Annons

Konjunkturinstitutets chef: Modellerna är helt värdelösa

Den kommande lågkonjunkturen kan bli värre än både finanskrisen och 30-talsdepressionen. Det tror Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

”Den kan bli djupare”, säger han i Ekots lördagsintervju.

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.Foto:Fredrik Sandberg/TT

På onsdagen spådde statliga Konjunkturinstitutet, KI, att BNP väntas minska med 3,2 procent i år. Det är en drastisk skillnad från decemberprognosen, där KI spådde en BNP-tillväxt på 1,0 procent i år.

Då KI:s generaldirektör Urban Hansson frågades ut i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radios P1 är han dyster kring hur illa det ska bli.

Jämfört med finanskrisen 2008 och 1930-talets depression tror han att det skulle kunna bli ännu djupare den här gången.

Läs mer: 373 bekräftade dödsfall av covid-19 i Sverige

Å andra sidan uttrycker han hopp om att det värsta skulle kunna vara över inom ett, två år, och krisen alltså inte vara lika länge som de två jämförelseexemplen.

Urban Hansson Brusewitz förklarar också att den senaste prognosen ska ses mer som ett antagande, ett scenario.

”De modeller vi har som normalt är ett bra stöd, de är helt värdelösa i ett sådant här läge. Det är samband som inte fungerar, man får använda sitt sunda förnuft. Koka soppa på en spik på den lilla data, information, som man har”, säger han i intervjun.

Urban Hansson Brusewitz var prognoschef på KI under finanskrisen 2008.

Känslan av osäkerhet beskriver han som välkänd.

”Vi visste inte effekterna av det kraschade internationella finansiella systemet då. Korttidsbedömningarna för det närmaste kvartalet var ungefär lika osäkra som de är nu. Osäkerheten är förhöjd i ett sådant här skede”, säger han.

Läs mer: IMF: Kommer att bli ”mycket värre” än finanskrisen

KI bedömer nu att arbetslösheten kommer stanna på ungefär 9 procent i år och nästa år, en ökning med ungefär 100.000 sedan årsskiftet.

Avvikelsen i normala prognoser är plus minus 2 procentenheter, vilket innebär att det också skulle kunna bli 11 procents arbetslöshet.

”Men i dag skulle jag säga att avvikelsen kan bli dubbelt så stor. Riskerna ligger på nedåtsidan, absolut”, säger Urban Hansson Brusewitz.

Han tror på ytterligare krisåtgärder från regeringen.

”Dels räknar vi med att det kommer komma mer stöd, framför allt företagsstöd. Jag tror att strategin har varit helt rätt, att försöka hålla kvar arbetskraften i företagen. Men jag skulle tro att den här krisen är så pass djup att det behövs mer, men i första hand mer av det som redan görs”, säger Urban Hansson Brusewitz.

De åtgärder som kan förstärka redan utlovade stöd är framför allt att perioden med sänkt arbetsgivaravgiften skulle förlängas, eller att staten skulle betala för pensionsavgiften, och subventionera fasta kostnader.

”Men det finns risker med det här, att en del företag som har strukturella problem och inte är livskraftiga får stöd.”

Urban Hansson Brusewitz tror att en stor press nu läggs på Tillväxtverket, som handlägger korttidsarbetet.

”Det återstår att se hur snabbt man kommer att kunna behandla de här ansökningarna, med den ganska noggranna kontroll som det behövs för att se till att det inte blir fusk och utnyttjande av företag som inte är livskraftiga.”

Han är dock tveksam till att staten ska ta hela lönekostnaden, bland annat eftersom företag förväntas ha ett eget kapital att tära på i första hand. Han är i stället mer positiv till att staten ska ta en större andel av lönekostnaden för korttidsarbete.

KI-toppen tycker att statsskulden ”absolut” kan höjas från dagens nivå på 35 procent av BNP till 40 procent. Han tror inte att en höjning av statsskulden till nivåer runt 60 procent, som vissa nationalekonomer föreslagit, skulle ge märkbara effekter, även om det inte skulle påverka räntorna nämnvärt.

Han pekar också på risken att krisen sprider sig, bland annat har statsfinanserna i Italien börjat se problematiska ut.

En mer lokal risk är den svenska fastighetssektorn, men inte i första hand på bostadssidan. Däremot, tror Urban Hansson Brusewitz, att kommersiella lokaler där näringsidkare får svårt att betala hyran kan få problem, bland annat med hänsyn till den höga belåningen.

KI anser också att Riksbanken borde sänka styrräntan från dagens 0 procent tillbaka till minus 0,5 procent, men Urban Hansson Brusewitz understryker att finanspolitiken är viktigare än penningpolitiska åtgärder.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?