1515
Annons

Läcka visar: Suspekta transaktioner värda 17.000 miljarder – Nordea nämns

Storbanker över hela världen har uppmärksammat den amerikanska finanspolisen på suspekta betalningar till ett värde av 17.000 miljarder kronor.

Det visar en ny läcka till sajten Buzzfeed News. Läckan avslöjar också pikanta detaljer om Danske Banks verksamhet i Estland.

Läckan, som Buzzfeed skickade vidare till den internationella journalistorganisationen ICIJ, omfattar fler än 2 000 dokument och visar hur stora internationella banker gång på gång har försummat sin skyldighet att förhindra penningtvätt.

I flera fall misstänks storbanker som amerikanska JP Morgan ha brutit mot lagen, rapporterar flera medier. Bland annat ska en malaysisk finansman – som misstänks vara hjärnan bakom förskingring av miljarder från en statlig utvecklingsfond – ha slussat över 10 miljarder kronor via JP Morgan mellan 2013 och 2016. Just JP Morgan har även flyttat pengar åt personer med tydliga kopplingar till korruptionsskandaler i Venezuela, enligt ICIJ.

Av dokumenten framkommer också nya uppgifter om Danske Banks penningtvätt i Baltikum. Mellan 2007 och 2015 passerade över 2 000 miljarder kronor genom bankens estniska filial, vilket banken fortfarande utreds för. De nya dokumenten visar vilka några av Danske Banks kunder var, rapporterar Danmarks Radio.

En av kunderna var en rysk vapenhandlare som i en FN-rapport pekats ut som en av personerna bakom illegal vapenexport från Nordkorea till Iran via flyg 2009. Företaget som chartrat planet – fyllt med 35 ton vapen – var kund hos Danske Bank i Estland och kontrollerades av den ryska vapenhandlaren.

– Detta är en kund med extremt hög risk, som Danske Bank borde hållit sig långt borta från, säger penningtvättsexperten Jakob Dedenroth Bernhoft till DR.

En annan kund är en pakistansk penningtvättare som enligt australiska och amerikanska myndigheter tvättat miljarder för narkotikakarteller och terrororganisationer. Hans företag var en storkund hos Danske Banks estniska filial.

Nordea finns också med i läckan. Enligt Svenska Yle har penningtransaktioner till ett värde av över 150 miljoner euro, av andra banker kategoriserade som suspekta, skett via banken, framför allt mellan 2013 och 2017.

I en misstankerapport från 2017 frågar Deutsche Bank Nordea vem en specifik kund i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna är. Nordea svarar då att ”kunden har vägrat att uppge den efterfrågade informationen”. Detta trots att kunden genomfört transaktioner i miljardklassen. Yle rapporterar att kunden som vägrade uppge någon information är en kazakstansk affärsman som ingått flera miljardavtal med statliga ryska oljebolag.

Av Buzzfeeds rapportering framgår dock att Deutsche Banks historik är lång ifrån ren. Flera höga chefer har i flera år varit medvetna om allvarliga brister när det gäller förebyggandet av penningtvätt, enligt nyhetssajten.

I läckan förekommer även flera svenska banker. Totalt har 76 flaggade transaktioner skett till eller från Sverige, varav 41 via SEB, 28 via Länsförsäkringar, sex via Handelsbanken och en via Nordea. Det handlar om transaktioner på allt från några hundra kronor till många miljoner.

Rättad: I en tidigare version angavs fel myndighet dit bankerna rapporterat.


Innehåll från SkandiaAnnons

Så spelar pensionskapitalet roll för att lösa planetens utmaningar

Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.
Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Skandia ska minska fossila innehav med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. 

– Vi kan inte vänta, detta decennium är avgörande för om världen ska kunna uppnå Parisavtalets mål, säger Helena Hagberg, hållbarhetschef på Skandia.

Pensionsbolaget Skandia har omkring 800 miljarder kronor under förvaltning. Det är smått svindlande siffror och med stort kapital kommer också ett stort ansvar.

– Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har ett långsiktigt förvaltningsuppdrag och här kan pensionskapitalet verkligen bidra till positiv förändring. Det behövs och spelar roll för att lösa de stora samhällsutmaningar vår planet står inför, säger Helena Hagberg.

Skandia kan bidra till klimatomställningen

För bara tio år sedan var det bolag inom fossil energi och råvaror som toppade listorna över världens högst värderade bolag. I dag har de ersatts av bolag inom teknik och innovation.

– Den globala ekonomin står inför en stor omställning. För att klara de mål som finns uppsatta behöver investeringarna vara en kraft i själva omställningen, där det verkligen behövs. Det gör att vi som pensionsbolag kan ge möjlighet till god avkastning samtidigt som vi bidrar till klimatomställningen, säger Helena Hagberg. 

Finansmarknaden är på väg att bli en viktig nyckel till omställningen mot en mer hållbar framtid. Bland Skandias ”framtidsinvesteringar” märks en lång rad spännande satsningar inom exempelvis höghastighetsfiber i Europa, digitaliserade tjänster, smarta elnät samt infrastruktur för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion.

– Vi har tack vare vår storlek på marknaden lång erfarenhet av både investeringar i infrastruktur och i nystartade onoterade bolag, så kallat venture capital. Att bygga för framtiden innebär allt oftare investeringar med tydligt hållbarhetsfokus, säger Helena Hagberg.

Skandia har sjösatt nya mål

För att möta och bidra till klimatomställning har Skandia sjösatt offensiva mål. Redan 2025 ska innehaven i fossil energi i pensionsportföljen ha minskat med 75 procent, samtidigt som gröna investeringar fördubblas. Dessutom har Skandia förbundit sig att investera ytterligare minst 40 miljarder kronor i klimatinvesteringar fram till 2030.

– Investeringar i det långa perspektivet måste göras nu. Vi har successivt minskat andelen tillgångar i fossila bränslen, som i dag utgör enstaka procent av vårt investerade kapital. Samtidigt växlar vi upp takten i investeringar som bidrar till klimatomställningen, berättar Helena Hagberg och avslutar:

– Det innebär inte att vi enbart kommer att investera i förnyelsebar energi och grön teknik – vår omvärld ser inte ut så. Omställningen är långsiktig och inbegriper många olika sektorer och går olika fort i olika delar av världen. Men vi har inte tid att vänta och agerar nu för att långsiktigt anpassa portföljerna och bidra till de globala klimatmålen.

Tänk på:
Tänk på att en placering i en försäkring med traditionell förvaltning är förenad med viss risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Överskott från vår kapitalförvaltning fördelas till försäkringen med en återbäringsränta. Beroende på resultatet i kapitalförvaltningen kan ditt försäkringskapital både öka och minska i värde. I en försäkring med traditionell förvaltning finns dock en garanti när det blir dags för utbetalning, vilket innebär att du inte kan få mindre än vad vi har garanterat dig. Garantin baseras på en viss del av den premie du betalar in. Informationen i artikeln är inte avsedd som rådgivning. Behöver du rådgivning utifrån dina personliga förutsättningar, kontakta gärna en rådgivare. 

Skandia Liv – tryck här för att komma igång och spara 

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?