Annons

Kontanter tar coronastryk – men svenskarna vill inte släppa taget

Förflyttningen från kontanter har förstärkts av coronakrisen – samtidigt vill allt fler svenskar ha kontanterna kvar.

”75 procent av svenskarna vill att kontanterna ska finnas kvar”, säger Nina Wenning, vd på Bankomat. 

Foto:isabell Höjman/TT
Foto:Fredrik Sandberg/TT

Den 24 mars 2023, då är kontanternas era bland svenska handlare förbi. Det deklarerade forskarna Niklas Arvidsson på KTH och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn för två år sedan. 

Så lär det inte bli. För även om kurvan över de senaste årens kontantuttag bara pekar åt ett enda håll känns den spaningen rejält överdriven. Under de senaste två åren har uttagen från Bankomater i Sverige minskat från cirka 100 miljarder kronor till 80 miljarder och sett till de senaste fem åren har de minskat med 50 miljarder kronor. 

De svenska kontanterna fick också en ny motståndare i coronapandemin. 

”De första två veckorna i mars såg vi volymer som motsvarade 2019, vilket var markant högre än vår prognos. Men under den senaste månaden har volymerna minskat med 20 procent jämfört med samma period i fjol. Däremot har snittuttagen ökat”, säger Nina Wenning, vd på Bankomat, bolaget som bildades 2010 av de stora svenska bankerna samt Danske Bank och som i dag har cirka 65 procent av antalet uttagsautomater i Sverige. 

Men precis som i hanteringen av smittspridningen sticker Sverige ut vad gäller andelen kontanter. I en årsgammal rapport från den schweiziska banken UBS redovisas en stigande kontantanvändning i alla de 21 undersökta länderna förutom i ett: Sverige. Även i förhållande till BNP stiger kontantandelen i de flesta länder med Kina, Sverige, Ryssland och Indien som huvudsakliga undantag konstaterar UBS. 

Varför skiljer Sverige ut sig?
”Det finns flera förklaringar. Det är ganska få länder där man tillåter handeln att neka kontanter. Det har gjort att folk har vant sig vid andra betalmedel. Dessutom är vi teknikvänliga och gillar bekväma lösningar som exempelvis Swish som gjort att man inte har kontanter i plånboken lika ofta.”

Samtidigt har Nina Wenning sett ett ökat intresse för liknande lösningar som den svenska modellen med Bankomat från andra länder de senaste åren, som exempelvis Geldmaat i Holland. 

Dessutom är svenskarna allt mer angelägna, minskade uttag till trots, att ha kontanterna kvar. Detta inte minst efter incidenter som den när Swedbanks it-system kollapsade tidigare i år och runt åtta miljoner privatkunder och 600.000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen påverkades. 

”En Sifoundersökning som gjordes på uppdrag av oss i januari i år visar att 75 procent av svenskarna vill att kontanterna ska finnas kvar även i framtiden, det kan jämföras med 72 procent 2019 och 68 procent 2018.”

Den folkliga viljan att bevara kontanterna manifesteras även i det så kallade Kontantupproret som leds av den tidigare Rikspolischefen Björn Eriksson. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från PreciselyAnnons

Avtal på autopilot för framtidens juristavdelning

De processer och verktyg som bolagsjurister använder i avtalsarbetet har under de senaste åren utvecklats snabbt. Med en digital plattform som automatiserar avtalsprocesser vill Precisely hjälpa bolagsjurister att uppnå bättre regelefterlevnad och produktivitet. Som ett resultat får bolagsjuristen mer tid över att hjälpa sina kommersiella team att göra bättre affärer. 

Avtal utgör en trygghet. De används för alltifrån överenskommelser med leverantörer och licenser för mjukvara, till hyra av kontor och anställning av konsulter. Liksom de flesta andra aspekter av företagande har avtal och affärsjuridik gått över till att vara allt mer digitalt. 

– En av de vanligare åtgärderna för att komma ifrån traditionell avtalshantering är att många nu har digitala arkiv istället för fysiska. Endast digital arkivering påverkar dock inte avtalsflödet i sin helhet i någon större utsträckning. Det finns många områden som behöver ses över för att nå ett säkrare, effektivare och lönsammare sätt att hantera sina avtal på, betonar Nils-Erik Jansson, grundare och VD på Precisely.

Det Nils-Erik avser är exempel på funktionalitet i Preciselys plattform. Plattformen ger företag möjlighet att maximera sina avtals prestanda och låta vem som helst skapa, förhandla, digitalt signera samt följa upp avtal, utan att bolagets jurister tappar kontrollen. Idag används bolagets teknik av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD. 

– Våra kunder reducerar sina kostnader, samtidigt som de får bättre översikt. Vi har sett resultat om 30 procents minskad ledtid för avtal, och 80 procents minskad tid för att skapa avtalen, säger Nils-Erik. 

Låter bolagsjuristen fokusera på juridiken

Plattformen gör att bolagsjuristen kan fokusera på strategi och komplex juridisk analys istället för enklare frågor.

– Vi löser flera utmaningar som ofta leder till huvudvärk för bolagsjurister. Genom att definiera digitala regler utifrån befintliga policys, compliance-rutiner och avtalsmallar behöver man inte kompromissa mellan regelefterlevnad, kontroll och snabbhet. På så vis kan bolagsjuristerna fokusera på det de är bäst på – juridiskt arbete istället för pappersarbete, konstaterar Nils-Erik.

Förbättrar den juridiska upplevelsen 

Många av Preciselys kunder vittnar om att juristavdelningen har begränsade resurser i jämförelse med övriga organisationen. Det leder ibland till att bolagsjuristen uppfattas som en flaskhals. 

– En uppskattad effekt av plattformen som har blivit alltmer central är att den hjälper juristavdelningen att samarbeta bättre med sina kommersiella avdelningar. Plattformen blir bolagsjuristernas ”superkraft” och gör det möjligt för affärssidan av företaget att hantera stora delar av den standardiserade avtalsprocessen på egen hand, samtidigt som de alltid avtalar inom förgodkända regler och ramar. Det leder till att en bättre upplevelse för alla som interagerar med Legal, adderar Nils-Erik.

Framtiden för digital avtalsförhandling

Preciselys teknik möjliggör också digital förhandling, vilket underlättar när allt fler arbetar på distans. De digitala förhandlings- och samarbetsfunktionerna gör att parterna kan komma överens snabbare - med utökad spårbarhet och kontroll. Precisely banar väg för nästa generations avtalsplattform och redan idag kan avtal registreras med stöd av AI.

– Tekniken vi har utvecklat för att analysera avtal kommer i framtiden appliceras för att hjälpa våra kunder förhandla med mer kontroll och högre effektivitet. På sikt ser vi att det kommer vara möjligt att eliminera mänsklig interaktion vid förhandling av enklare avtal, avslutar Nils-Erik.

OM PRECISELY

Precisely grundades 2014 av affärsjuristerna Nils-Erik Jansson och Simon Fouladi. Bolagets prisbelönta digitala avtalsplattform hjälper bolag att förbättra sina avtalsprocesser. Idag används Preciselys plattform av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD.  www.precisely.se  

 

Mer från Precisely

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Precisely och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?