1515
Annons

Långa köer på Arlanda inför långhelgen

Den som tänkt flyga från Arlanda i Stockholm under Kristi himmelfärdshelgen bör ta höjd för att få vänta längre än normalt på att få komma igenom säkerhetskontrollen.

Köer på Arlanda, 19 maj 2022.
Köer på Arlanda, 19 maj 2022.Foto:Joey Abrait

”Det är bitvis ansträngt under morgonen, men kommer att lätta framåt senare delen av förmiddagen”, säger David Karlsson, pressansvarig vid Swedavia.

David Karlsson kan inte ge någon exakt tid för hur mycket längre resenärer bör ställa in sig på att få vänta – mer än ”45 minuter och uppåt” – utan rekommenderar resenärer att ta kontakt med sitt flygbolag.

”Olika flygbolag har olika tider, och de har precis som vi en bild av läget på flygplatsen.”

Problemen med köer på Sveriges största flygplats har pågått i månader och har sin grund i underbemanning, men riskerar att förvärras under storhelgen då fler än vanligt väljer att resa.

Läs även: Regeringen fick varning om flygplatskaoset – i januari

 


Skuggdirektionen: Höj räntan med 50 punkter

Mycket talar för att både den svenska och den globala ekonomin är på väg att bromsa in ordentligt. Ändå bör räntan höjas med 50 punkter nu och sedan fortsätta upp det närmaste året. Det är budskapet från Skuggdirektionen. En ledamot ville höja med 75 punkter.

Skuggdirektionen. OIof Manner, Anna Hammer, Peter Norman, Lena Sellgren och Christina Nyman.
Skuggdirektionen. OIof Manner, Anna Hammer, Peter Norman, Lena Sellgren och Christina Nyman.Foto:Jesper Frisk

Det blåser motvind i den globala ekonomin. Sedan Skuggdirektionens aprilmöte har tillväxtprognoserna sänkts, inflationsprognoserna höjts och styrräntorna skruvats upp. 

Olof Manner, ränteveteran och senior rådgivare på Swedbank, lyfter fram Kinas nedstängningspolitik och risken för ett utdraget krig i Ukraina som två sänken.

”Covid-politiken i Kina driver inflationen via störningar i leveranskedjorna och påverkar samtidigt tillväxten negativt. Ett utdraget krig kommer att leda till brist på rå- och insatsvaror under längre tid och högre och mer volatila energipriser.”

En ljuspunkt är att tillverkningsindustrin i både omvärlden och i Sverige fortsatt rapporterar om ett gott läge. Det står i skarp kontrast till hushållen, som enligt vissa måttstockar är deppigare än under både pandemin och finanskrisen. Olof Manner befarar att gapet kommer att minska genom att industrin bromsar. 

”Jag tror att det handlar dels om att industrin levererar på orderböcker från pandemin, dels om en viss lageruppbyggnad. Men konsumenternas belägenhet kommer att slå igenom. De prisökningar vi ser sker inom områden som är svåra att ducka: energi, livsmedel och räntor.”

Hushållen byggde på många håll i världen upp en buffert under pandemin, när inkomsterna hölls uppe med statliga stöd samtidigt som konsumtionsmöjligheterna var begränsade. Mycket tyder på att detta extra sparande nu håller på att sina. Exempelvis har konsumentkrediterna ökat kraftigt i USA de senaste månaderna. Sjunkande börser och bostadspriser bidrar till försämrade balansräkningar.

”Konklusionen är att tillväxten kommer att gå ned”, säger Olof Manner.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman håller med.

”Det är ganska tydligt att vi har en inbromsning på gång.”

Även hon lyfter Kinas nedstängningar som ett problem, men lämnar det öppet om de lyfter inflationen via leveransproblem eller sänker den via svagare tillväxt.

”Oavsett vilken kraft som dominerar blir det ryckigt och det är i sig dåligt.”

I västvärlden är de flestas ögon på USA, som i vanlig ordning ligger före i händelseutvecklingen och i kraft av sin storlek sätter tonen för övriga ekonomier. Centralbanken Federal Reserve höjde nyligen styrräntan med 75 punkter (hundradels procentenheter). Det var det största ränteklivet sedan 1994 och betydligt mer väntas. Allt fler undrar nu om en recession nu börjar bli oundviklig.

”De företagsledare jag träffar frågar hela tiden om risken för att Fed ska trigga en ny kris”, säger Lena Sellgren, chefsekonom för Business Sweden.

Risken för ett sådant så kallat policymisstag – att penningpolitiken stramas åt för mycket med en recession som följd – har diskuterats länge.

”Det är den stora frågan: kommer det att krävas en recession i USA för att få ned inflationen. Det skulle i så fall påverka resten av världen”, säger Christina Nyman.

OIof Manner och Anna Hammer.
OIof Manner och Anna Hammer.Foto:Jesper Frisk

Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammer frågar sig dock om det fortfarande vore att betrakta som ett ”misstag”. Snarare kan det vara den enda fungerande medicinen i ett läge där efterfrågan med råge överskrider utbudet.

”Nu kan det ha blivit nödvändigt med ’för stora’ åtstramningar. Federal Reserve behöver drämma till och så får de sänka räntan senare.”

Olof Manner: ”Det går alltid fortare än man tror åt båda hållen.”

En följd av det snabba ränteuppstället är att det gnisslar på räntemarknaden.

”Det är väldigt stökigt, med stigande skillnader mellan köp- och säljkurser och dålig likviditet. Den här typen av stressad marknad har vi inte sett sedan 1990-talet. I Sverige har inte minst bospreaden (ränteskillnaden mellan stats- och bostadsobligationer) gått isär”, säger Olof Manner.

Av två dåliga ting ser Skuggdirektionen en recession som ett bättre utfall än att hushåll och företag tappar tron på centralbankernas förmåga att leverera stabila prisökningar.

”På längre sikt är det en vinst att man bevarar förtroendet för inflationsmålet, men på kort sikt kan priset bli högt”, säger Christina Nyman.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, håller med och hänvisar till både ny forskning och historisk erfarenhet. 

”Om de långsiktiga inflationsförväntningarna drar iväg är det för sent i den meningen att det blir mycket kostsamt att få ned dem igen. Det är inte för sent ännu, vare sig i USA eller i Sverige. Men de senaste räntehöjningarna har varit nödvändiga och vi kan inte vänta tills vi ser tydliga tecken på att inflationsförväntningarna drar iväg.”

Inflationsutvecklingen det senaste året kan ses som ett slags trestegsraket. Först var det priset på enskilda varor, vissa tjänster och energi som stack i pris. Mycket kunde kopplas till pandemin, vilket gjorde att centralbankerna satt lugnt i båten. Sedan började det spridas bredare i tjänstesektorn med följden att larmet gick. Steg tre är att prisökningarna också börja göra avtryck på lönerna. Dit har vi nått i USA, där arbetsmarknaden i bred bemärkelse reagerar snabbare på det som händer i ekonomin. USA-lönerna nu ökar med cirka 6 procent i årstakt. 

Europa är inte där än. Ett stort test när det gäller trovärdigheten för inflationsmålen blir vad de mer centraliserade löneförhandlingarna som är normen på denna sida Atlanten leder till. 

”Löntagarna har under flera år fått mer än de hade räknat med. Frågan är om de trots det kommer att acceptera löneökningar långt under prisökningstakten”, säger före detta finansmarknadsminister Peter Norman.

De första utfallen i Tyskland, som landat i en löneökningstakt på cirka 4 procent i årstakt, tyder på det. Även i Sverige har tongångarna hittills varit ganska försiktiga.

”Den svenska fackföreningsrörelsen har en lång historia av stort ansvarstagande”, konstaterar Peter Norman.

Men pressen på löntagarna är hård.

”Företagen har ’pricing power’. Hushållen får ta hela smällen för kostnadsökningarna”, säger Christina Nyman.

Att företagen kan skicka hela notan vidare beror på att efterfrågan än så länge är hög och arbetsmarknaden stark. 

”Exportföretagen mår jättebra och är fortsatt optimistiska när det gäller utsikterna”, säger Lena Sellgren.

Men en inbromsning ligger som sagt i korten, inte bara internationellt utan också i Sverige. Konjunkturinstitutet sänkte i förra veckan sina prognoser ordentligt och räknar nu med en lågkonjunktur nästa år.

En orsak till de dystra utsikterna är att inflationen gröper ur hushållens plånbok, en annan att högre räntor slår hårt när skulderna är stora.

”En styrränta på 1,75 procent i dag tar lika mycket ur hushållens plånböcker som en på 4,75 procent gjorde 2008. Den här ökade räntekänsligheten är något att ha med sig när man funderar på hur många höjningar som behövs”, säger Christina Nyman, som också tror att räntehöjningarna i USA kommer att ”göra en del av jobbet” med att få ned inflationen även i Sverige.

Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om olika typer av stöd med anledning av de snabbt stigande priserna. Den typen av 1970-talsåtgärder oroar John Hassler. 

”Krav på ’kompensation’ för högre priser som inte minst svenska politiker både till höger och vänster varit snabba att exploatera för kortsiktiga väljarvinster är farliga och kontraproduktiva. Fokus på sådan politik är ett bra recept för att skapa en permanent stagflation.”

Lena Sellgren och Christina Nyman.
Lena Sellgren och Christina Nyman.Foto:Jesper Frisk

Om det blir en djup sättning i ekonomin är Skuggdirektionen däremot öppen för en mer expansiv finanspolitik, men då helst med syfte att förbättra utbudet snarare än att stimulera efterfrågan. På lite sikt väntas också offentliga investeringar i Europa som helhet, inte minst inom energi och försvar, bidra till att hålla tillväxten under armarna.

Men här och nu är det alltför hög inflation som är det stora problemet. Att ekonomin samtidigt ser ut att försvagas är underordnat. Skuggdirektionen vill därför se högre styrränta både nu på momangen och under kommande året.

”Riksbanken måste ta situationen på största allvar. Räntan måste upp, också för att kunna sänkas i ett senare läge”, säger Peter Norman.

Han vill se en höjning med 75 punkter nu och sedan ytterligare kliv uppåt så att styrräntan är 2,5 procent om ett år. Övriga föredrar ett något lugnare tempo. Olof Manner övervägde en höjning med 75 punkter, men valde att förorda 50.

”Men jag kan mycket väl tänka mig en mellanmöteshöjning om även juniinflationen överraskar. En sådan blixt från klar himmel skulle nog ha ganska bra effekt”, säger han.

Anna Hammer oroar sig för inflationens bredd väl så mycket som för dess höjd. Hon funderade också på 75 punkter men tycker att det skulle signalera för mycket kris och panik och nöjer sig därför med 50 punkter. Det gör även Lena Sellgren.

”Inflationsmålet och de långsiktiga inflationsförväntningarna är i fokus. Det är avgörande att inte tappa förtroendet för målet. Dessutom har kronan försvagats och det är inte önskvärt”, säger Lena Sellgren.

Christina Nyman ser risker både med att göra för lite och att göra för mycket. I det förstnämnda fallet handlar det om att inflationsförväntningarna och lönebildningen ballar ur. I det sistnämnda om att det tar ett tag innan räntehöjningarna slår igenom och att aktiviteten i ekonomin dämpas betydligt mer än nödvändigt. Hon vill se höjningar om 25 punkter per möte det närmaste året. 

John Hassler har en snarlik bana, med den skillnaden att han sätter stopp i februari. Han vill dock helt upphöra med återköp av förfallna obligationer. Resten av gruppen nöjer sig med den halvering som Riksbanken beslutade i april och som innebär att balansräkningen kommer att börja krympa under det andra halvåret.

Beslutet blir därmed med att höja styrräntan med 50 punkter till 0,75 procent.

Peter Norman.
Peter Norman.Foto:Jesper Frisk

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?