1515
Annons

Korruption bland Scanias indiska chefer – fick jätten att lämna enorm marknad

Det har förekommit omfattande korruption i fordonsjätten Scanias verksamhet i Indien. Det avslöjar SVT:s Uppdrag Granskning på tisdagskvällen.

Avgående vd Henrik Henriksson uppger att Scania som följd helt lämnat den indiska bussmarknaden och lagt ned verksamhet som kostat hundratals miljoner kronor att bygga upp.

Scanias avgående vd Henrik Henriksson.
Scanias avgående vd Henrik Henriksson.Foto:Amanda Lindgren

Avslöjandet om att Scania ska ha mutat sig till indiska busskontrakt gör SVT:s Uppdrag Granskning efter att ha gjort en mängd intervjuer samt gått igenom läckta dokument, mejl och sms.

Korruptionen - där indiska politiker ska ha fått betalt för att hjälpa Scania - ska ha möjliggjorts med hjälp av agenter. 

”Inte en buss såldes utan mutor”, säger en agent till Uppdrag Granskning.

I programmet hänvisas också till en intern Scaniautredning där det ska framkomma att verkstadsjätten betalade för busskontrakt i sju olika indiska delstater.

Där ska även framgå att anställda uppger att misstänkta mutor var kända inom Scania.

”...godkännandet från dåvarande vd (för Scania Indien, SVT:s anmärkning) och ekonomichef fick xx och andra anställda att tro att betalningar till myndighetspersoner var vanligt inom Scania”, heter det i internutredningen som Uppdrag Granskning hänvisar till.

Scania ska även ha förfalskat chassinummer för lastbilar, i samband med en affär värd närmare 100 Mkr - för att passa en kunds krav.

Scania-vd:n Henrik Henriksson medger i en intervju med Uppdrag Granskning att lokala chefer på bolaget kände till metoderna.

Han säger att personer som varit inblandade inte längre jobbar kvar på Scania. 

”Men vi har gått ännu längre faktiskt och det är att vi har slutat sälja bussar över huvud taget sen ett par år tillbaka efter att vi hittade det här och som konsekvens har vi fått stänga hela busfabriken som vi då investerat ett par hundra miljoner i 2014 och anställde 1.500 personer, så att vi lämnar det segmentet i Indien”, säger han till SVT:s Uppdrag Granskning.

Affärerna som UG rapporterar om har gjorts under perioden 2013-2016. Då var Henrik Henriksson var ordförande för Scanias indiska verksamhet. Det är sedan tidigare klart att han lämnar koncernen i vår för att bli vd för nybildade ståltillverkaren H2 Green Steel.

I programmet visar Uppdrag Granskning bland annat en chatt-konversation mellan en agent och en Scaniachef där agenten ger pengar till en minister i utbyte mot ett busskontrakt. Agenten fotograferar överlämnandet för sin egen säkerhet. Bilden visar en kvinna med en svart plastpåse, som enligt Uppdrag Gransknings källa innehåller en miljon indiska rupier, då motsvarande 130.000 kronor.

Henrik Henriksson säger till UG att han sett bilden i Scanias utredning.

”Vi hittade ett antal incidenter där det finns misstankar om mutor, men också ett fåtal där det finns bevis att våra privata återförsäljare har använt mutor och det är helt oacceptabelt”, säger han i programmet.

När sedlarna är räknade skickar Scaniachefen ett meddelande till ministern – pengarna har levererats. Men Scaniachefen är bekymrad över att agenten fotograferat kvinnan och skriver:

”Tack för hjälpen igår, men mycket viktigt att det är konfidentiellt.”

Scanias egen utredare har rekommenderat företagsledningen att anmäla de misstänkta brotten. Men det har man inte gjort.

”Vi har tillräckligt mycket bevis för att anse att någon har gjort fel som är anställd på Scania internt i vårt eget bolag, men det är inte samma sak som att vi haft tillräckligt med bevis för att kunna gå till domstol eller att gå till polis och polisanmäla det”, säger Henrik Henriksson till UG.


Företagen förbereder sig för tuffa tider: ”En ny kris”

Företagare i huvudstadsregionen förbereder sig för tuffare tider.

Sju av tio ser kostnaderna öka brant. I spåren av det viker lönsamheten nedåt.

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves.Foto:JESSICA GOW / TT

Det är undersökningsföretaget Demoskop som, på uppdrag av Stockholms Handelskammare, har ställt frågor kring inflation och kostnader till 354 företag i regionen kring Stockholm och Uppsala. Trenden är tydlig. Pilarna pekar åt fel hål med prishöjningar och åtstramningar som en följd av stora kostnadsökningar.

Var fjärde bolag har under den senaste tiden fått kraftigt ökade kostnader på grund av den ökande inflationen och knappt hälften uppger att kostnaderna har ökat i viss utsträckning.

”Hushåll och företag tacklas nu av markant högre kostnader och vissa företag går från en jobbig pandemi till en ny kris”, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

När företagen får frågan om hur kostnadsökningarna hanteras svarar en tredjedel att det bara slår mot försämrad lönsamhet. Ungefär lika många svarar att det blir en kombination av höjda försäljningspriser och vikande lönsamhet. Sammantaget är det nio av tio bolag med kostnadsökningar som tar ut det på ett sätt eller som en kombination av båda.

”Det är en balansgång mellan konkurrenstrycket inom den specifika näringen och hur mycket mer hushållen är beredda att betala”, säger Stefan Westerberg.

En bred majoritet av bolagen i undersökningen uppger att deras försäljningspriser kommer att stiga på både ett och två års sikt.

Den skenande inflationen kommer däremot inte att leda till högre löner i företaget enligt knappt hälften av bolagen. Var fjärde räknar dock med att inflationen leder till högre löner.

”Det kan vara ett tecken på att vi inte riskerar att få löneglidning utanför centrala avtal.”

 Stefan Westerberg poängterar att en stor löneglidning skulle försätta Sverige i en svår sits där inflationen biter sig fast i en spiral av höjda priser och löner. 

”Reallönesänkningar är surt för många men alternativet skulle vara värre.”

Hur slår företagens ökade kostnader mot arbetsmarknaden?

”Det finns en uppenbar risk att stigande ränte- och levnadskostnader slår hårt mot arbetsmarknaden”, säger Stefan Westerberg.

Åtta av tio företag räknar med en sämre konjunktur om ett år och nästan ingen företagare tror att riksbankschefen Stefan Ingves klarar av att trycka ned inflationen med räntehöjningar. Bolagen räknar med att Riksbankens styrränta ligger på 1,44 procent om ett år och drygt 2 procent om två år.

”I praktiken kan banken inte göra mycket åt de utbudsrelaterade inflationsdrivande faktorerna”, säger chefsekonomen.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?