för cirka 4000 av 135 000 globalt, som det brukade vara innan, säger Fredrik Hallenborg, Associate Director, Norden, på Verizon Business.

Under processen möjliggjorde Verizon inte bara för många anställda att fortsätta utföra sina vanliga jobb hemifrån, utan många anställda kunde även flyttas över till nya roller. Exempelvis kunde detaljhandelsanställda som drabbats av utbredda butiksnedläggningar ta på sig andra uppgifter, såsom telefonsupport.

Vill du lära dig mer? 

Den hybrida arbetsmiljön: Från planering till implementering

När väl målen som en modern kontorsmiljö ska uppfylla är definierade är det dags att gå vidare till den faktiska implementeringen av omstruktureringen. 

Fredrik Hallenborg fortsätter:

– Varje företag bör fråga sig vad som fungerar bra på just deras arbetsplatser och vad som behöver bytas ut, anpassas eller utvidgas.

Med hjälp av teknologi kan exempelvis kontorsrum planeras och hanteras smidigt. Även besöksdata kan registreras enkelt och säkert. Således vet de anställda även att de skyddas på bästa möjliga sätt på kontoret.

Moderna system baserade på virtuell och augmented reality-teknik är betydligt effektivare i detta avseende än konventionella rumsbokningssystem, då de använder sensorer för att upptäcka vilka rum som faktiskt används och inte bara vilka som är fullbokade. Samma sensorer kan också användas för att spåra rumsbeläggning och utfärda en varning vid överbelastning.

– Vad som är bra med att ha rätt teknik är att den inte bara kan förbättra säkerheten och samarbetet på din arbetsplats, utan även göra ditt jobb enklare,” säger Fredrik Hallenborg. 

– Säg farväl till arbetskrävande underhållsuppgifter. Sensorer kan hjälpa dig att planera och hantera rengöring av gemensamma utrymmen på ett intelligent sätt. Användes skrivbordet nyss? Sensorer kan omedelbart känna av, avbryta beläggningen och generera en varning om att de behöver rengöras.

Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) kan också bidra till att förbättra övervakningen utan att samtidigt öka arbetsmängden. Ansiktsigenkänningssystem kan till exempel ersätta befintliga säkerhetssystem, vilket eliminerar kontaktbehovet och minskar riskerna med stulna identiteter och s.k. tailgating – där en obehörig besökare smyger in bakom någon.

Trots all motiverad optimism varnar Verizon Business också för att en sådan här moderniseringsprocess är komplicerad att genomföra och kräver mycket kunskap och expertis. 

– Att implementera smarta rum och åtkomstkontrollsystem med ansiktsigenkänning handlar inte bara om kameror och sensorer. Dessa system måste integreras med befintliga affärssystem - oavsett om det handlar om fysisk säkerhet eller personalregister. När allt kommer omkring vill du inte lägga till många inkompatibla nya system med olika gränssnitt och autentiseringskrav, förklarar Fredrik Hallenborg. 

– Du måste även samla ihop alla de data som kommer in på ett organiserat och snabbt sätt för att kunna hantera de stora datamängderna.

Men oavsett om det gäller ny säkerhetsteknologi eller samarbetslösningar är det osannolikt att system som är opålitliga eller svåra att använda kommer att attrahera användarna – särskilt om de är utformade för att ersätta en befintlig lösning.

Fredrik Hallenborg summerar: 

– Det är viktigt att välja partners, implementera tekniker och utforma planer som gör att du kan anpassa dig till alla de förändringar som demografi, konsumentpreferenser och ett konkurrensutsatt landskap medför. Utvärdering av en kontorsmiljö kan förbättras avsevärt med hjälp av realtidsdata du får via smarta sensorer och videoanalyser. Och detta kan i sin tur hjälpa dig att utveckla en detaljerad förståelse för din kontorsfastighet och hur den används. Om något inte fungerar så som du trodde det skulle göra kan ny teknik hjälpa dig att snabbare identifiera och justera detta snabbare.

Det är förmodligen denna snabbhet och den smidighet som möjliggörs, som är den viktigaste ingrediensen för framgång när det gäller framtidens arbetsplats.

Vill du lära dig mer om framtidens arbetsplats?

 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?