1515
Annons

Kristersson: Här jobbar man och talar svenska

Moderaterna (M) går till val på en ny integrationspolitik.

Partiet vill minska invandringen, minska bidrag, uppmuntra till jobb och ställa högre språkkrav.

M-ledaren Ulf Kristersson.
M-ledaren Ulf Kristersson.Foto:Jonathan Näckstrand/TT

M tillsatte för två år sedan en kommission för att ta fram en ny integrationspolitik. Nu är slutrapporten klar.

”Det finns väldigt starka skäl att göra något åt integrationsproblemen innan de blir övermäktiga”, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

M pekar på att var femte person är född utomlands och att över 400.000 asylrelaterade uppehållstillstånd beviljats de senaste tio åren.

Enligt siffror från riksdagens utredningstjänst som M beställt så är 675.000 vuxna som invandrat inte självförsörjande, utan beroende av bidrag.

Det övergripande målet för M:s integrationspolitik ska vara att invandringen ”sammantaget ska vara bra för Sverige”.

”Det kan låta trivialt. Ingen vill att den ska vara dålig. Men det är uppenbart att invandringspolitiken inte har varit bra”, säger Kristersson.

Integrationspolitik bör, enligt M, utvärderas utifrån två mått: Graden av självförsörjning bland invandrare och hur många som talar begriplig svenska.

”I Sverige jobbar man och försörjer sig själv och i Sverige talar man svenska”, säger Kristersson.

I M:s integrationsrapport finns 100 förslag på sex områden som M vill genomföra med en borgerlig regering. Många förslag är kända sedan tidigare.

M vill införa ett volymmål för invandring som motsvarar nivåerna i de nordiska grannländerna. I dag skulle det innebära cirka 5.000 personer per år.

M vill också att Sverige tar emot färre kvotflyktingar.

”Allra viktigast är att vi fortsatt under lång tid framöver har en låg migration”, säger Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson.

Antalet migranter som söker sig till Sverige ska minskas med tydliga försörjningskrav för anhöriginvandring och krav på att invandrare successivt ska kvalificera sig för bidrag och välfärdsförmåner genom arbete.

M vill göra om etableringsersättningen för nyanlända som i dag betalas ut under två år till en ”låg” enhetlig statlig ersättning i fem år. Rätten till etableringstillägg och kompletterande försörjningsstöd avskaffas.

De som levt på bidrag länge och skaffar sig jobb ska få en jobbpremie och skatten sänks på låga inkomster med M:s politik.

M föreslår också krav på godkänt i SFI för att få bidrag och ett språkkrav, samt godkänt prov i samhällsorientering, för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

M föreslår därutöver att rätten för asylsökande att bosätta sig var de vill ska avskaffas.

”Man ska bo på Migrationsverkets boende tills man vet om man får stanna eller inte”, säger Elisabeth Svantesson.

Andra förslag är obligatorisk språkförskola för de barn som inte talar svenska hemma samt mer svenska i skolan.

Bland de integrationspolitiska förslagen räknar M också in ett 20-tal förslag för lag och ordning. Till exempel dubbla straff för gängkriminella och att ge polisen rätt att upprätta visitationszoner.

Kristersson är kritisk till att se integration som en dubbelriktad process där både invandraren och samhället ska anpassas.

”I allt väsentligt är integration en enkelriktad process. Man ska med höga förväntningar och god hjälp, hjälpa människor att anpassa sig in i ett nytt samhälle”, säger han.

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Intressekonflikt i Hemnet oroande för aktieägarna

Hemnets styrelse framstår som mer och mer splittrad kring bolaget. Under augusti lämnade Håkan Erixon sin post som styrelseordförande, och det verkar som att största ägarna tycker att aktien är både köp- och säljvärd samtidigt. 

Hemnet rasade 16,8 procent på Stockholmsbörsen under tisdagen.
Hemnet rasade 16,8 procent på Stockholmsbörsen under tisdagen.Foto:Mostphotos och TT

Efter börsstängningen på måndagen sålde Hemnets största ägare General Atlantic samt tredje största ägare Sprints Capital 8 miljoner aktier. 

Försäljningen efterföljdes med en stormig börsdag för Hemnet. Storägarnas försäljning gjordes till 147 kronor, vilket var en rabatt på 11 procent jämfört med måndagens stängning. Hemnet-aktien rasade dock ännu mer i tisdagshandeln – till 137,50 kronor.

Samtidigt som största ägarna nu har sålt delar av sitt innehav återköper bolaget den egna aktien. Enligt ägardatatjänsten Holdings är bolaget själv den största köparen av aktien sedan återköpsprogrammet inleddes. Här uppstår en tydlig intressekonflikt.

Det är styrelsen som har beslutat om att utnyttja bemyndigandet från årsstämman att återköpa aktier. Syftet med återköpen är att justera Hemnets kapitalstruktur genom att minska aktiekapitalet. Styrelsen anser att det bästa för Hemnets aktieägare är att bolaget nyttjar den egna kassan för att köpa den egna aktien.

Hemnets största ägare utser valberedningen och valberedningen utser styrelsen. General Atlantic och Sprints Capital återfinns i alla tre fallen.

Kanske är återköpsprogrammet vad som ligger bakom konflikten som ledde till att Håkan Erixon avgick som styrelseordförande nu i augusti. I ett pressmeddelande framgår det att han självmant valt att lämna styrelsen.

”Hemnet är ett fantastiskt bolag men jag och huvudägarna har lite olika syn på hur styrelsearbetet bör bedrivas framåt”, kommenterade han då.

Det hade nog varit rimligare om Hemnets styrelse valt att dela ut kassan till ägarna istället för att återköpa aktier. Då hade ägarna själva kunnat välja om de ville köpa Hemnet-aktier för pengarna. Vad största ägarna hade gjort vet vi redan.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera