Att ha för lite plats i garderoben är nog ett lyxproblem med hög igenkänning. Tankar som ”den ska jag använda i sommar” eller ”den här måste jag spara, den har ju varit med om så mycket” gör att det blir allt svårare att göra sig av med kläder som man egentligen inte använder.
Olof Hoverfält började en dag fundera över sin egen garderob och om hans dyrare skjortor höll längre än de billigare. Är det kvalitén som kostar eller något annat?
”Det som drog igång projektet var en nyfikenhet på att förstå hur saker egentligen fungerar. Man målar ofta upp en bild av hur någonting är, men när man tar fram faktisk data på det så ser det ofta lite annorlunda ut.”
Den 1 januari 2018 började Olof Hoverfält att logga de kläder som han använde varje dag och under de tre år som projektet har fortlöpt har han inte missat en enda dag.
”Min fru har ibland undrat om det inte har gått lite för långt, i och med att jag är väldigt intresserad av det här så tar det ju upp en del tid. Jag själv har däremot alltid tänkt på nyttan av det.”
Hittills innehåller projektet över 400 klädesplagg, med data insamlad från upp emot 1.200 dagar och drygt 300.000 datapunkter kring användning och icke-användning.
”Jag har kollat på hur mycket en användningsomgång kostar och då kan man se att billigare kläder inte alltid håller så länge. Men det är okej så länge de dyrare kläderna håller motsvarande länge. Alltså, om en skjorta är fyra gånger så dyr som en annan, då borde den ju också hålla fyra gånger så länge jämfört med den andra.”
Målet med projektet har för Olof inte varit att driva ner priset på sin garderob, utan att förstå sina egna val och preferenser.
”Det normala för mina dyrare skjortor är att jag betalar ungefär 35 kronor per användningsomgång, men det finns andra skjortor som kostar 8 kronor per dag. Om jag skulle vilja kostnadsoptimera skulle jag ju använda de billiga skjortorna istället, men det vill jag inte. Jag uppskattar den stil och kvalité som kommer med de här dyrare skjortorna.”
”Ibland så är det faktiskt billigare i längden att köpa dyrare saker då de håller längre. Så är det dock inte alltid tyvärr, ibland betalar man för märket eller annat som inte syns i hållbarheten.”
Till vardags är Olof Hoverfält konsult inom strategi- och företagsdesign för it- och designföretaget Reaktor. Arbetet där och projektet med att logga kläder går enligt Olof hand i hand.
”Jag jobbar ganska mycket med datadrivet beslutsfattande och innovation med våra kunder och har vid ett par tillfällen använt mitt klädloggande som ett exempel. Jag tror att det finns en hel del att hämta från det.”
Till andra som är intresserade av sin egen klädesanvändning ger Olof tre tips på vägar att gå.
”Man kan lära sig mycket av att bara fundera på saker från ett datadrivet eller pragmatiskt sätt. Jag skulle säga att det finns tre nivåer där den första och lättaste är att bara fundera över sin egen användning; hur många gånger man egentligen kommer att använda ett plagg och hur mycket det då skulle kosta per gång. Nivå två är att man följer upp sin användning. Jag är ju ganska extrem och följer upp allt, men man kan ju följa upp en del saker. Den tredje nivån är att följa upp allt likt det jag gör.”
Olof publicerade i början av året ett blogginlägg med en del av de resultat som han har kommit fram till. Det var då han märkte att intresset för hur man kan optimera sin garderob är större än vad han hade trott.
”Blogginlägget fick ganska snabbt 100.000 visningar. Jag tror att en anledning till att många intresserar sig för det här är att vi har kommit långt med att förstå olika värdekedjor, till exempel den koldioxidpåverkan som det medför att tillverka en skjorta. Däremot har vi sämre insikt i den faktiska användningen av våra plagg, vilket jag har märkt att många vill ändra på.”
I över tre års tid har Olof loggat sina kläder och än ser han inget slut på det. Förhoppningen är dock att projektet ska mynna ut i något större.
”Jag vet inte var det här kommer sluta. Jag pratar med lite olika människor just nu och märker att det finns ett ganska stort intresse. Jag tänker mig kanske ett sorts initiativ kring datadrivet tänkande för att främja god konsumtion.”
”Om någon kan ha nytta av den här informationen vill jag vara en del av att främja det. Det är bland annat därför min kod och data finns öppen för andra att använda.”
Hur har det här projektet påverkat din egen garderob?
”Jag kan väl börja med att konstatera att det har tagit ganska lång tid innan jag faktiskt började göra ändringar i min garderob. Det tog 2-3 år för mig att förstå vad en bra prestanda är för en vinterjacka till exempel.”
”Nu är jag mycket mer medveten om vad som fungerar för min del. Jag försöker att enbart köpa sådant som jag behöver och tycker om och undvika allt annat, något man ska ha på sig vid ett enstaka tillfälle och sedan inte använda. Jag har också utformat min garderob så att den är mer kompatibel, med färger inom samma färgkluster och kläder där allt i princip passar ihop.”
