ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Kvarnen blev drömboende

  • Foto: Martina Huber
  • Daniel Witzell var byggherre för ombyggnationen av den gamla kvarnen i Åtvidaberg och sålde takvåningen till vännen Tomas Wärnelius. Foto: Martina Huber
  • Tomas Wärnelius betalade 2,8 Mkr för takvåningen. Foto: Martina Huber
  • Köksluckorna är formgivna av Daniel Witzell. Foto: Martina Huber
  • Foto: Martina Huber
  • Foto: Martina Huber
  • Foto: Martina Huber
  • Foto: Martina Huber
  • Foto: Martina Huber

Den klassiska industrifastigheten från 1905 förvandlades till bostäder tack vare designern som flyttade till stan.

Överst i den gamla tegelbyggnaden ligger ett penthouse som på mäklarspråk skulle beskrivas som: ”En känsla av New York – fast i Åtvidaberg”.

Hissen rymmer 26 personer. När dörrarna glider upp på femte våningen kliver man rätt in i ett penthouse, högst upp i den anrika fabriksbyggnaden, som från början var en mjölkvarn.

Ägaren Tomas Wärnelius tar emot. Han har precis flyttat in och ännu inte hunnit sätta en personlig prägel på våningen. Det finns få, om ens några, spår av barnen 14 och 11 år, som bor hos honom varannan vecka.

Den 128 kvadratmeter stora fyrarummaren har 3 meter högt i tak i mitten och 2,7 meter vid ytterväggen. Den domineras av det kombinerade vardagsrummet och köket.

”Jag gillar särskilt den öppna planlösningen. Det blir familjärt, man kommer närmare varandra jämfört med villan på 300 kvadrat i två våningar jag flyttade hit ifrån. Där var vi mest var för sig i olika rum hela tiden”, säger Tomas Wärnelius.

Köksbänken, som också fungerar som bardisk, suktar efter festmingel, något hans vänner redan upptäckt.

”Jo, jag får rätt mycket besök och det blir naturligt att man hänger här runt bardisken. Det här är ett drömboende. Jag vet inte hur man skulle kunna hitta något bättre i Åtvidaberg. Allt är ju nytt här. Det sista som hände i villan var att styrenheten till fjärrvärmen gick sönder ”

Vardagsrum och kök liksom två av sovrummen vetter åt sydväst. Även vintermulna dagar är det ljust i lägenheten. De 19 centimeter breda golvplankorna av ek kommer från finska Parla.

Våningen kostade 2,8 miljoner kronor. Det ger ett med storstadsmått mätt blygsamt kvadratmeterpris: drygt 21.800 kronor. Månadsavgiften till bostadsrättföreningen ligger på 6.000 kronor.

”Jag flyttade in vid lucia och har knappt hunnit bo in mig ännu, men funderar på att sätta upp ett par ljusskenor i taket för att ha spotlights mot tavlor och bättre belysning över matsalsbordet.”

På att göra listan står även att installera en smart hemlösning för styrning av ljus, larm och möjlighet att stänga av vatten på distans.

”Jag jobbar ju i branschen”, säger Tomas Wärnelius, som till vardags är teknikområdeschef för energibolaget Elajo.

Till de riktigt smarta lösningarna hör dörrarna. Samtliga rum, inklusive de två badrummen som har en dusch vardera, har skjutdörrar.

”Jag trodde att man kanske skulle störas av ljud från hissen, men det är faktiskt inte något jag märkt av alls.”

Tomas Wärnelius är god vän med Daniel Wittzell, byggherren till projektet som slutbesiktigades så sent som i slutet av november.

Daniel Wittzell är byggnadssnickare i grunden, utbildad smed och flyttade sitt designkontor till Åtvidaberg för nio år sedan. När han letade efter en tomt att bygga hus på kontrade byggnadskontoret med att fråga om han inte ville köpa den gamla kvarnen i stället.

Efter lite detektivarbete kom han i kontakt med stadsarkitekten som hade gjort några grovskisser för hur industrilokalen skulle kunna förvandlas till ett lägenhetshus.

Från 2014 och tre år framåt var det mötesbonanza med banken, mäklare och kommunen. En process som Daniel Wittzell gjorde allt för att hålla under allmänhetens radar tills köpekontraktet för fastigheten var påskrivet.

”Jag ville hålla låg profil. Målet var att inte synas över huvud taget. Min princip är att om jag säger en sak så måste jag genomföra det. Det var få som visste om vad vi sysslade med. Fantastiskt att det inte läckte – i den här kommunen.”

Han fick hjälp i projektet av pappa Cai Pettersson, som drivit maskinflyttningsföretag i Linköping. Totalentreprenör var Byggom AB. Den lokala sparbanken hjälpte till med finansieringen.

”Hela projektet har gått på lite drygt 28 miljoner kronor färdigt och klart”, säger Daniel Wittzell.

Eftersom fastigheten varit industrilokal var man tvungna att blåsa ur den och sanera. Trots byggnadens anor var den inte byggnadsminnesklassad, men man valde ändå att behålla så mycket som möjligt av patinan.

”Tanken var att kunna ha kvar tegelväggarna invändigt, men energikraven gjorde att vi tvingades tilläggsisolera. I stället har vi målat med vit strukturfärg för att ge en viss industrikänsla”, säger Daniel Wittzell.

Byggnadens välvda fönster är bytta, men gjorda i samma stil som originalen. Nytt är däremot de tio balkonger som tillkommit.

”Mitt mål har varit att husets historia måste få tala. Svarta fönster, utanpåliggande stuprör och att få smidesbalkongerna att smälta in har nog trots allt varit de enklaste sakerna att välja.”

Han har lagt ned mest kraft i inredning och materialval. Han jobbar vanligtvis med offentliga lokaler, restauranger och frisörssalonger, bland annat Lazy Barber i Marieberg i Stockholm.

I penthouset i Åtvidaberg bär kökets hyllor mycket riktigt spår av hur det kan se ut i krogkök.

Kökets bänkskivor liknar granit, men är av kompositmaterial. Matsalsbord och soffbord är laminat med struktur som betong. De är formgivna av Daniel Wittzell – liksom bar- och matsalsstolar, köksluckor, garderober och badrumsmöblerna.

”Garderoberna har vi gjort så att Ikeas hyll- och lådsystem passar i dem vilket gör det väldigt mycket billigare och ger stora möjligheter för var och en att välja hur de vill ha det.”

Totalt har fastigheten nu tio lägenheter, tre- och fyrarummare på mellan 75 och 128 kvadratmeter fördelat på tre bostäder per våningsplan, bortsett från takvåningen i ensamt majestät.

Utsikten där uppifrån är inte direkt Lower East Side på Manhattan, mer ett bruksortsgrå småstadscentrum. Ett kvarter bort finns resterna av anrika räknemaskin- och kontorsmaskinbolaget Facit. Kullerstenstorget och de gamla tegelbyggnaderna andas svensk industrihistoria. Närmare intill ligger Ica-handelns parkering och en nedlagd bygghandel. Den senare kanske kan bli en park framöver.

”Man skulle i så fall kunna döpa den till Central Park”, skämtar Daniel Wittzell.

I källaren har varje lägenhet tillgång till ett vinfack i vinrummet som teoretiskt även skulle kunna härbärgera ett dussin personer för provning av det man lagrar.

Ett annat mindre källarrum ska göras om till övernattningslägenhet för besökande. Intill finns även ett 45 kvadratmeter stort utrymme som ännu inte inretts. Det skulle kunna bli gym eller en samlingslokal.

”För min del får det gärna bli till ett spa med bubbelpool”, säger Tomas Wärnelius.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer