1515
Annons

Kriminella granskas bakåt med nytt tvångsmedel

Åklagare och polis har fått tillstånd att läsa av krypterade uppgifter historiskt i brottsmisstänktas datorer och mobiler.

I ett fall avlyssnades en misstänkt kriminell sju år bakåt i tiden.

Anmärkningsvärt, enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Foto:Anders Wiklund/FLT-PICA

”Det kom helt oväntat för oss, att åklagare skulle gå tillbaka i tiden och begära historiska uppgifter”, säger Gunnel Lindberg, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Sin).

Sedan april förra året kan brottsbekämpande myndigheter genom hemlig dataavläsning (HDA) ta del av information i brottsmisstänktas mobiler och datorer innan den krypteras. Det nya hemliga tvångsmedlet har pekats ut som helt avgörande för att polisen ska kunna komma åt ledande kriminella som man annars inte skulle kunna nå.

Men i en första granskning slår tillsynsmyndigheten Sin ner på flera punkter i hur HDA används.

Tillstånd har i några fall omfattat mycket långa tidsperioder – brottsmisstänkta har avlyssnats flera år bakåt i tiden.

”Det är anmärkningsvärt att man begärt hemlig dataavläsning för så lång tid historiskt”, säger Gunnel Lindberg.

Hur många ärenden som granskningen omfattar avslöjar inte nämnden av sekretesskäl. Men i ett ärende, om omfattande brottslighet i näringsverksamhet, avlyssnades den misstänkte sju år bakåt i tiden. I ett annat fall användes hemlig dataavläsning tre år retroaktivt.

”Det som är problematiskt med de långa tiderna är att de brottsbekämpande myndigheterna får enorma mängder information. Frågan är om man ens kan ta till sig så mycket information och använda den på ett vettigt sätt”, säger Gunnel Lindberg.

Hon framhåller att hemlig dataavläsning är ett mycket integritetskränkande tvångsmedel.

”Man kan få reda på en persons hela liv genom att ta sig in i telefonen som det ser ut i dag.”

Genom hemlig dataavläsning kan polisen få information om allt från samtal, chattar, kontaktböcker och besökta webbsidor till bilder, videor, lösenord och användarnamn.

Det får bara riktas mot personer som misstänks för brott med minimistraff på två års fängelse, och det är en domstol som beslutar om det får användas.

TT: Domstolar har ändå godkänt att hemlig dataavläsning används såhär?
”Eftersom vi inte har tillsyn över domstolarna kan vi inte kritisera att man gett tillstånd till så långa tidsperioder. Men personligen tycker jag att man skulle ha funderat både två och tre gånger för att själv fatta ett sånt beslut”, säger Gunnel Lindberg.

”Ingen har nog tänkt i de banorna när lagen stiftades, att man skulle kunna hämta in så mycket gammal information.”

I lagen står att ett tillstånd för hemlig dataavläsning inte får vara ”längre än nödvändigt”. Framåt i tiden är gränsen en månads övervakning, men för historiska uppgifter saknas en fastställd gräns, konstaterar Lindberg.

Ett annat problem som nämnden uppmärksammar är att åklagare begärt att få in alla typer av uppgifter från exempelvis en mobil.

”Man kan begränsa sig genom att säga att man är intresserad av exempelvis viss sms-trafik eller en viss chattfunktion. Det har man i många fall inte gjort, utan man har velat ha all trafik den kommande månaden.”

Granskningen visar också att det är vanligt att andra hemliga tvångsmedel används parallellt med hemlig dataavläsning, framför allt hemlig avlyssning och hemlig kameraövervakning.

Nämnden konstaterar samtidigt att hemlig dataavläsning bara använts vid väldigt allvarliga brott, precis som det var tänkt. Framför allt har det handlat om grova narkotikabrott, sprängdåd och våldsbrott som mord.

”Där finns ingen tvekan om att tillämpningen har varit helt rätt”, säger Gunnel Lindberg.

Lagen om hemlig dataavläsning är tidsbegränsad och gäller i fem år, därefter ska den utvärderas. Gunnel Lindberg vill skicka med frågan om historisk övervakning till politikerna.

”Ordalydelsen i lagen tyder på att man inte kan begära historiska uppgifter. Samtidigt ser vi att domstolar accepterar ansökningar om det.”

”Man får förstå att polis och åklagare är pressade av politiker som vill se högre uppklarning på mord och skjutningar. Det kan vara så att de då vill testa de yttersta gränserna för lagstiftningen. Då är det vår sak som tillsynsmyndighet att hålla emot, och vi kommer att fortsätta att hålla ett öga på hur den här lagstiftningen tillämpas.”

Åklagarmyndigheten påpekar att granskningen omfattar ärenden från juni 2020, när hemlig dataavläsning bara varit i drift i ungefär två månader.

”Det fanns säkert en viss osäkerhet hos både polis och åklagare hur man skulle hantera de här frågorna i början”, säger Christoffer Östlind, åklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

När det gäller historiska tillstånd framhåller han att hovrätten har beslutat att det är tillåtet med hemlig dataavläsning bakåt i tiden.

”Men det tillhör de absoluta undantagsfallen att ansöka om så långa tider som sju och tre år, som Sin hittat här.”

Åklagarmyndigheten ska nu analysera granskningen närmare.

”Det är svårt för mig i dag att konstatera att det finns något genomgående fel som åklagare runt om i landet kan ha gjort vid sin hantering av hemlig dataavläsning”, säger Christoffer Östlind.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?