Köpte konkursbo – skapade Framtidsgasell

Catrine Sageryd köpte ett konkursbo och lyckades med hårt arbete vända bolaget.

I höstas utsågs bolaget till Framtidsgasell i Di:s snabbväxartävling.

”Sett i backspegeln skulle jag ha gjort mer noggranna kontroller av företaget”, säger hon.

Catrine Sageryd driver servicebolaget Mekina som reparerar elverktyg med mera. Hon köpte företaget som ett konkursbo 2013.
Catrine Sageryd driver servicebolaget Mekina som reparerar elverktyg med mera. Hon köpte företaget som ett konkursbo 2013.Foto:JOEY ABRAIT

Det är fullt upp hos det Solnabaserade bolaget Mekina som reparerar elverktyg åt byggbranschen. Förutom servicearbetet i verkstaden, driver bolaget ett eget utbildningsprogram och har precis sjösatt en webbshop där både företag och privatpersoner kan köpa reservdelar. 

Efter flera års hårt arbete utsågs bolaget i höstas till Årets Framtidsgasell, ett pris instiftat av Almi och Google i samarbete med Dagens industri.

”Affärsidén handlar om att göra byggbranschen mer miljövänlig och hållbar. Att reparera verktyg istället för att köpa nya, är i det långa loppet också ekonomiskt fördelaktigt för byggbolagen”, säger Catrine Sageryd, vd på Mekina.

Men att vända bolaget har inte varit helt lätt. 2013 såg Catrine Sageryd möjligheter i ett konkursbo med inriktning mot service av elverktyg. Efter en snabb budgivning tog hon hem bolaget för närmare 400.000 kronor, vilket var under konkursförvaltarens utropspris. I inkråmet ingick lager, kundlistor, verkstad och goodwill.

”I detta fall hade bolaget gått i konkurs av rent personliga skäl, men jag såg att det fanns en marknad och trodde på affärsidén. I efterhand var det dock ett för högt pris jag betalade. Varken lagret eller kundlistan levde upp till förväntningarna och bolagsnamnet var kört i botten. Sett i backspegeln skulle jag ha gjort mer noggranna stickprover och kontroller av företaget”, säger Catrine Sageryd.

Catrine Sageryd äger Mekina tillsammans med sin pappa Kjell Andersson. Det var också tack vare hans långa bakgrund inom byggbranschen som bolaget på kort tid kunde bygga upp nya, goda relationer med underleverantörer. I samband med att de städade upp, började också kunderna att trilla in.

”Min pappa har skött kundkontakter och produkter, medan jag har fokuserat på affärsutveckling och nya lösningar. Vi kompletterar varandra och nu har Mekina lagat ungefär 38.000 elverktyg”, säger Catrine Sageryd.

Framöver ligger fokus på att få fler att vilja reparera trasiga elverktyg och även att nå ut med den nya e-handelsplattformen på bred front.

”Målet är bygga ett företag som inom fyra år omsätter 100 miljoner kronor. Det är ambitiöst, men bättre att sikta högt än för lågt”, säger Catrine Sageryd.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FortumAnnons

Kraften som driver klimatomställningen

Om knappt tjugofem år ska Sverige vara klimatneutrala och faktum är att vi är på rätt väg även om det är en omställning som inte ska underskattas då den omfattar hela samhället. Men vad betyder det egentligen? Inte minst betyder det ett behov av mycket mer el. För den direkta elektrifieringen inom alla sektorer men också för att kunna återanvända resurser och möta efterfrågan på vätgas.

Ett samhälle som går runt i cirklar

Att inte bara använda resurser utan även återanvända dem, igen, igen och igen, är själva grunden i en cirkulärekonomi. Men även om principen är enkel är praktiken mer utmanande. Elbilsbatterier har debatterats länge och idag går att återvinna 95 procent av materialet, tar vi textilier saknas system för att samla in och återvinna. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv och utvecklingen av hållbara tekniker för att skapa textilfibrer av restprodukter från skog och jordbruk går snabbt. 

Tanken på att ett vindruvsskal kan återuppstå som tyget i din nya tröja är spännande, men kanske än mer kittlande är tanken på att använda koldioxid för att skapa produkter som hittills baserats på fossila bränslen. Längre fram är plast gjord av insamlad koldioxid tillsammans med väte möjligt. Redan nu jobbar kemikoncernen Perstorp tillsammans med Fortum och ett antal andra aktörer i ett projekt för att 2025 gå över till råvara gjord av bland annat infångad koldioxid och elektrolys. Det minskar koldioxidutsläppen med en halv miljon ton årligen och är ett exempel på en cirkulärekonomisk lösning som i detta fall även minskar klimatpåverkan. 

För oavsett vilka återvinningstekniker vi kan utveckla är det några saker vi inte kommer undan – sortering och insamling av använt material och behovet av energi. 

Det fossilfria framtidsbränslet

Tänk ett bränsle tillverkat av vatten och el och sedan bara avger vatten när det förbränns. Det är lätt att förstå varför alla pratar om fossilfri vätgas. Perstorp är ett exempel på omställningen inom industrin, men vätgasen gör även fossilfri ståltillverkning, fossilfri cementtillverkning, fossilfritt bränsle till tunga transporter möjlig. För ett land som Sverige med dess fossilfria elproduktion är det dessa sektorer som står för stora delar av dagens koldioxidutsläpp. Längre fram kommer vätgasen även få betydelse som lager och balansering i kraftsystemet.  

Samtidigt leder detta till en kraftigt ökad behov av el då elektrolys är en energikrävande process. Den prognos som går att göra idag handlar om 70 procent ökat elbehov till 2045.

Energisystem som möter samhällets behov?

Även om elen inte kommer att ta slut så betyder en ökande elektrifiering av samhället, förutom de behov som en snabbt växande vätgasproduktion har, ökade krav på energisystemet. Den kraftiga ökningen av elanvändningen på 70 procent behöver mötas med investeringar i ny kraftproduktion kommande decennier, samtidigt som befintliga kraftverk behöver renoveras eller kanske till och med ersättas under ungefär samma tidsperiod. Kraven på stabilitet ökar också när elen är det som driver samhället. 

Nästan dagligen går det samtidigt att läsa om effektunderskott, kapacitetsbrist i näten, prisvariationer drivna av mer väderberoende produktion och inlåsningseffekter som bland annat gjorde att konsumenterna i södra Sverige fick betala nio miljarder mer för sin el förra året. Så ja, det saknas inte utmaningar, för ett väl fungerande energisystem är den kraft som gör vätgasen möjlig och driver alla de processer som vi förknippar med cirkulärekonomin. Klimatomställningen går enkelt uttryckt på el. 

Läs mer på fortum.se 

 

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?