1515
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Landskronaföretag ställer om – tillverkar 150.000 skyddsvisir om dagen

När många industriföretag drar ner på produktionen växlar Treform Packaging upp.

Företaget har delvis ställt om från förpackningsindustrin till att tillverka mellan 100.000-150.000 skyddsvisir om dagen. Och tagit in extrapersonal.

Foto:Mikael Fritzon/TT

I 50 års tid har Treform Packaging, med säte i Landskrona, i huvudsak tillverkat förpackningar till livsmedelsindustrin. I samband med att Covid-19 dragit fram över världen har den marknaden delvis minskat.

När bolagets största kund, salladsleverantören Picadeli, började minska sina behov i slutet mars dalade volymerna ordentligt. Förpackningar till färdigrätter och kakor har istället ökat.

”I Tyskland och Frankrike stängde man ner tidigare. Normalt börjar volymerna öka så här års, med varmare väder, men i just Tyskland och Frankrike är det tvärstopp. I Sverige kör man på, men på en extremt låg nivå”, säger vd Thomas Olsson.

Precis som många andra företag korttidspermitterades medarbetarna i början av pandemin. Men redan efter någon vecka fick samtliga anställda komma tillbaka på heltid. Och extrapersonal har kallats in.

Pandemin fick företaget att tänka om och också börja tillverka skyddsvisir till sjukvården. Bland annat till Region Skånes verksamheter, i detta fall till Skånes universitetssjukhus. En verktygstillverkare som gör verktyg till Treform Packaging gjorde en 3D-modell av bågen till skyddsvisiret. Ett annat företag producerar formsprutade bågar som sedan transporteras till Landskrona där skyddsvisiret tillverkas och monteras ihop.

Region Skåne hörde av sig till Treform Packaging med en önskan om 10.000 skyddsvisir om dagen. Dessutom levereras skyddsvisir till många andra regioner.

Veckan före påsk ställde företaget om produktionen. Skyddsvisir, produceras i materialet APET, ett material som tillverkas av samarbetspartnern Scanfill AB i Ystad.

”Vi monterar visiret här. Monteringen sker manuellt och är både tids- och personalkrävande”, säger Thomas Olsson.

Själva visiret körs i företagets maskiner, totalt kommer det att tillverkas cirka 100.000-150.000 dagligen.

”Vi har fått förfrågning från andra regioner också och i takt med att efterfrågan ökar kommer vi öka vår produktion.”

Han tror också att sjukvården kommer ha en annan syn på smittskyddsutrustning i framtiden och använda det mer frekvent än tidigare. Därför tror han att det kan bli en mer långsiktighet, vilket kan innebära att Landskronaföretaget behåller en mindre produktion av skyddsvisir även i framtiden.

”Normalt upphandlas saker, men det här har gått så fort, den tiden har inte funnits. Det är svårt att veta hur regionerna tänker om det blir ett mer permanent läge”, säger Thomas Olsson och tror också att eftersom mycket skyddsutrustning tidigare kommit från Kina, att man nu tänker om och handlar lokalt och säkrar upp sina leveranser.

Kravet från Region Skånes håll, för att få tillverka skyddsvisiren, var att tillverkningen var livsmedelsgodkända.

”Jag frågade om de hade ytterligare krav men det hade de inte.”

Thomas Olsson upplever det som svårt att komma i kontakt med rätt person och nå fram när de från företagets håll har försökt att nå ut till regioner och kommuner.

”Alla pratar om att det är brist på skyddsmaterial, men det finns, vi kan öka vår produktion och det finns fler än vi som kan göra det vi gör, säger han, men upplever ett glapp i kontakten med de beslutande instanserna.”

Region Skånes jobbar med såväl befintliga leverantörer av skyddsutrustning, som med nya leverantörer som regionen tidigare inte haft avtal med och med företag som ställt om sin produktion för att stötta vårdens behov.

”Inköpsavdelningen jobbar aktivt med att kontakta leverantörer som man vet har skyddsprodukter och tecknar avtal med dem. Det har också kommit tips om leverantörer från andra håll eller företag som själva har hört av sig”, säger Region Skånes inköpschef Ingrid Bergman.

För tillfället får Region Skåne leveranser från fyra sydsvenska företags som ställt om sin produktion och som i normalfallet inte producerar skyddsutrustning.

Dessa är Trioplast i Landskrona som gör långärmade skyddsförkläden, Marka Pac i Markaryd som gör visir, textilföretaget ACG-gruppen i Borås som syr långärmade skyddsrockar och Perstorp som gör handsprit.

Totalt jobbar Regionen mot ett 40-tal leverantörer. Varav 25 är nya leverantörer och fyra är företag som ställt om sin produktion.

Skyddsvisiren som Treform Packaging gör i Landskrona är en direktleverans till Skånes universitetssjukhus och är ett eget inköp från Sus sida.

”Vi är ett komplement och en del av Region Skåne och när vi såg problemet med skyddsutrustning tog vi tag i det, i dialog med inköpsavdelningen på regionen. Här behöver vi jobba med alla kanaler för att få in skyddsutrusning och då satte vi igång en organisation av materialförsörjning på Sus”, förklarar Frida Lindkvist, ekonomichef på Sus.

Sus får, enligt Frida Lindkvist, majoriteten av sitt skyddsmaterial via regionens inköpsavdelning.

”Vi behöver inte vara självförsörjande på skyddsmaterial. Och det här inköpet av visir gör vi för Region Skåne. De volymerna är inte bara till oss utan kan fördelas i regionen om så behövs”, säger hon.

Som läget är nu täcker skyddsutrustning behovet som finns.

”Just nu har vi en stabil nivå. Vi kan skydda både personal och patienter”, säger Ingrid Bergman, men utesluter inte att kontakt med fler leverantörer kan komma att bli aktuellt.

”Vi identifierar behov av produkter hela tiden, både nya men också andra som är kritiska och som vi på grund av världsläget inte kan få den vanliga leveransvägen.”

”Vi är mycket intresserade av att komma i kontakt med företag och är oerhört tacksamma för de som har hört av sig. Vi jobbar hårt med att kontakta tillbaka och det kan vara så att vi inte når alla eftersom det är en stor mängd. Vi tittar också på vad vi har brist på och riktar in oss på det”, säger hon.

På Region Skånes hemsida finns det en länk som heter ”Vill du hjälpa till”. Där kan man som företag fylla i kontaktuppgifter och information kring vilka tjänster eller produkter man kan bidra med

För tillverkning av skyddsutrustning ställs samma kvalitetskrav på såväl nya leverantörer som de som ställer om. Produkterna ska vara godkända både vårdhygieniskt och arbetsmiljömässigt; är det säkert för personalen, håller produkten?

”Vi gör en kontroll av både företaget och produkten”, säger Ingrid Bergman.

Tror du att ni kommer tänka annorlunda kring skyddsutrustning senare, när det här viruset har lagt sig, och säkra upp leveranser på ett annat sätt?
”Man lär sig av allt. Självklart kan vi dra mycket lärdom av den här perioden och ta med oss in i framtiden. En sådan lärdom är behovet av någon from av lager av olika skyddsprodukter. Framöver behöver vi någon from av lager, det tror jag blir tydligt”, säger Ingrid Bergman.


Innehåll från KINTO MobilityAnnons

Biltjänsten du anpassar efter ditt behov – just nu

Flexiblare arbetsliv och flexiblare näringsliv ställer högre krav på flexiblare mobilitet. Det förändrade arbetsliv som många nu upplever i kombination med en fördjupad syn på näringslivets miljö- och klimatpåverkan ger helt nya möjligheter för företagens transportbehov. Varför låsa fast dig genom att köpa eller leasa bil när du kan logga in på en helt ny mobilitetstjänst?

Flexibel, bekymmersfri och tillgänglig mobilitet för alla? Läs mer om KINTO Mobility 

Inget företag kan i dag bortse från miljö- och klimatfrågorna. Det som för tio år sedan var en krydda i kommunikationen utåt, har i dag blivit en av de tyngre värdegrunderna för näringslivet. Och synen på mobilitet är inget undantag. 

När företag i storstadsregionerna skickar ut sina anställda på kundbesök har de tidigare ofta valt mellan att låta medarbetarna ta sin egen bil, använda företagets bilpool eller få tillgång till en leasad tjänstebil.

Men pandemin har satt fart på hemarbetartrenden och allt fler som bor i storstadsregionerna väljer bort att äga en privat bil om de inte behöver pendla till jobbet varje dag. Att betala leasing för en tjänstebil som används mer sällan upplevs av många varken som miljösmart eller ekonomiskt. Och en egen bilpool kräver både mycket kapital och administration.

Full flexibilitet 

Det är därför allt fler företag vänder blickarna mot Toyotas nya mobilitetskloka satsning KINTO. Med KINTO kan företag välja bil efter behov. 

En timme? En dag? En månad? Räcker det med en nätt Yaris elhybrid eller behöver du en transportbil som Proace? KINTO erbjuder dig full flexibilitet för såväl tid som storlek.

I dagsläget finns två lösningar: 

*KINTO Share är en bilpoolslösning där de anställda får tillgång till både bil och parkering. Man kan boka digitalt och väljer sedan en KINTO-plats nära bostaden, på jobbet eller under resan. Om en anställd på ett företag i Malmö ska åka till Stockholm på kundbesök, kan denne först ta tåget och sedan byta till en bil som väntar vid stationen. Det frigör tid till att kunna arbeta på tåget i stället för att behöva tillbringa flera timmar bakom ratten.

*KINTO Flex är en abonnemangslösning för företag som behöver bil i längre perioder. Företaget kan då abonnera på en bil från 30 dagar och uppåt, så länge som den behövs, till ett fast pris. Flex-abonnemanget kan liknas vid företagsleasing, fast utan oväntade tilläggskostnader, samt att bolaget slipper binda upp kapital och vara fast i långa avtal. Dessutom slipper företaget långa väntetider, då bilen med detta upplägg levereras till företaget på endast fyra dagar. Fordonsskatt, försäkring, service och andra kringkostnader är inkluderade i det fasta månadspriset. 

Mindre miljöpåverkan och lägre kostnader

Båda lösningarna innebär att företaget får stora möjligheter att anpassa sig efter hur transportbehovet ser ut för stunden. Om man plötsligt behöver fler bilar, så är det bara att boka fler. Tillkommer det personer som ska åka med går det bra att välja en större bil. Om exempelvis en maskin ska installeras hos en kund bokar man med fördel en Proace. 

Ytterligare en fördel med KINTO är att administrationen blir betydligt enklare. Inga körjournaler, inget krångel. Och behovet av att hyra parkeringsplats försvinner.

Genom att vara många som delar på KINTO:s bilar, som är el- eller laddhybrider, blir både företagets miljöpåverkan mindre och kostnaderna lägre. 

Flexibel, bekymmersfri och tillgänglig mobilitet för alla? Läs mer om KINTO Mobility 

 

 

Mer från KINTO Mobility

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KINTO Mobility och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?