1515
Annons

Valet 2022

L: Skolinspektionen ska kunna förbjuda vinstuttag

Skolinspektionen ska kunna förbjuda vinstuttag för friskolor som inte sköter sin verksamhet och utfärda kraftigt höjda vitesbelopp. Det föreslår nu Liberalerna, som svängde om i frågan tidigare i år.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson.Foto:Jack Mikrut

Det var i april som Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson öppnade för att begränsa vinstutdelningarna hos privata skolaktörer i en intervju med Dagens industri.

”Jag tycker att man ska titta på utdelningsbegränsning. En skolas överskott ska kunna återgå till eleverna, till lärarna, till att man får en än bättre verksamhet på lång sikt”, sade Johan Pehrson då, men hade då inget konkret förslag.

Nu går partiet fram med ett sådant. Enligt förslaget ska Skolinspektionen kunna förbjuda vinstuttag om friskolor inte skött verksamheten. 

”Den trappa som finns med vitesförläggande till tillfälligt verksamhetsförbud förstärks nu för friskolorna i och med att man dessutom inte får dela ut ett enda öre tills man har sett att de här bristerna har åtgärdats”, säger Johan Pehrson till Ekot.

Dessutom ska de viten som myndigheten kan utfärda höjas. Det genomsnittliga vitesbeloppen på en halv miljon är för lågt, enligt Liberalerna, som också lyfter fram att bara en tiondel av vitena betalas. Partiet vill nu att vitesbeloppen ska fördubblas och skriver på sin hemsida att det ska ”kosta mer än vad en huvudman kan spara på att dra ner kvaliteten på elevernas utbildning”.

Att en skola kan presentera goda elevresultat ska heller inte vara tillräckligt, enligt förslaget. Därför vill partiet att Skolinspektionen i högre grad ska granska om högpresterande elever får tillräckliga utmaningar och stöd för att utvecklas.

Friskolornas riksförbund är kritiskt till förslaget om vinstbegränsning och menar att vitesföreläggandet räcker som instrument för att komma åt de skolor som inte sköter sig.

”Skolinspektionen ger bara tillstånd om man kan visa att man har en långsiktigt hållbar ekonomi, så jag förstår inte riktigt hur de tänkt sig. Man slår in på en konstig väg när en myndighet ska avgöra hur mycket utdelning ett bolag får ta ut”, säger Ulla Hamilton, vd för organisationen, till Di.

Däremot är hon delvis positiv till att vitesbeloppet höjs.

”Ja, man ska ju vara tuff om man inte följer regelverket, men då måste villkoren vara tydlig”, säger hon.

Valet 2022

C vill slopa skatt för egenanvändning av solel

Tak på ladugårdar, simhallar och parkeringshus är en outnyttjad energiresurs, anser Centerpartiet.

”Vi måste maxa alla våra gröna energislag”, säger C-ledaren Annie Lööf.

Centerpartiet vill bygga ut solenergin kraftigt de närmaste åren. Bland annat vill man slopa skatten för egenanvändning av solel och utvidga det gröna avdraget.

”Vi vill att alla oavsett bostadsform ska kunna bli solelsproducenter”, säger Annie Lööf.

Till exempel skulle hyresgäster och bostadsrättsägare kunna köpa in sig i en solcellspark eller i solpaneler på en bondes ladugårdstak. I dag sitter det oftast bara solpaneler på halva taket, eftersom det räcker för lantbrukarens behov – och så sätter skattereglerna stopp för mer.

”Genom att göra skatteförändringar kan hela taket nyttjas”, säger Lööf.

Den som köper in sig i en anläggning skulle förutom slopad skatt också kunna få använda sig av ett grönt avdrag, som fungerar ungefär som rut- och rotavdraget.

Genom bättre ekonomiska incitament hoppas C att fler tak ska få solceller.

Centerpartiet vill se en nationell strategi för mer solkraft. Målet för den kommande mandatperioden är att öka solelen från dagens 1 TWh till 15 TWh, vilket motsvarar drygt tio procent av Sveriges nuvarande elanvändning. 

Till 2030 bedömer C att produktionen kan öka till 30 TWh.

”Med rätt insatser kan vi få en solkraftsboom i Sverige, där vi om bara några år kan få 10 procent av hela Sveriges elanvändning som består av solenergi”, säger Annie Lööf.

C vill också ställa krav på att statliga byggnader ska förbereda sina tak för solceller vid större renoveringar eller nybyggnation.

”Man behöver se de offentliga taken som en strategisk resurs”, säger Lööf.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera