1515
Annons

Kraftig ström av sökande till högskolan

Efter denna coronavår kommer en sommar som rekordmånga vill ägna åt att plugga.

Och redan nu uppmanas alla som vill studera i höst att inte vänta med sin ansökan.

Trycket förväntas bli hårt.

På skärtorsdagen hade närmare 58 200 personer sökt en eller flera sommarkurser på högskolenivå. Merparten, 44 500, sökte inom den ordinarie ansökningsperioden som avslutades den 16 mars. Det var 22 procent fler jämfört med samma mätpunkt i fjol.

Därefter har närmare 14 000 personer gjort en sen anmälan och fler väntas eftersom många kurser fortfarande är öppna. Även i fjol kom sena anmälningar men inte i samma omfattning, enligt den statistik Universitets- och högskolerådet (UHR) sammanställt åt TT.

”I den tid vi lever nu med permitteringar och uppsägningar är många säkert oroliga för att inte ha jobb i sommar och ser ett tillfälle att förkovra sig i stället”, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding.

Redan före coronapandemin fanns tendenser till konjunkturavmattning och ökad arbetslöshet. Men som bekant gick det sedan rasande fort i mars. Den 30 mars meddelade regeringen att högskolor och universitet får ett tillskott så att de kan utöka antalet studieplatser för att mildra coronautbrottets konsekvenser. För sommarkurserna handlar det om ytterligare 6 000 platser i år.

”Det finns alltid kurser som är översökta och där det blir en reservlista. Med fler platser kan fler antas. Det är jättebra”, säger Karin Röding.

De riktigt stora söktalen brukar nås inför höstens utbildningar. Då tillkommer också 1 300 platser i en permanent utbyggnad samt 2 000 platser på basår för att bli behörig till vård- och tekniska utbildningar.

UHR räknar med en kraftig ökning av antalet ansökningar och uppmanar alla att inte vänta till sista anmälningsdagen som är onsdag 15 april.

”Redan nu ser vi en ökning med fem procent, jämfört med samma tid i fjol. Och i och med att regeringen utökat antalet utbildningsplatser så vill vi att de som tänker anmäla sig inte väntar till sista dagen, sista timmen. Det gäller både unga och dem som överväger att studera för att sadla om”, säger UHR:s pressansvarige Åke Lernefalk.

Bland sommarens kurser finns de mest sökta inom områdena programmering, kriminologi, psykologi, företagsekonomi och projektledning, visar UHR:s sammanställning.

Den allra mest sökta sommarkursen i hela landet lär ut programmering i Python och ges vid Högskolan i Borås. Högskolan hade också den i särklass största ökningen av antalet hugade sommarstudenter totalt: från 833 sökande i fjol till drygt 7 600 i år när ansökningstiden formellt gick ut – en uppgång med 815 procent.

”Vi började sätta fart på fristående kurser 2019, eftersom vi hade en låg andel kurser och i stället var programtunga. Det är bra att ha en palett av kurser som ges med vissa intervall så att man kan tillgodose ett behov som hunnit byggas upp. Och för att de ska passa yrkesverksamma ger vi de flesta kurser på halvfart och distans”, säger högskolans rektor Mats Tinnsten.

Utökningen av studieplatser innebär att högskolan kan ta in fler reserver.

”Och om nu IT-sektorn går ned kan vi ta in personer från den branschen som kan jobba som lärare hos oss. Vi har redan varit i kontakt med IT-sektorn här i Borås med omnejd”, säger Mats Tinnsten.

Det lärosäte som hade flest sökande till sommaren var Mittuniversitetet med över 18 000 anmälda när anmälningstiden gick ut, vilket är 17 procent fler än i fjol.

”Vi har under många år satsat på sommarkurser eftersom vi tyckt att det har varit en viktig del. Mittuniversitetet har också länge jobbat med distansundervisning, vilket är en styrka i de här tiderna. Jag tror att vi har ett attraktivt utbildningsutbud, till exempel för lärare och för anställda inom offentlig förvaltning. Vi försöker också lägga kurser så att programstudenter kan snabba på sin utbildning”, säger rektor Anders Fällström.

Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.    

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer   

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Musk i blåsväder efter Twitterinlägg om Ukraina

Teslagrundaren Elon Musk får vass kritik efter att ha skrivit flera Twitterinlägg om de olagligt annekterade områdena i Ukraina.

Elon Musk.
Elon Musk.Foto:Patrick Pleul/AP

Musk gjorde en omröstning där han bland annat skrev:

”Ukraina-Ryssland fred: – Gör om omröstningarna i de annekterade regionerna med FN:s tillsyn. Ryssland lämnar om folket vill det. – Krim blir formellt en del av Ryssland, som det varit sedan 1783 (tills Chrusjtjovs misstag)”.

Twitteranvändare kunde sedan rösta ja eller nej.

Ryssland annekterade olagligen ukrainska Krim 2014.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj svarar med en egen, syrlig omröstning på Twitter.

”Vilken Elon Musk tycker du om mer?” med alternativen ”En som stöttar Ukraina” och ”En som stöttar Ryssland”.

Musks Twitterinlägg möts också av upprörd kritik från Ukrainas ambassadör i Tyskland, Andrij Melnyk.

”Dra åt helvete är mitt mycket diplomatiska svar till dig Elon Musk”, och ”Det enda det här kommer leda till är att ingen ukrainare NÅGONSIN kommer att köpa din j...a Teslaskit”, skriver han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera