Den 24 mars 2023, då är kontanternas era bland svenska handlare förbi. Det deklarerade forskarna Niklas Arvidsson på KTH och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn för två år sedan.
Så lär det inte bli. För även om kurvan över de senaste årens kontantuttag bara pekar åt ett enda håll känns den spaningen rejält överdriven. Under de senaste två åren har uttagen från Bankomater i Sverige minskat från cirka 100 miljarder kronor till 80 miljarder och sett till de senaste fem åren har de minskat med 50 miljarder kronor.
De svenska kontanterna fick också en ny motståndare i coronapandemin.
”De första två veckorna i mars såg vi volymer som motsvarade 2019, vilket var markant högre än vår prognos. Men under den senaste månaden har volymerna minskat med 20 procent jämfört med samma period i fjol. Däremot har snittuttagen ökat”, säger Nina Wenning, vd på Bankomat, bolaget som bildades 2010 av de stora svenska bankerna samt Danske Bank och som i dag har cirka 65 procent av antalet uttagsautomater i Sverige.
Men precis som i hanteringen av smittspridningen sticker Sverige ut vad gäller andelen kontanter. I en årsgammal rapport från den schweiziska banken UBS redovisas en stigande kontantanvändning i alla de 21 undersökta länderna förutom i ett: Sverige. Även i förhållande till BNP stiger kontantandelen i de flesta länder med Kina, Sverige, Ryssland och Indien som huvudsakliga undantag konstaterar UBS.
Varför skiljer Sverige ut sig?
”Det finns flera förklaringar. Det är ganska få länder där man tillåter handeln att neka kontanter. Det har gjort att folk har vant sig vid andra betalmedel. Dessutom är vi teknikvänliga och gillar bekväma lösningar som exempelvis Swish som gjort att man inte har kontanter i plånboken lika ofta.”
Samtidigt har Nina Wenning sett ett ökat intresse för liknande lösningar som den svenska modellen med Bankomat från andra länder de senaste åren, som exempelvis Geldmaat i Holland.
Dessutom är svenskarna allt mer angelägna, minskade uttag till trots, att ha kontanterna kvar. Detta inte minst efter incidenter som den när Swedbanks it-system kollapsade tidigare i år och runt åtta miljoner privatkunder och 600.000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen påverkades.
”En Sifoundersökning som gjordes på uppdrag av oss i januari i år visar att 75 procent av svenskarna vill att kontanterna ska finnas kvar även i framtiden, det kan jämföras med 72 procent 2019 och 68 procent 2018.”
Den folkliga viljan att bevara kontanterna manifesteras även i det så kallade Kontantupproret som leds av den tidigare Rikspolischefen Björn Eriksson.
