1515
Annons

Läkarbemanningsföretaget Flexcare hakar på Akelius

Det nystartade läkarbemanningsbolaget Flexcare väljer att haka på Roger Akelius utmaning, som lovat dubbla alla pengar som går till Läkare utan gränser i december. FlexCare vill med sitt bidrag uppmana fler företag till mer kreativitet inom välgörenhet.  

Allan Hadrous.
Allan Hadrous.

FlexCare tackar Akelius för utmaningen och trots att det nystartade bolaget ännu inte gjort sitt första bokslut väljer de att skänka 10.000 kronor. FlexCare jobbar med läkarbemanning och välgörenhet ligger grundaren Allan Hadrous varmt om hjärtat. Hälften av pengarna går till Läkare utan gränser.

”Det passar bra ihop med vår bransch. Eftersom vi jobbar med läkare generellt, blir det naturligt att hjälpa en organisation som Läkare utan gränser som hjälper de värst drabbade i hela världen. Vi vill också signalera till läkarna att det här är något bra, som kan vara värt att satsa på i den egna karriären och ansluta sig till” säger Allan Hadrous, vd för FlexCare.

Den andra halvan går till en investering i en ny bolagsidé vars syfte är att hela vinsten ska gå till välgörenhet – kort och gott: välgörenhetsinvesteringar.

”Hela syftet med detta är att vi vill sätta igång ett ny-tänk i hjälpsammanhang, där syftet är att all vinst ska återinvesteras”, säger Allan Hadrous.

Allan Hadrous poängterar att det är ett extremt orättvist utgångsläge för många i världen just nu och att vi i Sverige har det väldigt bra. Därför är det viktigt att skänka pengar till välgörenhet, speciellt stora bolag med kapital.

”Vi vill se fler sociala bolag och utmanar Akelius med flera att sätta igång välgörenhetsinvesteringar som ger mest utdelning till de mest drabbade. De kanske redan har en idé, men vi har redan en bra start” säger Allan Hadrous.

#mittbolagbidrar


Innehåll från SpringflodAnnons

Ny EU-förordning ska stärka digital motståndskraft

Med ökningen av digitaliserade, finansiella tjänster har cybersäkerhet blivit en allt mer framträdande risk. Lagstiftaren är oroad för systemiska risker och som en del i EU:s paket för att stärka det finansiella systemet har DORA-förordningen föreslagits.

De digitala innovationer inom finansiella tjänster som har drivits av fintechbolag sedan finanskrisen har blivit vardag för många. Dessa, och branschens i övrigt utökade användning av IT, resulterar i påtagliga cybersäkerhetsrisker. Den stora regleringen som gjordes efter finanskrisen 2008 omfattade dock inte cybersäkerhet.

I kölvattnet av detta har EU-kommissionen sett ett uppdämt behov av att ta fram ett nytt regelverk för att öka den digitala motståndskraften. I september 2020 presenterade de därför en strategi för digitalisering av finanssektorn. En del av den är förordningen om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn, även kallad DORA (Digital Operational Resilience Act). Stefan Funck Pettersson och Martin da Fonseca på konsultbyrån Springflod, menar att DORA-förordningen kan liknas vid en branschorienterad GDPR.

– Medan dataskyddsförordningen (GDPR) är dataorienterad och reglerar alla som hanterar vissa data, nämligen personuppgifter, reglerar DORA cybersäkerhet för all verksamhet inom en rad olika typer av bolag i finansbranschen. Det är första gången EU fokuserar lagstiftning om cybersäkerhet mot en specifik bransch, säger Stefan.

Förordningen har bestämmelser om styrning, riskhantering, testning och incidentrapportering men Stefan menar att det som kommer att ha störst påverkan i och med DORA är att detaljerade regler nu kommer av lagstiftning snarare än riktlinjer.

– Banker och betaltjänstleverantörer, särskilt betydande sådana, har förstås länge haft regler rörande cybersäkerhet att leva efter. Dessa har dock varit mjuka verktyg i form av riktlinjer, och de har helt enkelt inte samma tyngd som lagstiftning. Nu kommer detaljerade krav som dessutom backas upp av sanktionsavgifter.

Den nya förordningen har ännu inte antagits, utan är fortfarande under förhandling. Men deras bedömning att den kommer att träda i kraft under andra halvåret 2022 och därefter börja tillämpas två år efter det.

– Vi på Springflod är tidigt ute att prata om detta, och det kan kännas som lång tid innan förordningen börjar gälla, men det kan vara bra för aktörer som omfattas av DORA att göra sig redo redan nu. Att kartlägga och förstå kraven samt övergripande undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas är bra första steg. Detta gäller särskilt institut som inte har omfattats av liknande regler tidigare, säger Martin.

Om Springflod

Springflod är en konsultbyrå inom cybersäkerhet med fokus på bank och finans. Företaget arbetar med rådgivning inom cybersäkerhet rörande bland annat compliance och operativ riskkontroll, säker mjukvaruutveckling enligt DevOps samt dataskyddsfrågor. De är sedan 2013 baserade i Stockholm.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Springflod och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?