1515
Annons

Krönika: Framtidens mobilitet redan här – och den har funnits i 200 år

GÄSTKRÖNIKA Varför drömmer vi om flygande bilar och självkörande robottaxis när framtidens mobilitet för våra städer redan är här, undrar tidigare cykelproffset och grundaren av Mioo, Tomas Grönqvist, en krönika.  

Vänster: Cyklister vid Riddarhustorget 1947. Mitten: Cykelställ på Centralstationens perrong 1946. Höger: Cyklister vid Kornhamnstorg i Gamla Stan i Stockholm 1946.
Vänster: Cyklister vid Riddarhustorget 1947. Mitten: Cykelställ på Centralstationens perrong 1946. Höger: Cyklister vid Kornhamnstorg i Gamla Stan i Stockholm 1946.Foto:Spårvägsmuseet/Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum

Jag drömmer också om att flyga helt tyst, med kraft från ren elektricitet från sol eller vind. Att ta mig sömlöst för att besöka mina gamla föräldrar i Hälsingland och att ta mig smidigt till mitt sommarhus i Västergötland och landa direkt i trädgården eller på taket. Faktiskt så drömmer jag om just den typen av framtid, mobilitet och frihet.

Men frågan är: Skulle flygplanet lösa min på resa på 9 kilometer till och från jobbet i stan? 

Och varför ska vi slösa el som än så länge till stor del kommer från olja och kol på ett litet fordon för att flytta mig kortare sträckor i stan, när mina ben är friska och min kropp behöver vardagsmotion?

Tomas Grönqvist, grundare och VD för MIOO.
Tomas Grönqvist, grundare och VD för MIOO.

För snart 200 år sedan föddes ett av de enklaste och mest effektiva fordonen. Det var inte bilen, det var inte tåget. Det var cykeln. 

Cykeln blev mainstream för ca 100 år sedan. Fram till 1940 stod den för 80 procent av all mobilitet i våra större städer runt om i världen.

Sen kom bilen och tog över under 50- och 60-talet och sänkte statusen på cykeln som transportmedel. Samtidigt såg man också till att cykeln inte längre hade en plats på vägarna. De byggdes istället för bilen. Fram till och med 1970-talet minskade andelen cyklar som trafik och i princip bara aktivister och de som inte hade körkort använde cykeln som transport.

Efter 80-talet har det varit en konstant ökning av cyklister igen. I exempelvis Stockholm är antalet cykelresor i stan i dag fyra gånger fler än på mitten av 80-talet. Enligt nyhetskanalen BBC finns det i dag fler än två miljarder cyklar i världen och cyklingen växer med närmare 200 miljoner fordon per år.

Det som är så spännande med cyklar är att de är vinnare. Ingenting som människan hittills uppfunnit kommer ens i närheten när det gäller att förflytta oss så effektivitet som möjligt. Tänk på det, inget ens i närheten...

När Steve Jobs startade Apple använde han cykeln som en metafor för vad vad han ville skapa ”The bicycle of the mind”.

Steve var fascinerad av cyklar efter en studie som han läste. Det handlade om några vetenskapsmän som ville mäta det mest effektiva djuret på jorden. Överst placerades Kondoren. Människan placerades bland de längst ner.

Men sedan fick några av forskarna den briljanta idén att testa en människa på en cykel.

Och en människa på en cykel var överlägsen Kondoren och alla andra djur i form av att förflytta sig så effektivt som möjligt.

Den här studien inspirerade Steve Jobs så mycket att han ville vara en del av samma utveckling och bygga det mest effektiva verktyget för den mänskliga hjärnan. Så behöver vi verkligen elsparkcyklar eller kollektivtrafik för att transportera oss som är friska tre, fem eller nio km?  Behöver vi verkligen tidtabeller eller trängsel?

Tomas Grönqvist, grundare och VD för MIOO, är tidigare cykelproffs i Italien, konsult inom cykelplanering, ansvarig för Svenska Cykelstäder och Riksdagens Cykelnätverk. Alla åsikter som uttrycks i artikeln är skribentens egna.

 

 

 


Innehåll från SISAnnons

Så kan standarder förbereda organisationer för utmaningar – och höja samhällsberedskapen

Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.
Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.

Trovärdighet, säkerhet, resilience, kontinuitet och efterlevnad är viktigt i en organisation för att minska påverkan av avbrott, misstag, incidenter eller andra oförutsedda händelser.

Standarder erbjuder systematiska tillvägagångssätt för att höja organisationers beredskap och försörjningsförmåga – och här kan SIS, Svenska Institutet för Standarder, hjälpa till.

– Det är inte lätt att förutse de olika scenarion som vi kan tänkas ställas inför. Därför behöver vi se till att det finns en allt högre grad av robusthet i samhället i stort, säger Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.

När Sverige under de senaste åren upplevt en pandemi, stora skogsbränder, stormar och stora mängder nederbörd som resulterat i översvämningar, och nu senast när ett pågående krig kraftigt påverkat det säkerhetspolitiska läget, har det visat sig att fördelarna med standarder är många. 

För att öka förmågan att stå emot, ställa om och minska påverkan av avbrott krävs ett systematiskt arbete, där en framgångsfaktor visat sig vara att ha principer, processer, metoder och tillvägagångssätt på plats redan innan det oväntade inträffar.  

Standarder säkerställer kontinuitet vid kris

Organisationer som arbetar proaktivt med exempelvis kontinuitet står även bättre rustade vid händelse av kris och i värsta fall krig. Standarderna för kontinuitetshantering underlättar förmågan att till exempel produktion och annan viktig verksamhet hålls igång vid ett krisläge.

– Finns det exempelvis rutiner och processer på plats för hur man ska hantera ett strömavbrott, produktionsstopp eller störningar i leverantörskedjor, blir påverkan betydligt mindre än om de inte fanns. Har man därtill varit med och utformat de rutiner och processer som finns beskrivna i standarder skapas konkurrensfördelar för dessa organisationer, säger Susanna Björk. 

Grundläggande inom standarder är att enas om definitioner. Nästan alla organisationer har ett utbyte, både nationellt och internationellt. Då är det en fördel att man tillämpar samma metod.

– Kan man säga att ”Vi jobbar enligt …” har man redan där kommit väldigt långt. Det betyder att man talar samma språk och har samma definitioner. Det underlättar all kommunikation, säger Susanna Björk.

Organisationer kan påverka innehållet i standarder

På SIS sker framtagningen av standarder globalt genom ISO, på EU-nivå genom CEN och i Sverige genom SIS. Mellan de tre nivåerna flödar arbetet. I Sverige kan organisationer anmäla sig för att vara med och utforma en standard genom SIS.

– Inom området för Samhällssäkerhet arbetar vi med att förebygga incidenter och att hantera kriser. Att då vara med och ta fram en standard ger givna konkurrensfördelar genom att man får ett visst informationsförsprång för att kunna ställa om sin verksamhet snabbare när något sker. Dessutom finns möjligheten att föra in specifika aspekter och behov i standarden som är viktiga för just den egna organisationen, säger Susanna Björk och avslutar:

– Genom att implementera de standarder som finns kan en organisation säkerställa att ett systematiskt tillvägagångssätt finns på plats när något oväntat sker. Då slipper man överraskningar eller att behöva improvisera. Det kommer organisationen att vinna på.

Läs mer om standardarbete inom samhällssäkerhet där kontinuitetshantering men också annat ingår på: www.sis.se/tk494 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SIS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?