Annons

Kulturhuset slår upp portarna i pandemin: ”Vi har verkligen hamnat i kläm”

Efter nästan två års renovering är det som ofta kallas stockholmarnas vardagsrum redo att öppna igen. Men när Kulturhuset Stadsteatern slår upp portarna igen är det till en coronaförändrad värld.

Foto:Joey Abrait

Den 18 september öppnar Kulturhuset Stadsteatern i en första etapp, efter att ha varit stängt för omfattande renovering sedan december 2018. Entrén mot Sergels torg blir nu en tydlig huvudentré med en digital skylt som även kan visa konst. Förutom att vissa saker har bytt plats för att förenkla för besökarna har ett nytt kafé och en butik tillkommit och samtliga verksamheter har fått en ansiktslyftning.

”Jag är både nervös och förväntansfull”, säger vd Jesper Larsson inför öppningen.

Han tillträdde för knappt ett år sedan, mitt under renoveringen, och hade tidigare bara besökt huset som gäst.

”Jag vill ju vara här och uppleva hur det känns. Var är det tomt, var är det trångt, finns det något vi behöver addera? Kommer jag att känna mig tillfreds eller frustrerad?”, säger Jesper Larsson.

I den första etappen öppnar hela verksamheten, med bibliotek, föreläsningar, konstutställningar, restauranger och författarsamtal. På Klarascenen är det premiär den 19 september för pjäsen ”Lång natts färd mot dag” av Åsa Lindholm. Barnbiblioteket Rum för barn kommer att öppna till läslovet vecka 44 och Stora scenen den 4 december då det är premiär för uppsättningen Kulla-Gulla, baserad på Martha Sandwall Bergströms böcker.

Det blir dock inte den pampiga återinvigning som Jesper Larsson kanske hade tänkt sig, då folksamlingar fortfarande begränsas till 50 personer.

”När restauranger och bibliotek drar igång gäller samma regler som i andra verksamheter för att förhindra smittspridning. Men så fort någon kommer med en mikrofon måste antalet begränsas till 50”, säger Jesper Larsson.

Kraftig kritik har riktats mot regeringen och framför allt kulturminister Amanda Lind för att inte tillräckligt gjorts för att stödja kulturverksamheterna under coronapandemin.

”Jag delar uppfattningen att det är ologiskt att skilja på typer av aktiviteter. Sedan har jag förståelse för att lagstiftningen är komplicerad och jag tycker inte att lagar ska vara lätta att ändra. Men vi har verkligen hamnat i kläm”, säger Jesper Larsson.

Hans första år som vd för Kulturhuset Stadsteatern tog en annan vändning än den tilltänkta. Efter att ha tillbringat sina första månader med att besöka och lära känna de olika verksamheterna runt om i Stockholm var han i februari redo att sjösätta sina egna ambitioner, bland annat ett närmare samarbete med näringslivet.

”Alla sådana möten fick pausas till efter sommaren. För näringslivets del var det ju lika kaotiskt som för oss och det är fortfarande väldigt osäkert i vissa branscher”, säger Jesper Larsson.

Han tror att kulturverksamheter på sikt kan dra nytta av att många företag minskar sin kontorsyta när fler arbetar hemma – fastighetsägare måste då tänka i nya affärsmodeller. 

”I konsten och kulturen är vi också vana vid det kreativa ledarskap som behövs när allt ställs på ända. Att ha snabbfotade ledare som kan vända på perspektiven kommer att behövas i alla branscher.”

Han upplever själv att våren och sommaren har varit fattig på inspiration, i och med att nästan alla föreställningar och konserter ställts in. Oron över att människor inte kommer att vilja uppsöka kultur i samma utsträckning i framtiden har dock lagt sig.

Vilken del av Kulturhuset Stadsteatern är du själv mest peppad på nu när det öppnar igen?
”Det är faktiskt 10–13, biblioteket där man bara får vara om man är i den åldern. Jag kommer inte att få vara där inne själv, men jag tycker att det är fantastiskt att det finns ett spjutspetsbibliotek för dessa tweenies.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?