1515
Annons

Köpcentrum bombat – Zelenskyj: ”Fler än 1.000 civila där”

Ett köpcentrum i staden Krementjuk i Ukraina har träffats av ryska robotar, enligt Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj.

Minst tio människor är döda och över 40 skadade, uppger regionens guvernör.

Brandmän vid köpcentrumet i Krementjuk.
Foto:Mikhail Metzel

Tio döda och över 40 människor har skadats. Det här är för närvarande situationen i Krementjuk som ett resultat av robotangreppet, säger guvernör Dmytro Lunin.

Myndigheterna befarar att antalet döda och skadade kommer att stiga allt eftersom räddningsarbetet fortskrider. Köpcentret står i lågor och släckning pågår.

Köpcentret ligger i Krementjuk i mellersta Ukraina och invid floden Dnepr, en stad som i vanliga fall har omkring 220 000 invånare.

”Köpcentret brinner, räddningsarbetare bekämpar branden, antalet offer är omöjligt att föreställa sig”, skrev president Volodymyr Zelenskyj inledningsvis på Telegram.

Enligt Zelenskyj kan 1 000 civila ha befunnit sig i byggnaden.

Köpcentret utgjorde ”inget hot mot den ryska armén”, och hade ”inget strategiskt värde”, betonade han.

Guvernören i Poltava-regionen, där Krementjuk ligger, kallar attacken för ett ”krigsbrott” och ”brott mot mänskligheten”, en ”cynisk terrorattack mot civilbefolkningen”.

Tidigare under måndagen har Zelenskyj vädjat till G7-ländernas ledare att de ska fortsätta – och trappa upp – bestraffningarna mot Ryssland. Han talade till dem över länk, bakom stängda dörrar, men detaljer läckte snabbt ut.

Zelenskyj krävde dels att de omfattande sanktionerna mot Ryssland ligger kvar och utökas, enligt källuppgifter. Dels att G7-länderna försöker bidra till att kriget ska nå ett slut innan årets slut.

Stormakternas ledare låter meddela att de står Ukraina bi ”så länge som det krävs”, i ett uttalande.

De kräver att alla ukrainare som Ryssland har fört bort med våld ska släppas omedelbart och att alla matexporter från Ukraina släpps fram. De uttrycker också en oro över ryska planer att placera robotar med förmåga att bära kärnvapen i allierade Belarus.

”Vi uppmanar Ryssland att uppträda ansvarsfullt och agera återhållsamt”, meddelar de.

Rysslands president Vladimir Putin och Belarus president Alexander Lukashenko möttes den 25 juni i Sankt Petersburg.
Rysslands president Vladimir Putin och Belarus president Alexander Lukashenko möttes den 25 juni i Sankt Petersburg.Foto:Mikhail Metzel

Innan Ukrainas president anslöt till G7-ledarnas möte i de bayerska alperna hade han lagt fram sina önskningar i sitt dagliga tal som publiceras i sociala medier. Där bad han om nya luftvärnssystem och nya sanktioner mot Ryssland.

Partner måste agera snabbare om de verkligen är partner och inte observatörer sade presidenten i videotalet.

Att dröja med vapenleveranser är ”en inbjudan för Ryssland att slå till igen och igen”, sade presidenten.

Från USA kommer uppgifter om att nya leveranser är på väg. Det handlar bland annat om avancerade luftvärnssystem som kan skjuta ned projektiler på medel- och långdistans, uppger anonyma källor för bland andra AFP och CNN.

Systemet i fråga heter Nasams och tillverkas i Norge. USA har köpt in det bland annat för att värna luftrummet kring Vita huset och kongressen i Washington DC.

Volodymyr Zelenskyj kommer också att tala på Natos möte i Spanien senare i veckan.

Under veckan ska Rysslands president Vladimir Putin åka utomlands för första gången sedan Rysslands krig i Ukraina inleddes i februari, rapporterar ryska medier.

I Tadzjikistan ska Putin träffa sin tadzjikiske motsvarighet, Moskvavänlige presidenten Emomali Rahmon. Därefter åker han till Turkmenistan för att delta i ett toppmöte med ledare i kaspiska länder (Azerbajdzjan, Kazakstan, Iran och Turkmenistan), enligt ryska statliga tv-kanalen Rossiya 1.

Efter det ska Putin träffa Indonesiens president Joko Widado.

Enligt statsmediet Ria ska Putin också åka till Grodno i Belarus den 30 juni, för att delta i ett forum med den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

Kraftig inbromsning på M&A-marknaden – stigande räntor spås bli sänke

Marknaden för företagstransaktioner har kylts ner kraftigt, enligt advokatbyrån Baker McKenzie som har tagit tempen på M&A-aktiviteten under det första halvåret 2022. 

Affärerna ligger likväl på historiskt höga nivåer – men stigande räntor kan agera sänke framöver.

Carl Svernlöv, advokat och delägare på Baker McKenzie. Tobaksjätten Philip Morris bud på Swedish Match var den största svenska affären under första halvåret.
Carl Svernlöv, advokat och delägare på Baker McKenzie. Tobaksjätten Philip Morris bud på Swedish Match var den största svenska affären under första halvåret.Foto:Colourbox, Susanne Fessé, Anna Bredberg.

I Sverige genomfördes 966 företagstransaktioner under årets sex första månader, vilket innebär en minskning på 17 procent jämfört med motsvarande period 2021. Advokatbyrån Baker McKenzie uppger att nedgången i övriga nordiska länder var större. 

”Sverige är en större och mer stabil marknad”, säger advokaten och delägaren Carl Svernlöv till Di.

Han pekar även på att fyra av de fem största affärerna i Norden involverade svenska företag, vilket har stärkt siffrorna. Tobaksjätten Philip Morris bud på Swedish Match – motsvarande drygt 160 miljarder kronor – var det största under perioden.

Merparten av de svenska affärerna genomfördes inom industrisektorn, uppger Baker McKenzie. På andra och tredje plats återfinns konsumentrelaterade produkter och tjänster respektive högteknologisektorn. 

Värdet på de svenska affärerna sjönk med 15 procent och landade på 48,96 miljarder amerikanska dollar – motsvarande nästan 500 miljarder svenska kronor – under det första halvåret. De största affärerna sett till värde genomfördes inom sektorn för stapelvaror på konsumentmarknaden följt av finanssektorn.

Sammanställningen, som baseras på underlag från data- och analysföretaget Refinitiv, visar även att det totala värdet av den globala M&A-aktiviteten rasade med 21 procent till 2,2 biljoner amerikanska dollar. Det motsvarar 22.417 miljarder svenska kronor. 

Nedgången på det totala antalet affärer globalt sett summerades till 17 procent.

Ur ett längre perspektiv var marknaden under de sex första månaderna likväl stark. Carl Svernlöv poängterar att nedgången har skett från 2021 års rekordnivåer och att det första halvåret 2022 – sett till antalet affärer – bjöd på den tredje starkaste M&A-aktiviteten under det senaste decenniet.

De senaste årens högkonjunktur på M&A-marknaden förklaras av ett lågt ränteläge och mycket pengar i systemet, enligt Carl Svernlöv.

”Det som har ändrats nu är att räntan är på väg uppåt. Däremot finns det fortsatt god tillgång på kapital.”

Carl Svernlöv pekar på att stigande räntor gör det dyrare att finansiera förvärven, vilket kan verka hämmande på aktiviteten. Det faktum att säljarna har vant sig vid ett högt prisläge – och kan bli ovilliga att acceptera lägre ersättningar – riskerar att få liknande konsekvenser. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera