1515
Annons

Lägre tolerans för misstag när datorerna tar över körningen

Vem bär ansvaret när olyckan är framme – människa eller maskin? Säkerhetsaspekten är en nyckelfråga i diskussionen kring framtidens fordon.

”Vår tolerans för att ett automatiserat fordon gör ett misstag är mycket lägre än om en människa gör det”, säger Erik Ström, professor på Chalmers som forskar i bland annat positionering och uppkopplad kommunikation mellan fordon.

23 mars 2018: en Tesla-suv har kört in i väggrenen på motorväg 101 i Mountain View i Kalifornien. En ingenjör från Apple dog i kraschen.
23 mars 2018: en Tesla-suv har kört in i väggrenen på motorväg 101 i Mountain View i Kalifornien. En ingenjör från Apple dog i kraschen.Foto:KTVU/AP

I mars 2018 körde en självkörande XC90 från Uber in i en fotgängare som senare avled. Flera av Teslas bilar har varit med i trafikolyckor och den amerikanska trafikmyndigheten har startat en utredning om elva bilolyckor runtom i USA där Teslas förarassistanssystem Autopilot varit inblandad. 

I augusti i år omkom en 31-åring i en motorvägsolycka i en av den kinesiska biltillverkaren Nios bilar. Den hade vid tillfället för olyckan assistansfunktionen ”navigation-on-pilot” aktiverad – en självkörande funktion som kräver att föraren har ansvaret för att ha koll på ratten.

I samband med olyckan gick vd:n för konkurrenten, den kinesiska biltillverkaren Li Auto, ut och varnade för att kalla bilar för autonoma och självkörande. Att använda begreppen på fel sätt kan leda till fler allvarliga olyckor, menar han.

Självkörande bilar har flera egenskaper som mänskliga förare saknar. De bryter till exempel inte mot trafikregler, kör inte för fort, håller avstånd och dricker varken alkohol eller tar droger. Men kan de hantera situationer där andra bryter mot reglerna? Det ville branschledaren Alphabet-ägda Waymo, som utvecklar teknik för just självkörande fordon, ta reda på och samlade in data från samtliga olyckor med dödlig utgång som skett i Chandler, en förort till staden Phoenix i Arizona, mellan 2008 och 2017. 

I mars i år kom resultatet där Waymo menar att deras bilar skulle kunna ha avstyrt 9 av 10 dödsolyckor – 84 av 91 olyckor. I rapporten fanns också 39 scenarion där en annan förare, en mänsklig sådan, hade felat. Av dem kunde Waymo-bilen undvika 32 stycken.

Erik Ström, professor på Chalmers.
Erik Ström, professor på Chalmers.

”Man får fundera på varför olyckorna har hänt och vem som bär hundhuvudet”, säger Erik Ström, professor och avdelningschef för Kommunikation, antenner och optiska nätverk på Chalmers.

”Vår tolerans för att ett automatiserat fordon gör ett misstag är mycket lägre än om en människa gör det. Det gäller att skynda försiktigt i teknikutvecklingen när det handlar om transporter på vägar. Testa, testa och testa en gång till”, fortsätter han. 

Säkerhet är en av de aspekter som ofta nämns som en av fördelarna med framtidens självkörande fordon, för att de skulle eliminera den mänskliga faktorn. Men först måste säkerheten kunna säkerställas och det innebär så mycket mer än bara själva fordonet. En viktig aspekt är hur fordonen kommunicerar med varandra och med omvärlden. Det är också där Erik Ströms forskning kommer in.

”Det går att tänka sig att fordon som befinner sig närheten av varandra delar information för att lösa en uppgift. I princip på samma sätt som man 'förhandlar' mellan en människa och en bil där föraren och fotgängaren kan ha ögonkontakt”, säger Erik Ström.

Förutom att fordonen kan känna av sin omgivning med lidar, radar och kameror skulle de kunna få en bättre förståelse för sin omgivning med trådlös kommunikation. Med den kan fordonen skicka meddelanden mellan varandra, men det gäller att tidsfördröjningen inte är för stor.

”Det största steget mellan 4g och 5g var att man ville ta ett grepp om andra bitar utöver mobiluppkoppling.”

Erik Ström har jobbat med professionella tillämpningar av 5g i olika projekt, bland annat kring autonoma fordon. Hans avdelning är även delaktig i ett nytt EU-projekt om 6G som precis har påbörjats.

Förutom att kommunicera och få data från andra fordon handlar det också om att samla in data från omgivningen som till exempel vägskyltar och väghållning. En utmaning i det är att kunna lita på den datan som är inkommande. Det innebär att konkurrenter inom fordonsindustrin måste ha tillit till varandra.

”Dels jobbar man med olika standarder för att säkerställa olika utvecklingsprocesser. Det finns även kvalitetsstämplar på hur man utvecklar olika funktioner, som en 'best practice'”, säger Erik Ström.

Mycket kommer det också handla om när man på riktigt börjar dela datan och på det sättet bygger upp en kontinuerlig tillit, tror han.

Det finns även en risk för att olika system kan hackas och det krävs att fordonstillverkaren tar de hoten på allvar. Det finns exempel på dåliga lösningar och skulle inte bromsarna fungera på en motorväg är det så klart inte bra. Samtidigt menar Erik Ström att ingenting är 100 procentigt säkert.

”Det gäller att väga för och nackdelar. Det går att åka och hälla olja på E6:an också, men det händer inte så ofta.”

Här hittar du fler artiklar från vår rapport om självkörande fordon:

Experten: Fem hinder på vägen mot en självkörande framtid

Juristen: Inte lagstiftningen som är flaskhalsen – utan miljön runt fordonet

Här testas framtidens självkörande teknik under stort hemlighetsmakeri

Nu kan Linköpingsborna åka förarlöst i Vallastaden

Mjukvara på abonnemang – framtidsmodell för Volvo Cars

Världsunikt projekt rullar ut på väg till Ikea

Scania kör autonoma lastbilar på E4:an: ”Vi håller på att träna systemet”

”I den nya världen blir bilindustrin mer som mjukvaruindustrin”

Uppstickaren Einride miljardsatsar på Sverige – men oroas över lågt tempo

DI:s korrespondent i Kina: ”Nu är det gasen i botten med självkörande bilar”

Di Mobilitets rapport tar tempen på de svenska initiativen inom självkörande fordon

Vill du läsa fler artiklar om mobilitet? Här finns Di Mobilitets samlingssida

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper de industriföretag att hitta hållbara lösningar

Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.
Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.

Södertälje Science Park utökar satsningen på företagsstöd till små och medelstora producerande företag i Stockholmsregionen. I det kostnadsfria affärsutvecklingsprogrammet Liften hjälper de företag att hitta hållbara lösningar på utmaningar i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi skapar ett Gnosjö i Stockholm, säger Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften.

Mötesplatsen för hållbar produktion – läs mer här.

Södertälje Science Park kallar sig för en mötesplats för hållbar produktion. De erbjuder flera olika program och aktiviteter som stärker och utvecklar företag inom hållbar produktion, eller med industrinära tjänster. Ett av erbjudandena är affärsutvecklingsprogrammet Liften, som riktar sig mot producerande industriföretag i Stockholmsregionen. Det långsiktiga målet är att stärka regionens innovationskraft och skapa starkare nätverk mellan regionens producerande företag.

– Stockholm är känt för tech, IT, finans och life science, men industriföretagen brukar inte lyftas fram på samma sätt trots att den tillverkande industrin är enormt viktig för regionen, säger Maria Rylander Masoumi, projektledare för Liften på Södertälje Science Park och betonar att det finns en stor lucka att fylla.

– Det saknas en stark sammanhållande regional spelare för produktion och industri i Stockholm, vilket gör att tillverkande företag i stor utsträckning saknar nätverk och samarbeten. Här spelar Liften en stor roll, säger Maria Rylander Masoumi.

Erbjuds ett nätverk

Deltagarna i Liften får bland annat lära sig mer om hur man arbetar med hållbar innovation i företaget, bland annat genom affärskultur, designprocesser och omvärldsspaning.

– Efter avslutat program erbjuder vi dem ett nätverk där de kan utbyta lärdomar och erfarenheter med andra företag, säger hon.

Affärsutvecklingsprogrammet Liften har arrangerats i flera omgångar. En av deltagarna i den senaste omgången var Kontaktpressning som tillverkar specialanpassade industrikablage. Bolaget grundades 1965 och i dag levererar de produkter över hela världen. Deras kunder finns inom de flesta industrisegment som till exempel telekom, infrastruktur, medicin, maskinbyggnation, militär, flyg, kraft och belysning.

– Vi vill växa som företag och ett sätt att göra det är genom att lära sig av andra. Vi ville även utmana oss själva. Det handlar till exempel om ny teknik som vi inte helt behärskar. Jag kände också att vi var i behov av stöd och råd för att våga tänka framåt, säger Paula Falk, vd på Kontaktpressning.

Paula Falk, vd på Kontaktpressning.
Paula Falk, vd på Kontaktpressning.

Hon är mycket nöjd med programmet som bland annat har gett bolaget ett kvitto på att de är på rätt väg framåt.

– Vi gick in på djupet och vågade ifrågasätta vårt arbete och framtid. Det var mycket lärorikt. Ni kommer vi att kunna fortsätta utvecklas tack vare den kunskap som vi har fått med oss från Liften, säger Paula Falk.

”Viktigt lära sig av varandra”

Kontaktpressning befinner sig i slutfasen av det tolv veckor långa programmet. Efter avslutat program kommer de bli en del av Södertälje Science Parks industrinätverk.

– Det är viktigt att lära sig av varandra. Södertälje Science Park sitter på en enorm kunskap, de är hjälpsamma och brinner för att hjälpa oss. De är även lyhörda inför våra behov, säger Paula Falk.

Hon rekommenderar andra företag att gå programmet.

– Vi är en liten organisation som har begränsat med tid, men det har varit värt varenda minut. Jag har även växt och utvecklats i min roll som vd, säger Paula Falk.

Läs mer om Kontaktpressning – kablage och helhetslösningar

 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Ny betalmetod banar väg för svenska elfordonstartupen

Svensk-kenyanska elfordonstillverkaren Roam, tidigare Opibus, hoppas på rejäl draghjälp med försäljningen av sin nya elmotorcykel genom ett nytt samarbete med den finansiella plattformen M-Kopa. 

”Det här kommer att accelerera omställningen något enormt”, säger Roams chefsstrateg Albin Wilson till Dagens industri.

Roam Air är den svenska elfordonsstartupens senaste motorcykel.
Roam Air är den svenska elfordonsstartupens senaste motorcykel.Foto:Roam

M-Kopas så kallade ”Pay-As-You-Go”-modell ger kunderna omedelbar tillgång till produkter samtidigt som de bygger ägande över tid genom mikrobetalningar. M-Kopa, som har en tydlig hållbarhetsprofil, har tidigare finansierat bland annat inköp av solpaneler och har i dag cirka 20 miljoner kunder. Nu kommer även Roams nya eldrivna motorcykel säljas via plattformen. Kunderna får därmed möjligheten att betala av motorcykeln under 14 månaders tid – utan säkerhet. Det innebär en rejält sänkt ribba för den som vill ta steget till eldrivet.

”Väldigt få afrikaner har de 1.500 dollar som vår motorcykel kostar i kontanter. Det gör att de kan använda motorcykeln i sitt arbete från dag ett och efter drygt ett år äger de den”, säger Albin Wilson.

Bolagets senaste motorcykel Roam Air, som presenterades tidigare i somras, har utvecklats och designats i Kenya och är särskilt anpassad för den östafrikanska marknaden. Modellen är utrustad med dubbla batteripack, vilket dels ökar räckvidden men också skapar flera laddmöjligheter. 

Roam Air är utrustad med dubbla batteripack som kan laddas var för sig i hemmet eller samtidigt vid en laddstation.
Roam Air är utrustad med dubbla batteripack som kan laddas var för sig i hemmet eller samtidigt vid en laddstation.Foto:Roam

Prislappen på 1.500 dollar ligger strax över vad en motsvarande bensindriven motorcykel kostar på den afrikanska marknaden i dag. Men el-motorscykeln har en stor fördel. Enligt Wilson har modellen en driftskostnad som är över 70 procent lägre än för en motsvarande fossildriven motorcykel. 

”Det gör att våra kunder kan tjäna nästan 50 procent mer per dag än tidigare och samtidigt betala av lånet. Det blir en win-win-situation. Vi kan bidra till att accelerera elektrifieringen och köparna kan tjäna mer än de gjort tidigare”, säger han. 

Genom att använda sig av M-Kopas plattform får Roam dessutom tillgång till marknader över hela Afrika, inte bara hemmamarknaden Kenya. 

Trots att den går loss på ringa 1.500 dollar är det få som har råd med den på den afrikanska marknaden.
Trots att den går loss på ringa 1.500 dollar är det få som har råd med den på den afrikanska marknaden.Foto:Roam

Roam, som i april i år bytte namn från Opibus, startades 2017 och började sin elektrifieringsresa med att bygga om safarifordon till elbilar i Kenya. I dag bygger företaget både motorcyklar, bussar och arbetar med laddinfrastruktur.

Tidigare i år stängde det en finansieringsrunda på 65 miljoner kronor som leddes av Silicon Valley-investerarna At One Venture, Factor[e] Ventures samt Ambo Ventures som drivs av före detta Google- och Uber-chefer.  Bolaget har utsetts till ett av ”Världens 100 mest inflytelserika bolag” av det amerikanska nyhetsmagasinet Time, i sällskap av namnkunniga branschkollegor som Rivian, Byd och Ford.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera