1515

Landsbygdens innovationskraft väcks där mobiliteten tryter

Efter åratal av avfolkning börjar vissa landsbygdsområden visa tecken på tillväxt. Inte minst Corona-krisen har visat att det är möjligt att bo på landet. Men det är inte helt okomplicerat att bo där bilberoendet är stort och andra mobilitetslösningar lyser med sin frånvaro. Maria Schnurr, senior researcher på statliga forskningsinstitutet RISE, har hittat några lysande exempel på uppfinningsrika landsbygdsorter som visar vägen för nya lösningar.

Landsbygden lockar allt fler. Men ibland kan den bristfälliga mobiliteten ställa till problem.
Landsbygden lockar allt fler. Men ibland kan den bristfälliga mobiliteten ställa till problem.Foto:Mostphotos

Allt fler kan tänka sig bo på landet. Företag i vissa branscher har insett att de kan etablera kontor utanför storstäderna då det finns tillräckligt med medarbetare som föredrar närheten till natur istället för att ha ett café runt hörnet. 

Och så har vi Corona-effekten som gjort att många insett att de kan lika gärna kan bo lite längre bort från arbetsplatsen om man ändå jobbar hemifrån. Dessutom känns det tryggare på mindre trånga platser.

Men för dem som bor eller flyttar ut på landet brukar mobilitet vara en stor utmaning. Bussturerna är få och avstånden kan vara för långa för att cykeln ska vara ett alternativ. Ofta är det brist på ordentliga cykelvägar. Bilen blir lätt det enda alternativet, men det innebär också att de utan körkort – exempelvis ungdomar och funktionsnedsatta personer – har svårt att förflytta sig på egen hand. 

Mobilitet på landsbygden är oftast långt ifrån storstädernas täta kommunikationer och uppsättning av innovativa, hållbara mobilitetslösningar. Men många jobbar för att hitta nya mobilitetslösningar, som kanske kan inspirera andra glesbygder i sitt utvecklingsarbete. Vi har hittat några exempel på innovativa lösningar på hur man kan göra mobilitetsproblem lite mindre.


 Paketleveranser samordnas i glesbygd
Jämfört med städerna där utmaningen är att minska trafiken och trängseln är problemet på landet snarare tvärtom: det saknas transport- och mobilitetsmöjligheter. Tar man paketleveranser, som ökat rejält det senaste året, kräver upphämtning av paket oftast långa resor, ibland till flera olika orter.

Vingåker kommun i Södermanland har fyra kransorter som helt saknar butiker eller andra platser som kan vara lämpliga ombud för paket. Kommunen har under det senaste året utrett möjligheter att etablera en smart, lokal paketutlämning till företag och boende i kransorterna.

Vingåkers lösning bygger på en tjänst som Postnord, DHL och Bring erbjuder, där de har öppnat upp möjligheten för paketmottagare att ladda ned en digital fullmakt med hjälp av BankID.

Därtill har kommunen placerat ut paketskåpet Bläckbox med en digital öppningsfunktion i de olika kransorterna. Företaget Freelway har integrerat paketskåpet i sin digitala tjänst, vilket gör det möjligt för paketmottagarna  att få sina paket levererade dit från de olika ombuden i centrala Vingåker. Kommunen ombesörjer transporten till paketskåpet genom att samordna med andra transporter de har till byarna.

Egentligen är det här inte att betrakta som en offentlig service som kommunen har ansvar för. Men Vingåkers kommun har valt att ta ett ansvar för de här frågorna i och med att de betalar den digitala lösningen, samt att lokala föreningar har tagit på sig informations- och utbildningsinsatser för att säkerställa att tjänsterna faktiskt används.


 Fyll platser i fordonen som rullar
Ännu enklare än att lägga upp nya tjänster skulle ju vara att utnyttja de resurser och turer som redan finns. Tänk dig en granne som behöver hämta paket samma dag som du från ombudet som ligger ett par mil bort – kan hon inte ta med din leverans till dig? Eller sjuktransporten som kör tomt ena vägen, varför ska man inte åka med? Det blir win-win för alla, och det är inte rocket science heller. 

I Skattungbyn, i Orsa kommun, har man nu gjort slag i saken. 

Orten anses att den har potential att erbjuda lokalbefolkningen 2-4 gånger fler transportmöjligheter varje dag genom att nyttja redan befintliga transporterresurser. Företaget Freelway har tillsammans med invånare i Skattungbyn och Dalatrafik utvecklat tjänsten ”DalMaas” där lediga platser på Dalatrafiks Serviceresor synliggörs och blir bokningsbara direkt i Skattungbyns lokala samåkningstjänst. Exempel: ”Berit” i Skattungbyn har bokat en sjukresa (Serviceresa) till Falun. Dalatrafik anordnar framkörning av taxi, Mora-Skattungbyn. I vanliga fall går bilen tom till Skattungbyn men nu blir lediga platser tillgängliga för bokning. Väl framme i Skattungbyn hämtas ”Berit” upp och även lediga platser i bilen tur-och-returr Skattungbyn – Falun blir bokningsbara.

 Mobila cykelverkstäder
Fyrbodals kommunalförbund i Västra Götaland håller på att experimentera med en hel rad lösningar för att främja en hållbar mobilitet i olika landsbygder.  En sådan enkel men genial lösning visade sig vara den mobila cykelverkstaden som givit Orustborna möjlighet att serva sina cyklar på hemmaplan. Över 250 cyklar har blivit fixade nu i sommar.

Vi visst nog inte att vi lyfte på locket på en tryckkokare när vi startade”

Flera av dem som utnyttjat cykelverkstaden anger att de använder cykeln istället för bilen för kortare resor. I en stad hade ett ökat användande av cykeln troligen skett på bekostnad av exempelvis bussresor men på landsbygden är det bilresor som ersätts med mindre utsläpp som en direkt positiv effekt.   

”Möjligheten att laga cykeln på hemmaplan ökar inte bara cyklandet för dem som har bil utan också för alla som inte har tillgång till bil, då det inte går att ta med cyklar på bussen i vår region och det finns inte många cykelhandlare på landet, ” säger projektledaren Vera Telemo på Fyrbodals kommunalförbund.

Det som började som en idé om hur fler skulle kunna resa mer hållbart har när projektet närmar sitt slut bidragit till fler cyklande, många som engagerar sig i hur pendling kan förbättras, hur landsbygderna ska dra nytta av nya sätt att arbeta och en mer robust samåkning startat. 

”Vi visst nog inte att vi lyfte på locket på en tryckkokare när vi startade”, kommenterar Ronny Svensson, kommunutvecklare Orust kommun, utvecklingen.

 Co-working-kontor skapar nya möjligheter
Har detta minst sagt annorlunda år bidragit till att vi ser på arbetslivet annorlunda? Detta är en fråga som projektet dykt ner i genom att undersöka möjliga etableringar av co-workingkontor eller som vi börjat kalla det: grannskapskontor, i landsbygder. Förhoppningen är att minska utsläppen från pendlingsresor samtidigt som nya sätt att arbeta bidrar till utvecklingen av små samhällen.

Foto:Mostphotos

Och stannar fler personer på sin bostadsort under dagen ökar underlaget för lanthandeln såväl som lokala lunchrestauranger, fler aktiviteter ordnas och orten lever upp. En positiv spiral skapas där mer pengar stannar i den lokala ekonomin och bidrar till utvecklingen.

Som i så många andra projekt gäller det att hitta sätt så att det blir en långsiktighet. Den mobila cykelverkstaden ser ut att få en kommersiell framtid. Dessutom ser de inblandade i Tur&Retur att det finns goda förutsättningar för samtliga delar i projektet att bli livskraftiga.

Lösningar för både turister och lokalbefolkningen
Besöksnäringen i Södra Årefjällen arbetar med att etablera ett nytt transportsystem, i brist på fungerande kollektivtrafik på orten. Den buss som Länstrafiken i dag erbjuder går två gånger om dagen anpassat efter skolans tider, vilket gör det svårt för lokalboende och turister att röra sig utan bil i området. Målet är att hitta alternativa transportlösningar för att ta sig till och från tågstationen.   

”Utmaningen ligger i att transportera sig den första och sista sträckan till och från tågstationen”, säger Per-Ivar Persson, projektledare på Södra Årefjällens ekonomisk förening.  

Idén är att samordna turisternas och lokalbefolkningens transportbehov, både vad gäller personer och paket. Tanken är att de samlade transportbehoven kan ge skalfördelar som gör det möjligt att etablera delningstjänster eller öka underlaget för kollektiva transporttjänster. Under det senaste året har Södra Årefjällen ekonomisk förening bidragit till att etablera en samåkningstjänst för lokalbefolkningen och startat upp en tjänst för digitalt anropsstyrda transporter. Inom kort väntas också en bilpool etableras på orten. 

Föreningen arbetar inte själva med att utveckla tekniska lösningar eller sköta driften av transporttjänsterna. Insatsen ligger istället i att utveckla en vision för ett hållbart transportsystem och identifiera samarbetspartners för att pröva befintliga lösningar. 

 ”Vi har bestämt oss för att fokusera på beteendeförändringar, exempelvis genom att uppmana våra besökare att resa med tåget. Men för att det ska fungera behövs fungerande transporter i Södra Årefjällen och därför ligger vårt fokus just nu på att etablera alternativa lokala transportlösningar. Målet är få till ett transportsystem som både fungerar för våra besökare och lokalbefolkningen”, säger Per-Ivar Persson.

 Självkörande fordon – en räddning för kollektivtrafiken i glesbygden?
Helt utan hightech vill man inte heller leva på landsbygden, särskilt när fördelarna verkar vara värda investeringen. Om man tar busstrafiken så är chauffören fortfarande den största kostnadsfaktorn. Självkörande bussar verkar då vara en självklar lösning, dessutom möjliggör de även ökad turtäthet. Så låter det i teorin. I praktiken är man givetvis långt ifrån sådana besparingar. Men fyra landsbygdskommuner har nu börjat utreda konkret hur och var de kan sätta in en självkörande buss för att driva fram utvecklingen. 

Gotland, Eskilstuna, Skellefteå och Lunds kranskommuner är väl medveten om att en levande landsbygd behöver effektiva mobilitetsalternativ, men de vill också bidra till att sänka klimatpåverkan av transporterna. Hur ser behovet ut? Vilken sorts fordon skulle passa och hur betalningsviljan ser ut? Genom att utreda dessa frågor ska kommunerna få underlag för framtida upphandling av självkörande fordon – bussar eller minibussar – i kollektivtrafiken. Projektet, som stöds av Trafikverket, relaterar tydligt till Agenda 2030. 

”Autonoma fordon för mer hållbara transporter används redan i stadsmiljö och nu är det dags att se hur den kan växlas upp till utökad kollektivtrafik för fler än stadsborna”, säger Håkan Burden, projektledare från RISE.  

Exemplen visar hur uppfinningsrika och engagerade kommuner och lokalbefolkning kan vara när det gäller att lösa akuta behov. Men ett annat perspektiv blir också viktigt: Medan man brukade kopiera lösningar från storstäder till landsbygden och skala ner dem har vissa företag nu insett värdet i att testa i liten skala på landsbygden först och sedan rulla ut i stor skala i städerna istället.  

En av fördelarna med att testa på landsbygden första är det höga engagemang från de boende. Det är oftast där behovet av nya lösningar är som störst. Samtidigt finns en mognad i digitaliseringsgrad i alla åldersgrupper där då förutsättningarna krävt en snabbare inlärningskurva jämfört med urbana områden. Dessutom kräver digitala tjänster på landsbygden ofta andra affärsmodeller än i folktäta urbana områden varför även innovation inom det området utmanas.

Maria Schnurr är senior researcher på det statliga forskningsinstitutet RISE som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling och hållbar tillväxt. Hennes fokusområden är mobilitetstjänster, transportteknikens inverkan på hållbarhet och stadsutveckling.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?