1515
Annons

Kommunal hotar med tvärstopp på äldreboenden: Munskydd räcker inte

Munskydd räcker inte – personal inom äldreomsorgen ska ha rätt till skyddsmask om man misstänker coronasmitta, kräver fackförbundet Kommunal.

”Det är ett minimum”, säger förbundets ordförande Tobias Baudin.

Foto:Jack Mikrut

Kommunal gick på fredagen ut med information till sina drygt 20.000 skyddsombud i landet om att man kräver bättre skyddsutrustning. 

Är det så att personal misstänker smitta på exempelvis ett äldreboende så är det skyddsmask som gäller. Annars hotar förbundet med skyddsstopp, vilket betyder att personalen slutar att utföra arbetsuppgifter där de riskerar att smittas av coronaviruset.

”Munskydd är för lite. Det ska vara skyddsmask som gäller, punkt slut”, säger Tobias Baudin.

Efter skyddsstopp på äldreboendet Serafen i Stockholm beslutade Arbetsmiljöverket att munskydd ska vara ett krav där. Men det räcker inte, menar facket.

”Är det så att man i dag utför arbetsuppgifter på en arbetsplats där det finns smitta och där man inte har skyddsmask eller rätt skyddsutrustning så lägger vi skyddsstopp på en gång”, säger Baudin.

Kommunals bild är att få arbetsgivare svarar upp till det här kravet, men i dagsläget ser man ingen annan utväg.

”Nu har arbetsgivaren haft lång tid på sig att fixa detta, men man gör det inte. Nu tar vi det här steget, ett historiskt tufft steg för Kommunal”, säger han.

Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.     

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer    

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Nya besked: Unga behöver inte covidvaccineras

Friska barn mellan 12 och 17 år behöver inte längre vaccinera sig mot covid-19. Eftersom de sällan blir svårt sjuka av sjukdomen finns inte längre någon anledning, enligt Folkhälsomyndighetens nya besked.

Foto:PETTER ARVIDSON

Hittills har barn i åldrarna 12 till 17 år rekommenderats att ta två doser vaccin mot covid-19.

Men för grundfriska barn kan numera det nya coronaviruset betraktas som ett vanligt luftvägsvirus, bedömer Folkhälsomyndigheten och Svenska Barnläkarföreningen.

Därför tar myndigheten bort den allmänna rekommendationen att i övrigt friska barn i åldersgruppen ska vaccinera sig. 

Vårdbehovet till följd av covid-19 har varit lågt bland barn och unga under pandemin, och dessutom minskat sedan omikronvarianten av viruset började sprida sig, konstaterar myndigheten.

”Vi ser nu sammantaget att vaccinationerna inte tillför så mycket i den här gruppen när det gäller att minska risken för allvarlig sjukdom”, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Frågan är om det, med facit i hand, var onödigt från början att vaccinera barn och unga ner till tolv års ålder? Sören Andersson anser inte det.

”Det handlar om att vi haft olika lägen i pandemin med olika virusvarianter. Tidigare visste vi mindre om vaccinerna och konsekvenserna av infektionen. Nu har vi lärt oss mer och sett att vaccinationerna inte tillför så mycket i de här åldrarna”, säger han. 

Beslutet gäller från och med den 1 november. Därefter ska vaccinationen endast erbjudas till barn som har en ökad känslighet för covid-19, skriver Folkhälsomyndigheten.

Kommer barn mellan 12 och 17 som vill vaccinera sig fortfarande kunna göra det efter den 31 oktober?
”Det är något vi ser över nu och behöver återkomma om innan november”, säger Sören Andersson.

Beslutet att slopa vaccinrekommendationen för unga kan dock komma att ändras ifall läget förvärras, till exempel om det dyker upp farligare virusvarianter.

”Skulle det inträffa så måste vi vara beredda att ompröva beslutet”, säger Sören Andersson.

De barn och unga som fortfarande rekommenderas att vaccinera sig är grupper som bedöms vara mer känsliga för luftvägsinfektioner generellt, eller har påtagligt nedsatt immunförsvar. Vilka grupper det gäller specificeras närmare av Svenska Barnläkarföreningen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera