1515
Annons

"Kriget var inte över på fredsdagen 1945"

Årets stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen går för första gången till litterära projekt.

”När de sista överlevande snart inte finns mer blir det extra viktigt att föra de här berättelserna vidare”, säger han. 

Foto:Erik Simander

Det är författarna Natalie Verständig och Anders Rydell som får 200 000 kronor var för att möjliggöra spridandet av deras böcker till skolungdomar. En amerikansk studie visar att två tredjedelar av millenniegenerationen inte vet vad Auschwitz är. 

Debutanten Natalie Verständig har skrivit romanen ”Att försöka rädda” om sin morfar Samuel, som överlevde nio olika arbets- och koncentrationsläger under Förintelsen. 

Boken bygger på anteckningar från kriget som morfadern lämnade efter sig, men Natalie Verständig har också lagt till en parallellhandling från 1956 som utspelar sig elva år efter att han kom till Sverige.

”Det är ett sätt att visa att kriget inte var över på fredsdagen 1945. De överlevande som hade förlorat familj, vänner och hela sin tillvaro bar alltid minnet av Förintelsen med sig”, säger hon.

Natalie Verständig är volontär inom föreningen Zikaron, som består av tredje generationens överlevande som föreläser på skolor. Micael Bindefelds stiftelse köper 2.000 exemplar av hennes roman för att sedan skänka böckerna till Zikaron, som kommer att dela ut dem till eleverna vid skolbesöken. 

På samma sätt köper stiftelsen närmare 10.000 noveller som har sammanställts av Anders Rydell i samlingen ”Fyra noveller om Förintelsen”. Böckerna skänks till Forum för levande historia, som ska distribuera dem till skolungdomar. 

Anders Rydell har bland annat skrivit de uppmärksammade böckerna ”Plundrarna” och ”Boktjuvarna” om hur nazisterna stal det judiska folkets konstskatter. Nu har han letat upp europeiska författare som har skildrat Förintelsen, men som ännu inte är översatta till svenska. I den nya novellsamlingen har han valt ut fyra av dem. 

”Nazisterna plundrade den judiska kulturen, och det gjordes inte bara av girighet. Det var ett sätt att frånta det judiska folket dess kultur, historia och mänsklighet. Plundringen var ett ideologiskt projekt”, säger han.

Båda författarna tycker att de högerpopulistiska vindar som nu blåser över världen är djupt obehagliga.

”Jag tror inte att det är en slump att det sker samtidigt som de sista överlevarna håller på att försvinna. Då kommer de här idéerna upp till ytan igen. Om vi inte kunde lära oss något av Förintelsen, vad kan vi lära oss då?”, säger Anders Rydell.

”Det är tragiskt att vi inte har längre minne än så. Att historia och fakta ifrågasätts är också väldigt otäckt”, säger Natalie Verständig.   


Nu är det fördel Ericsson i telekomkampen

Marknaden för telekomutrustning är fortsatt en tävling mellan tre dominerande spelare.

För närvarande har Ericsson den tydligaste medvinden - men har vd Börje Ekholms kanske svåraste prov framför sig.

Foto:Jack Mikrut

Den globala marknaden för telekomutrustning är en affär för framför allt tre stora spelare: den obestridda ettan Huawei och de nordiska rivalerna Ericsson och Nokia, som länge slagits om andraplatsen.

För närvarande går Ericsson bäst i trekampen. Det är slutsatsen när de tre bolagens första kvartal 2022 jämförs med samma period två år tillbaka.

Ericsson har ökat sin omsättning samtliga tre inledningar av året. Första kvartalet 2020 sålde man för knappt 49,8 miljarder kronor, vårvintern 2022 för nästan 55,1 miljarder.

Det är fortfarande klart mindre än Huawei, som senaste kvartalet omsatte det nästan fyrdubbla, motsvarande drygt 195 miljarder kronor.

Men den kinesiska jättens omsättning är tydligt fallande. För bara två år sedan, 2020, var den 40 procent högre.

Ett halvår tidigare hade bolaget stängts ute från Googles operativsystem Android.

Sedan dess har försäljningen av Huaweis smarta mobiler rasat, och 2021 avyttrades den helägda telefontillverkaren Honor.

De högre marginalerna på nätutrustning än konsumentprodukter delförklarar kombinationen tappad omsättning och ökad procentuell lönsamhet.

Huawei ägs helt av de anställda, men säger sig ändå vilja betraktas som ett noterat bolag.

Ändå redovisas bara totalomsättning och nettovinstmarginal på kvartalsbasis.

Från första kvartalet 2020 till samma period 2021 steg nettovinstmarginalen från 7,3 procent till 11,1.

I år har den fallit tillbaka till 4,3 procent.

Ericsson använder aldrig självt nettovinstmarginal för att beskriva sin lönsamhet, utan för närvarande EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader, och efter 2022 rensad EBITA-marginal.

Oaktat det hade i senaste kvartalet Ericsson den högsta nettovinstmarginalen av de tre bolagen: 5,3 procent.

Sämst i klassen var Nokia, med 4,1 procent.

Det är en klar förbättring från 2020, då marginalen var mindre än en procent - men sämre än i fjol.

Samtliga tre bolag har utmaningar.

Den viktigaste är att den totala kakan endast växer måttligt. 2022 blir femte året i rad som radionätsmarknaden tros öka, en prognos som dessutom har höjts. Men en tillväxt på fem procent mitt i ett stort teknikskifte belyser hur hårt operatörerna håller i pengarna.

Exakta marknadsandelar är en väl förborgad hemlighet, men Ericsson säger sig vinna mark, framför allt i Europa.

Det bör noteras att Ericsson, till skillnad från både Nokia och Huawei, i princip bara verkar inom radionät.

Flera analysfirmor pekar också ut svenskarna som världsledare inom segmentet. 

Men även om Huawei tjänar pengar även på annat är scenförändringen från bara några år sedan närmast total.

Förutom den kapsejsade telefonaffären vänder allt fler marknader Huawei ryggen vid inköp av telekomutrustning.

Det beror inte bara på den fleråriga kampanj som USA har drivit för att störa bolaget.

Såväl Ericsson som Nokia har upphört med all verksamhet kopplad till Ryssland, medan Huawei enligt Wall Street Journal så sent som i maj levererade utrustning till operatören Beeline.

Risken finns att ytterligare länder stängs för Huawei med den ryska aggressionen som argument.

Storpolitiken påverkar även Ericsson, som numera bara har en marginell verksamhet i Kina, och har anpassat kostnadskostymen genom neddragningar i flera led.

Bolaget hoppas också minska förlusterna i segmentet Digitala tjänster genom den nyligen aviserade sammanslagningen med Global Services, som driver mobilnät åt operatörer.

Minskade utgifter har varit Pekka Lundmarks tydliga strategi sedan han tog över Nokia i mitten av 2020.

Bolagets senaste kvartal hade sett bättre utan en nedskrivning på 1,1 miljarder för att dra sig ur Ryssland - men även Ericsson tog ut 900 miljoner ur böckerna för det.

Nokia måste nu klara av att föra vidare sina prisökningar till kunderna. Sedan tidigare är finländarna känt för att sällan eller aldrig ligga lägst i upphandlingar.

Det stora testet blir att höja priserna men ändå ge Ericsson en match i till exempel USA.

För Ericsson gäller det just nu att först få klartecken för 60-miljardersköpet av Vonage. Ericsson säger visserligen att man hela tiden siktat på första halvåret i år, men den första deadline som avtalades med Vonage har passerats och förlängts.

Nästa utmaning är att övertyga marknaden om att den starkt ifrågasatta affären verkligen är rätt. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?