1515
Annons

Kontantdöden stoppas – ”vi behöver nya bankomater”

Kontantanvändningen har minskat rejält i takt med den explosionsartade utvecklingen av digitala betalningar. Därmed faller även efterfrågan på kontantautomater. Men en lag som trädde i kraft tidigare i år säkrar deras fortlevnad.

”Som det ser ut nu kommer kontantautomater inte att försvinna”, säger Nina Wenning vd för företaget Bankomat.

Foto:Most Photos

Enligt Riksbankens beräkningar har antalet personer som betalar med kontanter minskat från 39 procent år 2010 till 9 procent år 2020. 

Därmed skulle man kunna dra slutsatsen att kontantautomaterna har spelat ut sin roll, men riktigt så ser det inte ut. En ny lag trädde i kraft i januari 2021 som bland annat ska garantera uttag av kontanter runtom i landet.

Antalet bankomater har visserligen minskat från 2.000 till 1.600 på några år, uppger Bankomats vd Nina Wenning. Och även om siffran kan fortsätta minska kommer de inte att försvinna helt.

”Lagkravet innebär inte nödvändigtvis att det blir fler kontantautomater totalt, däremot kommer det att bli förändringar i dagens nät av uttags- och insättningspunkter. Det kommer bli fler orter som har en kontantautomat men det totala antalet automater i landet kommer fortsätta att minska”, berättar Nina Wenning.

Den nya kontantlagen innebär att bankerna är skyldiga att upprätthålla möjligheter till uttag av kontanter och insättning av dagskassa runtom i landet. En servicepunkt ska finnas inom rimligt avstånd för en stor andel av Sveriges befolkning. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt. Riksbanken har bland annat konstaterat att personer i glesbygden har svårare att klara sig utan kontanter.

Bankomats vd Nina Wenning.
Bankomats vd Nina Wenning.

”Vi kommer att etablera automater på nya orter för att kunna möta lagkravet.” 

Företaget Bankomat skapades 2010 i ett samarbete bland de fem största bankerna i Sverige. Uppdraget var att skapa en bra infrastruktur för svensk kontanthantering. 

”Många banker kände att det var svårt att driva verksamheten själv, för att den är dyr och den är svårt att planera på ett bra sätt”, säger Nina Wenning.

Hon anser att det har varit en alltför snabb digitalisering av betalningsmetoder, alla inte har hängt med i den utvecklingen. Det finns en viss sårbarhet med digitala betalmetoder och det är viktigt att ha krisberedskapslösningar för när det oförväntade händer.

”Det kommer finnas stunder då man inte kan betala digitalt, det har vi redan sett nu. När det händer så måste andra alternativ finnas.”

Nina Wenning anser att etablerandet av nya kontantautomater borde grunda sig i den efterfrågan som finns och inte endast vara baserad på geografisk täckning.

”Kontantautomaterna kommer inte att försvinna. Planerings horisonten som vi arbetar efter ligger på tio år och vi utgår från den lagstiftningen som finns”, säger Nina Wenning.

Valet 2022

Svantesson: ”Jag vågar fatta beslut”

Efter en möjlig valvinst måste finansminister Elisabeth Svantesson (M) sluta ett finansieringsgap på tiotals miljarder kronor och styra Sverige efter ett nytt politiskt avtal – på Sverigedemokraternas mandat. 

”Vi alla är fokuserade på sakfrågorna, även Sverigedemokraterna”, säger hon. 

Elisabeth Svantesson (M) kan bli finansminister vid möjlig valvinst.
Elisabeth Svantesson (M) kan bli finansminister vid möjlig valvinst.Foto:Joey Abrait

Elisabeth Svantesson slåss sedan fem år tillbaka för att bli finansminister i en Ulf Kristersson-ledd regering. Om valet går hennes väg så finns ingen snitslad bana för en regering som vilar på Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Liberalernas mandat efter valdagen. Sverigedemokraterna kräver ett detaljerat avtal och Elisabeth Svantesson spår tuffa förhandlingar. 

”Det kan ta lite tid att komma överens i de olika delarna”, säger hon. 

Efter förra valet tog det 134 dagar att bilda regering. Hur lång tid det tar denna gång vill hon inte sia om. 

”Jag kan inte lova någonting, men jag tror att alla vill komma igång så fort som möjligt.”

Sverigedemokraterna har lovat ta strid för att a-kassan inte sänks efter valet. I Moderaternas budget är en lägre ersättning inte bara en bärande del av en bidragsreform som gör det mer lönsamt att arbeta. Den sänkta ersättningen drar även in 7 miljarder till statskassan. Liberalerna och Kristdemokraterna vill samtidigt inte röra biståndsbudgeten, en besparing på 21 miljarder hos Moderaterna, som därmed motsvarar nästan hela partiets jobbskatteavdrag. 

”Jag förväntar mig att alla fyra partier i det här underlaget kommer med sina förslag på finansiering”, säger hon.

Har du en plan B om det skulle misslyckas?
”Jag är övertygad om att det kan lyckas.”

”Jag tror att vi kommer att komma överens om att spara på delar av biståndet också. För oss är det viktigt”, säger hon vidare. 

Valet ser även ut att bli en jämn strid mellan M och SD om positionen som Sveriges andra största parti.

Om SD får fler mandat, får de då störst inflytande i förhandlingarna?
”Det är inte riktigt så det fungerar i en förhandling, utan man kommer att ha olika prioriteringar så får vi föra en diskussion. När vi förhandlade i höstas gick vi inte exakt efter den procentuella fördelningen”, säger Elisabeth Svantesson som samtidigt medger att storlek spelar roll. 

”Man ska veta att vi alla är fokuserade på sakfrågorna, även Sverigedemokraterna. Det är min erfarenhet från att samarbeta med dem och andra partier i finansutskottet. Det kan man känna sig trygg i”, säger hon vidare. 

Ingen enskild person är särskilt viktig som bollplank för Elisabeth Svantesson. Telefonen går istället varm till såväl näringsliv, forskare och ekonomer, som Lars Calmfors och John Hassler. Ett av hennes senaste samtal gick till Bo Lundgren, partiledare vid millennieskiftet och Riksgäldsdirektör under finanskrisen. 

”Sedan har jag såklart kontakt med Anders”, säger hon om sin partiföreträdare på posten, Anders Borg. 

”Sedan måste man alltid fatta sina egna beslut. Jag vågar fatta beslut, de som jag tror är bäst för företag och för Sverige”, säger hon vidare. 

Den 11:e september kommer Riksdagsvalet att äga rum.
Den 11:e september kommer Riksdagsvalet att äga rum.Foto:Joey Abrait

Socialdemokraternas regeringsunderlag kommer, enligt Moderaterna, att höja skatterna med 46.000 kronor för ett hushåll, i något man kallar en ”rödgrön skattebluff.” I den ingår bland annat återinförd fastighetsskatt och ett halverat ränteavdrag. 

Elisabeth Svantesson tycker inte att det är ett ohederligt utspel, trots Socialdemokraternas försäkringar om att inte röra fastighetsskatten. Tvärtom kallar hon det för konsumentupplysning. 

”Det finns ett facit av de här åren. De har höjt 46 skatter. När man tittar på vad de här partierna driver är det uppenbart att det blir skattehöjningar.”

”Hur ska en beredskapsskatt som drar in 30 miljarder till försvaret se ut? Det vill man inte prata om - därför att det kommer att drabba vanligt folk”, säger Elisabeth Svantesson vidare.

Under pandemin tog Moderaterna strid med regeringen för snabbare och mer omfattande stödpaket. Tillsammans med Vänsterpartiet och övriga oppositionen tvingade man i våras fram en utredning av hur tillfälliga prischocker på bränsle kan överföras från hushåll och företag till staten. Partiets senaste förslag för att lindra elnotan för privata elkunder har enligt Centerledaren Annie Lööf ”planekonomiska tendenser”. 

Har ni blivit sossiga?
”Nej.”

”Vi vill skydda hushållen. Vi ser att det som drar ned konjunkturen är deras oro. Då är det viktigt att de får besked så att de vågar konsumera”, säger hon om elprisstödet. 

Onsdagens besked från regeringen, som var sist ut av riksdagens partier, att Svenska Kraftnät får i uppdrag att föra tillbaka 60 miljarder till hushåll och företag levereras med ett tjuvnyp till Moderaterna då företag inte omfattas av partiets stöd. 

De närmaste 20 åren väntas elbehovet fördubblas och S som fick kalla handen när de bjöd in till nya energisamtal utlovar nu en plan för säker och billig el före valet. 

Borde ni inte tackat ja när regeringen bjöd in till energisamtal?
”Vi har inte alls svårt att prata med Socialdemokraterna, men att sätta sig i samtal ett par veckor före valet för att de ska slippa en fråga de inte klarar av att hantera. Då är det bättre att vi har valrörelse där väljarna få säga sitt”, säger Elisabeth Svantesson som är övertygad om att Socialdemokraterna aldrig får igenom ny kärnkraft med Miljöpartiet.

Har du någon vision för fler internationella investeringar, högre konkurrenskraft?
”Det är saker som vi också måste jobba med i en regering. Sverige ska vara bäst. Utbildningssystemet borde vara det bästa i världen, vi borde ha det absolut bästa företagsklimatet.”

”Orsaken till att vi inte är där i debatten är att de grundläggande sakerna inte funkar. När företag upplever att brottsligheten är brutal, när man inte får tag på kompetens och elförsörjningen inte fungerar.”

50.000 personer skulle få högre drivkrafter att arbeta med en bidragsreform varav 18.000 hushåll är i situationen att ett jobb inte ger en krona mer i plånboken, enligt Moderaterna.

”Moralen är viktig. Det är någon som betalar för alla dem som inte är självförsörjda, men också det strukturella viktigt: Det leder till fler jobb när vi förändrar bidragssystem och sänker skatter på låga inkomster.”

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera