1515
Annons

Kraftigt upp på USA-börserna – Twitter och varuhuskedjor vinnare

Humöret var på topp på Wall Street under torsdagens handel. Bland enskilda aktier rusade den anrika varuhuskedjan Macys efter sin rapport och Twitter fick fart efter ett nytt Elon Musk-besked. 

Foto:Mary Altaffer

Vid stängning noterades det breda S&P 500 upp 2 procent, Dow Jones upp 1,6 procent och tekniktunga Nasdaq upp 2,7 procent.

Varuhusjätten Macys, som även äger klassiska Bloomingdales, rusade över 15 procent i öppningen efter sin kvartalsrapport och höjd vinstprognos och stängde till slut upp 18 procent. Vinsten på 1,08 dollar per aktie var klart över förväntningarna på 0,82 dollar per aktie, enligt Refinitivs sammanställning.

Macys upprepade guidningen för försäljningen för helåret 2022 men flaggade även för att lönsamheten skulle bli högre än vad varuhusjätten tidigare räknat med. Macys räknar nu med att vinsten per aktie för helåret landar på 4,53-4,95 dollar per aktie jämfört med tidigare prognos på 4,13-4,52 dollar per aktie.

Även lågpriskedjorna Dollar Tree och Dollar General var stora vinnare efter sina respektive kvartalsrapporter med uppgångar på 22 respektive 14 procent vardera.

Twitter slutade upp 6,4 procent efter att Elon Musk utlovat att lägga mer egna pengar i budet på bolaget. Tidigare har Tesla-vd:n åtagit sig att stå för 27,25 av budets 44 miljarder dollar, men enligt nya papper inskickade till den amerikanska finansinspektionen är Elon Musks privata åtagande nu 33,5 miljarder dollar.

Tyngre gick det för läkemedelssektorn där Merck & Co föll 1,5 procent och Johnson & Johnson stängde strax under nollan.

Bland de Stockholmsbörsnoterade bolag som även handlas i USA slutade ABB upp drygt 2 procent, Astra Zeneca svagt ned med 0,2 procent, Autoliv upp 1,5 procent samt Ericsson upp 1,6 procent.


Riksdagen är för svag – tre saker skulle ändra på det

”Samhället förändras ständigt. Men riksdagen är sig ganska lik. Det fungerar sämre i dag. Men problemet är inte att riksdagen är för stark, utan att den är för svag. Tre saker skulle ändra på det”, skriver Di:s krönikör Anna Kinberg Batra.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

1973 myntades uttrycket lotteririksdagen, där det kunde bli oavgjort mellan blocken och de 350 ledamöterna. Så kunde ju inte riksdagsarbete fungera, tyckte man och minskade antalet. Nästa riksdagsval, 1976, fick Centerpartiet näst flest av de 349 mandaten och kunde bilda majoritetsregering. Och riksdagsarbetet kunde bli betydligt effektivare. Eller?

2018 valdes en ny riksdag efter några, med dåvarande mått mätt, ovanligt stökiga år. Förhoppningarna var stora på en välbehövlig nystart efter fyra år av svag regeringsmakt, inrikespolitiska gräl, osäkerhet i omvärlden och ett parlamentariskt läge som få lyckades navigera i, påhejat av de sociala mediernas stora genombrott som piskade upp varje konflikt. När du läser detta kan vi snart (även om vad som helst kan hända i juli, förstås) lägga hela den senaste mandatperioden till handlingarna och få har blivit lyckligare. Vi må ha lagt lotteririksdagen bakom oss, men nu liknar det mer en trolleririksdag.

Några tog ut sin ilska på den partilösa ledamoten, men det är regeringen som ansvarar inför riksdagen och inte tvärtom. Och varje ledamot kan använda sin röst och sitt mandat efter eget ansvar. Det skulle riksdagen behöva fler som gjorde, även inom partierna.

Samhället förändras ständigt. Storföretag kommer och går. Färre är med i partier, fler använder internet och bilar körs utan blyad bensin, för att bara nämna saker som förändrats sedan 1973. Men riksdagen är sig ganska lik. Det fungerar sämre i dag. Men problemet är inte att riksdagen är för stark, utan att den är för svag. Tre saker skulle ändra på det.

1) Färre ledamöter. 1976 hade de blivit en färre. Femtio år senare är det dags för en halvering. Visst behöver hela landet och alla seriösa partier kunna representeras, men i dag har Stockholms län totalt 75 riksdagsledamöter. Skulle hälften så många riskera att vår demokrati försvagas? Nej. Finns det en risk att färre ledamöter betyder mer arbete per ledamot? Ja. Och det skulle göra nytta, jämfört med i dag.

2) Personliga mandat. Visst finns en möjlighet till personval. Men 2018 blev bara 5 av alla 349 ledamöter inkryssade, som det brukar kallas när väljarna föredrar en annan invalsordning än den partierna föreslagit. De flesta mandat i Sveriges riksdag fördelas i praktiken av partierna. Partierna kan gärna granska och presentera kandidater, men väljarna borde få välja, utan spärr, vilka som kommer in. ”Hur kan man då veta vem som blir vald?”, minns jag att en ledande partiaktiv frågade när frågan diskuterades under min aktiva tid. Och svaret på det är då att det kan man inte, eftersom det är väljarnas beslut.

3) Bättre betalt. Riksdagsarbetet har förändrats, med ny teknik och mycket annat men även genom att svaga regeringar lägger större ansvar på riksdagen. Vars beslut kan sätta regeringen i klistret, men även dig i fängelse eller konkurs om du inte följer dem. Riksdagens ledamöter har ett enormt ansvar. Visst är deras arvode på 71.500 kronor i månaden högt jämfört med lönen för de allra flesta, men lägre än flera fackföreningstoppar och generaldirektörer. I dag har flera sådana, som till exempel Dan Eliasson som inte ens är chef längre, mer än det det dubbla. Om folkets valda ombud ska kunna rekryteras bland erfarna ledare eller experter, gärna även från näringslivet, och om dessa ska kunna och orka bilda och driva sin uppfattning, behöver de villkor som kan konkurrera med andra makthavare.

Oj, vad många invändningar man kan resa mot dessa förslag. Det är ofta bekvämare att avstå från förändring än att försöka genomföra den. Men historien är full av organisationer som inte vågade förändras innan verkligheten sprang förbi dem. De finns inte kvar nu. Nu ifrågasätts riksdagen, i förlängningen demokratin. Men att den dör vill vi inte leva med. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?