1515

Kommunerna kan rädda Ingves efter smällen

Inflationen i januari var klart lägre än väntat. Bland annat lägre elpriser ställer till det för riksbankschef Stefan Ingves.

Endast två månader efter höjningen av styrräntan till noll börjar nu diskussionen om vilka verktyg Riksbanken har att ta till – köp av kommunobligationer är en möjlighet.

Foto:Henrik Montgomery/TT

 

Året började med en riktig kalldusch för Riksbanken. Inflationstakten, mätt med målvariabeln KPIF, sjönk i januari till 1,2 procent. Det visar SCB-statistik. Det var klart under de 1,6 respektive 1,5 procent som analytikerkåren respektive Riksbanken hade räknat med.

Låga energipriser i kölvattnet av den milda och blåsiga vintern var en viktig orsak. Men också rensat för energikomponenten var utfallet oväntat lågt: 1,6 procent, att jämföra med Riksbankens prognos 1,9 procent. Den så kallade korgeffekten, som återkommer varje januari när SCB justerar underlaget för beräkningarna, bidrog med minus 0,1 procentenheter till årstakten. Det är i linje med hur det har sett ut de senaste åren.

Utfallet sätter press på Riksbanken, som för bara två månader sedan på något oklara grunder höjde räntan till noll. Länsförsäkringars investeringschef Anna Öster tror dock att riksbanksdirektionen i alla fall än så länge tar det ganska lugnt.

”Mätt med KPIF exklusive energi ökade priserna med 1,6 procent. Det är det måttet Riksbanken kommer att fokusera på. Så länge det ligger över 1,5 procent tror jag att de känner sig hyfsat lugna på Brunkebergstorg. Sedan borde vi ha lärt oss vid det här laget att en månadssiffra inte är hela sanningen”, säger hon i Di-podden Makrorådet.

Anna Öster räknar med att den låga inflationen kommer att vara i fokus åtminstone under årets första halva. Avgörande för hur mycket stress det skapar hos Stefan Ingves och hans kolleger blir i vilken grad utfallen smittar av sig på inflationsförväntningarna. 

”Det Riksbanken ska göra är att vara ute och prata och få folk att förstå att de låga energipriserna är en tillfällig effekt. Riksbanken har inte varit toppen i sin kommunikation tidigare. Det här blir ett test”, säger hon i Makrorådet.

SEB har pekat ut en inflationstakt på 0,8 procent som ett slags gräns för hur mycket Riksbanken kan tåla utan att agera. Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank med 30 års erfarenhet av räntemarknaden, tror mer att det handlar om hur länge inflationen ligger långt under målet på 2 procent.

”Jag tror inte att det finns någon hård gräns. Frågan är snarare hur länge det ska hålla på. Mina kolleger på banken tror inte att någon enskild månadssiffra kommer att ligga i närheten av målet fram till slutet av 2021. Det är ju rätt länge”, säger han i Makrorådet.

Marknadsaktörerna har tolkat Riksbankens agerande och uttalanden som att den är mycket ovillig att åter sänka räntan under noll. Stefan Ingves var i samband med förra veckans räntebesked också tydlig med att det är ytterligare expansion av balansräkningen som är den första försvarslinjen.

Olof Manner räknar därför med en intensifierad diskussion om vilka verktyg den svenska centralbanken kan tänkas ta till.

”Riksbanken var otydlig med varför räntan höjdes i december men har senare gjort klart att det handlade mycket om de risker som minusränta för med sig. Då måste man fråga sig hur de ska göra om de måste stimulera igen. Den debatten lär ta fart efter den inflationssiffran.”

Riksbanken äger redan nästan hälften av den utestående stocken av svenska statsobligationer, viket har lett till vissa likviditetsproblem på den marknaden. Två alternativ är bostadsobligationer och kommunobligationer.

”Ett problem med bostadsobligationer är att vi redan har bekymmer med bostadspriserna och skulduppbyggnaden. Börjar Riksbanken köpa obligationer finns risken att boräntorna pressas ytterligare”, säger Olof Manner.

”Kommunobligationer skulle kunna vara en möjlighet, särskilt i ett läge där kommunerna behöver investera. Stocken är på ungefär 250 miljarder kronor. Det är i paritet med den del av statspappersstocken som Riksbanken inte redan äger.”

Anna Öster utesluter inte köp av kommunpapper, men ser problem.

”Penningpolitiken ska vara skild från finanspolitiken. När vi börjar prata om att kommunerna behöver pengar och hur eventuella riksbanksköp av kommunobligationer ska fördelas mellan olika kommuner är den gränsen inte tydlig.”


Innehåll från SeavusAnnons

8 tips för en smidig migration till Atlassian Cloud

Många känner redan till det faktum att Atlassian slutade att sälja sina lokala licenser från och med februari 2021.

Om ni använder några Atlassian-verktyg med hosting så innebär det alltså att ni kan behöva byta till molnet snart. Oavsett storleken på er organisation så kan migrationsprocessen till Atlassian Cloud verka komplicerad och till och med läskig i vissa fall. 

Med rätt strategi, planering och utvärdering kan dock migrationen till molnet bli stressfri och utan driftstörningar. 

Som en auktoriserad Atlassian Enterprise Gold Solution-partner har Seavus certifierade ingenjörer kunskap och insikter om vad ni måste tänka på och förbereda för innan ni påbörjar migrationsprocessen, samt hur ni drar nytta av den.

Här kommer några av de bästa tipsen från Seavus experter, och ni bör vara uppmärksamma på dem när ni migrerar till Atlassian Cloud:

1.  Kolla upp juridiska problem med datalagring

Det första ni måste göra är att kolla upp eventuella juridiska problem som kan uppstå i samband med koppling till datalagring i Atlassian Cloud. Det är väldigt viktigt att tackla och lösa alla dessa problem innan ni börjar planera migrationsprocessen. Detta gör att ni kan vara säkra på att ni faktiskt kan byta till molnet innan ni påbörjar de förberedande aktiviteterna.

2. Informera användare om den kommande migrationen

Eftersom Atlassians verktyg oftast används på daglig basis är det av yttersta vikt att man informerar alla användare om den kommande migrationen och förbereder dem på de associerade förändringarna. Ni måste informera alla intressenter och användare att en migration till molnet planeras och vad de kan vänta sig av processen. Det ger dem tid att vänja sig vid tanken och förbereda sig på de kommande förändringarna. Vidare kommer detta även förbereda dem på UAT-delen.

3. Utvärdera er Atlassian-produkts tillgänglighet i molnet

Det är rekommenderat att öronmärka lite tid åt att utvärdera alla appar ni använder ovanpå Atlassian-produkterna och kontrollera deras tillgänglighet i molnet. Om något tillägg inte är tillgängligt så måste ni kolla upp och planera andra alternativ.

4. Bestäm användarautentisering 

När det kommer till autentisering av användare så måste ni slå fast önskad användarautentisering för molnet. Om SSO (single-sign-on) behövs måste molnsidan ställas in för det.

5. Planera användarmigration

En av sakerna ni måste vara uppmärksamma på är att bestämma hur ni ska migrera användare samt bekräfta migrationsvägen för användarna.

6. Välj rätt migrationsmetod

Ni måste se till att välja rätt migrationsmetod baserat på produkterna ni migrerar och huruvida ni redan har något på molnsidan.

7. Glöm inte att köra en testmigration

När ni migrerar till molnet är det viktigt att köra minst en testmigration efter vilken ett UAT genomförs.

8. Följ alla ändringar

Att migrera till molnet är en process, och därför är det fördelaktigt att ha en plats där man följer all relevant information. Vidare ska ni ta fram en steg för steg-bok för er test- och produktionsmigration.

Som ni redan vet är planering nyckeln till framgång vid migration till molnet. Om ni vill lära er mer om hur man gör denna process smidig, kostnadseffektiv och mindre tidskrävande så ska ni ansluta er till oss vid Atlassian Clould-workshop: Hur man förbereder en framgångsrik molnmigration 

Mer från Seavus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Seavus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?