1515

Kusinerna Wallenberg: ”Sverige underinvesterat på alla områden”

Sverige måste bygga sin kraft på innovationer. Det säger kusinerna Jacob och Marcus Wallenberg till PM Nilsson i intervjuserien Uppstart Sverige och pekar på hur pandemin påverkar digitalisering, globalisering och hållbarhetsarbete.

”Vi måste göra omprioriteringar inom ett flertal områden” säger Marcus Wallenberg.

Marcus och Jacob Wallenberg i samtal med Di:s PM Nilsson.
Marcus och Jacob Wallenberg i samtal med Di:s PM Nilsson.Foto:Alexandra Bengtsson

Epidemin har ändrat vårt sätt att leva och arbeta på ett dramatiskt sätt. Vilka förändringar i ekonomin tror ni blir bestående?

Jacob Wallenberg:
”Jag tror att de kommer att vara betydande. Det första är ju att företagen i sig själva har visat hur snabbt man kunde förändra sig, hur man fick saker och ting att fungera i vardagen under pandemin. Men jag är övertygad om att vi kommer att arbeta på ett annat sätt även framöver. Ta styrelsearbetet till exempel. Styrelser som har haft sex fysiska möten per år kommer kanske att ha fyra fysiska och fyra digitala och därmed får ner resandet med 30 procent och ändå träffas oftare. Den typen av praktiska konsekvenser kommer.”

”Hela digitaliseringen och automatiseringen sammanfaller med epidemin på ett spännande sätt och företagen har tvingats att använda nya möjligheter och skapat nya sätt att arbeta. Kontoret kommer tillbaka, men vi kommer att arbeta mer hemifrån. Jag hör från flera företag att produktiviteten för kontorspersonal har ökat med hemarbete. Folk arbetar mera och får bättre fokus.”

Marcus Wallenberg:
”Det finns en baksida också, den socioekonomiska aspekten tror jag blir ett stort diskussionsämne, hur folk mår själsligt och förändringen är påtaglig för oss alla. Även bland kunder ser man att digitaliseringen och epidemin gör att de utvecklar sin relation till företagen på ett annat sätt, banker och detaljhandel till exempel. Inom utbildningen har kombinationen av pandemin och digitaliseringen ändrat på väldigt mycket och det kommer inte att försvinna.”

Är det något ni har organiserat annorlunda under pandemin?

JW:
”Ja, delvis. Vi har precis bildat ett ägarbolag som heter Wallenberg Investments AB. Syftet med det är att stiftelserna ska samordna all affärsverksamhet som vi arbetar med inom ett bolag. Vi ska ha allt på ett ställe, investeringsverksamhet, förvaltningsverksamhet, rekrytering. Det är också ett sätt att över tid få in nästa generation.”

Ser ni behov av någon särskild inriktning på politiken efter corona?

MW:
”Många stater planerar för en investeringsvåg och här finns en chans till en omställning till en mer hållbar ekonomi. Det förslag som kom från Italien i mars där man vill lägga en mycket stor summa på investeringar tror jag är typisk för hur många kommer att agera. Jag tror att det kommer att finnas stora möjligheter genom de paket som EU ställer till förfogande, plus de utrymmen som finns i statsbudgetar.”

JW:
”I USA och Kina satsas det oerhört hårt nu och det är de här regionerna vi i Europa konkurrerar med vad gäller utveckling och innovation. Jag tror att vi i företagen har ett stort behov av att våga sticka ut och investera på ett antal viktiga områden.”

MW:
”Klimatsituationen är allvarlig och vi måste göra omprioriteringar inom ett flertal områden. Vi måste bland annat arbeta med infrastrukturen på ett intelligent sätt och koppla ihop den med 5G-utbyggnaden. Möjligheten att använda tåg kommer till exempel att öka dramatiskt framöver, autonoma fordon, eldrift med mera kräver stora investeringar. Vi ska investera i ny teknologi och ny infrastruktur och ta tillfället i akt att göra klimatpolitisk skillnad.”

JW:
”Sverige är underinvesterat i infrastruktur på alla områden, flyg, tåg, sjöfart, väg. Som nation har vi behov av en vision av vad vi vill ha i framtiden. Det behövs investeringar men också en politisk gemensam linje.”

Skadorna på näringslivet blev inte så stora som man först befarade, i alla fall om man får tro investerare på börsen. Är det en illusion?

MW:
”Vissa branscher har tagit mycket stryk, men företagen generellt har varit väldigt snabba att ställa om. Det visar på entreprenörernas styrka i små och stora företag att de har tagit tag i detta. I de företag vi kan överblicka har det varit ett oerhört imponerande omställningsarbete.”

”Men det finns aspekter som vi inte kan överblicka. Ta till exempel investeringar i forskning och utveckling. Har svenska företag hängt med under den här perioden? Det är en snabb vetenskaplig och teknisk utveckling nu. Många företag har kämpat för sin överlevnad och det finns en risk att man inte har hållit i sina F&U-budgetar. Detta är en ständig oro. Vi är en liten nation och beroende av export och vi måste bygga vår kraft på innovationer.”

”Flera svenska företag har tagit ett steg framåt. Läkemedelsindustrin har enormt snabbt tagit fram vaccin, det var ett teknologisprång. De stora nationerna kommer att satsa stort på detta. Men det vetenskapliga tåget går allt snabbare. Forskning och utveckling är helt grundläggande för att vi ska vara konkurrenskraftiga.”

Foto:Alexandra Bengtsson

Man säger ibland att epidemin satte världshistorien på snabbspolning på så sätt att Kina steg snabbt och USA sjönk, vilket har fått USA att fantisera om ett slags blockad mot Kina för att hejda den kinesiska expansionen. Vilka faror för handel och ekonomisk utveckling ser ni i en sådan politik?

JW:
”Vi kommer från ett land som är beroende av internationell handel så för oss är risken betydande. Vi måste ha en möjlighet att verka i hela världen, i USA och i Kina. Vi måste kunna jobba med Kina och vi måste kunna ha en likabehandling. Kina har 100-tals miljoner medborgare som har lyft sig ur fattigdom sedan landet öppnade upp sig och det är viktigt att fortsätta på det spåret. Alternativet, att inte arbeta tillsammans, leder till långtgående negativa konsekvenser. Dels för minoriteter och de som har det sämst i Kina, dels vad det gäller hela världssamfundets förmåga att samverka. Först och främst i ekonomiska termer men frågan är mycket större än så. Jag tror verkligen på att samarbete gynnar alla. Inom mänskliga rättigheter har Kina tyvärr inte utvecklats till det bättre under de senaste åren. Men att samarbeta och politiskt se till att vi samtalar med varandra är fortsatt nödvändigt.”

MW:
”Om man tittar historiskt så slutar protektionism ofta med tårar. Det är verkligen inte bra. Handel över gränserna bidrar till en fredlig värld och det är viktigt att ha med sig när man pratar om detta.”

”En annan oroande tendens är att vi får silos på teknologiomådena med olika standarder i olika delar av världen. Det är väldigt olyckligt. Anledningen till att till exempel mobiltelefoni är så billig i dag beror på att det har funnits en global standard, en global leverantörskedja och att det har funnits både konkurrens och samarbete mellan de aktörer som har utvecklat teknologin. Det är skälet till att det är viktigt att kämpa för att hålla gränserna och teknologiöverföringen öppna.”

Är det en affärsrisk att vara närvarande i Kina?

JW:
”USA har ett system där staten kan gå in och granska kinesiska och andra utländska investeringar och säga nej. Det finns ett förslag om ett liknande europeiskt system. Det tycker jag är rätt och det är bra med tydliga regler. Men i grunden handlar det om likabehandling. Om vi kan verka hos dem måste de kunna verka hos oss. Vi ser nu hur Kina på ett antal punkter håller på att öppna upp, till exempel för utländska banker och försäkringsbolag och en rad andra branscher. Det är steg i rätt riktning och är drivet av likabehandlingsprincipen. Vi måste fördjupa samarbetet och inte hamna i protektionism.”

EU har infört olika begränsningar för utländska direktinvesteringar, bland annat för att skydda mot kinesiska uppköp. Ett annat sätt som diskuterats är att främja den inhemska kapitalbildningen och den egna konkurrenskraften. Tror ni på det?

JW:
”Generellt är det likabehandlingsmekanismen som bör råda. Men svenska institutioner och ägare borde kunna investera mer i Sverige. Från politiskt håll finns det en vilja att sprida investeringarna i hela världen och det finns en vilja att inte släppa in investerare i svensk infrastruktur. Det tycker jag är olyckligt. Kapital som finns i Sverige borde kunna användas mer i Sverige.”

MW:
”Den globala kapitalmarknaden är viktig för att effektivt finansiera det svenska näringslivet. Kapitalbildningen i Sverige måste driva entreprenörsskap och utveckling. Vi bör ha en politik här som ser till att vi har möjligheter att vara entreprenörer och utveckla företag.”

Men tror ni att trycket från Kina ändrar den traditionella lite njugga svenska inställningen till stora personliga ägare?

MW:
”Jag tycker det är svårt att säga det och den politiska debatten går fram och tillbaka på den punkten. Men jag hoppas och tror att många i politiken känner att entreprenörer och kapitalägare som investerar i nya produkter, forskning och utveckling i Sverige bidrar till samhället. Det skapar jobb här och fortsätter att utveckla Sverige som ett modernt land som ligger långt fram teknologiskt.”

JW:
”En sak jag ser är att synen på entreprenörer är mycket mer positiv nu jämfört med för bara tio år sedan. Det är en slags Zlatan-effekt. Man accepterar att riktigt framgångsrika fotbollsspelare kan tjäna mycket pengar och det spiller över på entreprenörer.”

MW:
”Den unga generationen tar för sig på ett helt annat sätt, det finns en stark positiv kraft här.”

JW:
”Det tycker utlänningar också. Amerikaner kommer ju hitresande för att leta nya intressanta investeringar. Det är något som just nu funkar väldigt bra i Sverige, det ska man vara rädd om.”

En annan investeringsvåg är att många länder har gjort stora försvarssatsningar. Storbritannien siktar högteknologiskt. USA vill skapa ett slags tech-Nato som inkluderar demokratier i Asien. Ska Sverige haka på den högteknologiska försvarstrenden?

MW:

”Att Sverige ska anpassa sig till vad som händer i omvärlden är självklart. Men ska man ägna sig åt högteknologiskt försvar måste man inse att det tar väldigt lång tid att utveckla och implementera. Försvarsberedningen har fattat sina beslut om vad man ska lägga fokus på och det är demokratiskt fattade beslut, det har jag ingen synpunkt på. Men generellt för Sverige är det viktigt att också finnas med i den teknologiska framkanten och att försvarsförmågan anpassas till omvärldens.”

”Cyber är är ett fenomen som är allvarligt på så sätt att det också påverkar det civila och där måste vi hänga med, både staten och företagen. Cyberhotet är reellt.”

JW:
”Dagens geopolitiska situation är en av de mer komplexa som världssamfundet har stått inför. Det betyder i vårt vardagsjobb att det blir mer komplicerat och svårare att planera för företagen. Det påverkar också kapitalmarknadens syn. Det är klart allvarligt det vi ser runt omkring oss.”

En annan geopolitisk händelse under pandemin är EU:s dubbla misslyckanden, först under smittbekämpningen med alla stängda gränser och nu under vaccinkampanjen. Är krisen för EU bestående?

MW:
”Säg så här: EU har alltid en utmaning att vidareutvecklas. Man måste ändå förstå att politikerna har varit under enormt tryck. De har inhemska och paneuropeiska frågeställningar att ta hänsyn till. Att det uppstår gnissel i lägen som dessa tror jag är ofrånkomligt. I efterhand kommer man säkert att komma fram till att saker kunde ha gjorts annorlunda. Vid sidan av finanskrisen var detta en av de stora paneuropeiska kriserna och det finns mycket att revidera. Men personligen anser jag att EU:s fördelar är så stora att jag hoppas att unionen fortsätter att vidareutvecklas. Det finns så mycket positivt med EU. Vi lever i en värld med stora block och i EU behöver vi varandra.”

JW:
”Vad är alternativet? Vi i Sverige skulle inte klara alla geopolitiska utmaningar på egen hand, inte en chans.”

Ska Sverige gå med i eurozonen?

MW:
”Vi var ju båda väldigt mycket för det under folkomröstningen. Personligen känner jag att det är svårt att inte vara med helt och fullt och att inte sitta med vid bordet. Detta är en fråga som kommer att dyka upp. Just nu är kanske inte rätt tillfälle, men frågan kommer. Det är klart att det finns för- och nackdelar men politiskt och policymässigt är det en nackdel att inte vara med där de stora besluten fattas.”

”Jag tror att man ska vara väldigt varse att Sverige med sin ekonomi och sin struktur är väldigt beroende av EU och att vi måste vårda vårt EU-medlemskap.”

Många talar om pandemin som ett tillfälle för en grön omstart.  Tänker ni likadant? 

MW:
”Till del har vi nog alla fått upp ögonen. Pandemin har visat att vi är utsatta som människosläkte och att vi måste ta hand om den planet vi lever på. Sedan tror jag att den vetenskapliga basen och förståelse för klimat och hållbarhet sammanfaller på ett lyckligt sätt. Det har kommit nya teknologier som gör att vi kan tillverka och leva på ett mer hållbart sätt och nya regleringar inte minst på finansmarknaden gör det svårare och dyrare att investera i sådant som inte är hållbart. Även trycket från allmänheten och hur sparare vill förvalta sina pengar driver mot hållbarhet. Hållbarhet och planetens framtid börjar bli centralt i hela världen. Vi kunde notera hur man mitt i de ganska tuffa diskussionerna mellan USA och Kina ändå enades om hållbarhetsfrågorna. Ur min synvinkel kommer de gröna frågorna att växa och det är teknologin och ekonomin som driver utvecklingen.”

JW:
”Som ägare driver vi denna fråga hårt i alla våra företag. Vi har haft en större konferens och utbyte med ordförandena och vd:ar i våra bolag för att diskutera hur de specifikt jobbar med hållbarhet. Det är centralt inte bara för miljön utan också för att företagen ska vara konkurrenskraftiga och kunna attrahera rätt folk hos den unga generationen.”

MW:
”I de företag vi har intressen i är det otroligt viktigt att ligga på framkant vad gäller hållbarhet, digitaliseringen och kompetensförsörjningen, de är de tre viktigaste faktorerna för framgång. Det är det privata näringslivet som driver hållbarheten hårt och genuint men nu kommer politiken på global basis.”

Till sist: Vad är det som ni inte har kunnat göra som ni vill göra när pandemin är över?

JW:
”Först vill jag bara säga att en positiv sak med pandemin är att man har tvingats träffas i mindre sällskap och då lyssnar man mer på varandra och kommer varandra närmare på något sätt. Man går ifrån en liten middag och har fått med sig något. Men det jag saknat mest är pratet vid kaffemaskinen och naturligtvis kulturlivet.”

MW:
”Zoom och Teams i all ära men om man sitter med en människa kan man läsa av mycket mer. Det saknar jag. Och närvaron med familj och vänner och en mer normal vardag.”

Foto:Alexandra Bengtsson

 


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?