Elnätsavgifterna har blivit en het och omstridd fråga efter att flera av landets största nätbolag höjt priserna mycket kraftigt de senaste åren. Som Di berättat tidigare har avgifterna stigit med omkring 60 procent sedan 2010. Enligt Energimarknadsinspektionen, myndigheten med tillsynen över elnätsmonopolen, har elnätsjättarna kunnat ta ut uppemot 36 miljarder kronor i oskäliga avgifter de senaste åren.
Men nästan 1 miljon kunder är Ellevio landets näst största elnätsdistributör med över 17 procent av marknaden. Bolaget har fått hård kritik från både missnöjda kunder och organisationer som Villaägarna för sina avgiftshöjningar.
Ellevio bildades när en rad finansiella institutioner – OMERS Infrastructure samt statliga Första respektive Tredje AP-fonden och Folksam – köpte finländska Fortums FORTUM +1,51% Dagens utveckling elnät i en av Sveriges dyraste företagsaffärer någonsin. Köpeskillingen på 60 miljarder kronor väckte stor uppmärksamhet liksom oro för att det skulle krävas just höga prishöjningar för att ge rimlig avkastning. Och Ellevio har sedan dess genomfört flera stora prishöjningar och samtidigt redovisat goda och stigande vinster.
När siffrorna för 2018 nu är klara står det klart att det blev ett nytt resultatmässigt mycket starkt år för Ellevio. Resultatet efter skatt rusade till cirka 1,3 miljarder kronor. Det var en ökning med hela 344 procent från 288 miljoner kronor under 2017.
Men enligt Ellevio är det alltså inte prishöjningar som ligger bakom lyftet. Den viktigaste orsaken är i stället riksdagens beslut att sänka bolagsskatten. Det gav en positiv effekt på Ellevios skatt med 895 Mkr.
Ellevios rörelsevinst backade i stället med 4 procent till knappt 2,1 miljarder.
Det räckte dock ändå till en vinstmarginal på drygt 18 procent. Intäkterna steg i fjol till nästan 7 miljarder kronor bland annat tack vare förvärvet av Elverket Vallentuna.
De upprepade prischockerna för landets elnätskunder fick regeringen att i slutet av förra mandatperioden lova betydligt tuffare regler för elnätsbolag. Nu skulle det bli stopp på höjningar och i stället kraftiga prissänkningar på uppemot drygt 20 procent för kunderna, meddelade dåvarande energiministern Ibrahim Baylan under valspurten i augusti i fjol.
Ellevio har å sin sida gått till hårt angrepp mot den nya regleringen, som ska träda i kraft nästa år. Och i sin nya årsrapport kommer ny kritik och varningar.
”Det är Ellevios syn att den nya regleringen kommer att leda till att de intäkter som tillåts inte kommer att vara tillräckliga för att möjliggöra investeringar på den nivå som krävs för att möta samhällets behov på pålitliga leveranser, fortsatt tillväxt eller för att nå klimatmålen.”
Och bolaget bekräftar i årsberättelsen att det kommer att dramatiskt sänka investeringarna framöver på grund av den nya regleringen och förväntningar på att den maximala intäktsramen som kommer att tillåtas av myndigheterna ska falla. Ellevios nya plan för nästa reglerperiod som löper mellan 2020-2023 innebär en sänkning av invsteringarna med över 40 procent jämfört med tidigare.
I likhet med bland annat statliga Vattenfall har Ellevio argumenterat för att stora kapacitetsbrister i elnäten, inte minst i Stockholm (där Ellevio är den största elnätsägaren) och andra storstäder är ett stort hot, och att investeringarna i elnätet därför borde öka kraftigt. Att elnätsbolag som Ellevio nu i stället tvingas hårdbanta i investeringarna kommer att ”ha en negativ effekt på elinfrastrukturen och på samhället som helhet”, skriver företaget i sin årsrapport.
