1515
Annons

Klockan löser svingen – golfens världsstjärnor går in i svensk uppfinning

Några av golfens världsstjärnor har gått in som delägare i en skånsk golfuppfinning. En klocka på armen analyserar svingrörelsen och ger spelaren en lätt stöt när svingen inte blir som man tänkt. ”Vi triggar hjärnans omedvetna minne och det är vi helt först med i golfvärlden”, säger Markus Westerberg, en av grundarna till Dewiz. 

Markus Westerberg och medgrundaren Christian Bergh har lyckats knyta till sig flera världsnamn som ambassadörer, bland andra Annika Sörenstam.
Markus Westerberg och medgrundaren Christian Bergh har lyckats knyta till sig flera världsnamn som ambassadörer, bland andra Annika Sörenstam.Foto:Lars Jansson
Foto:Lars Jansson

Mark Twain lär en gång ha sagt att ”golf är att förstöra en trevlig promenad”. Alla som någon gång försökt sig på den svåra sporten och känt frustrationen när bollen inte flyger dit man siktar, förstår vad han menar. Åtminstone gör Christian Bergh det. Han hade problem med att hans slag alltid skruvade sig åt höger, det som på golfspråk kallas slice. Trots att han visste vad han gjorde för fel, klarade han inte av att ändra sin svingrörelse.

”Efter två bollar på raken i vattnet på ett och samma hål så kände jag att jag skulle behöva något straff, just det ögonblick där min sving gick fel. Så att kroppen lär sig tänkte jag, lite som Pavlos hundar, och just då föddes idén till Dewiz.”

Det var 2014 och Christian Bergh tog kontakt med Markus Westerberg som var tränare på Ljunghusen Golfklubb i Skåne och som spelat flera år på proffstouren. Tillsammans började de spåna kring hur golfträningen skulle kunna utvecklas med ny teknik och landade till slut i en klockliknande produkt som sätts på handleden. Med avancerade sensorer kan klockan mäta allt från armens acceleration till handens exakta läge i varje hundradels sekund. 

”Klockan har lärt sig att känna av när jag börjar svinga, sedan kan den i realtid och på centimetern beskriva hela min rörelse”, säger Markus Westerberg samtidigt som han slår iväg en järnsjua. Klockan på hans arm samlar in datan som sedan kopplas till en app i telefonen där det går att läsa av svingen med alla tänkbara mått och hastigheter. 

Men det verkligt nya, som grundarna av Dewiz tror kommer revolutionera hur människor lär sig att svinga en golfklubba, är att det går att ställa in olika parametrar för svingen, till exempel hur långt i baksvingen man vill lyfta upp klubban. Om spelaren sedan inte lever upp till sina mål så avger klockan en stöt i handleden, i samma ögonblick som svingen går fel. 

”Alla våra rörelser lagras bortom vårt medvetna. Genom att på det här sättet ge musklerna respons i realtid triggas det automatiska minnet. Vi kan säga att det ger oss kontakt med det omedvetna”, säger Markus Westerberg som förutom att spela golf även har en examen i psykologi och skrivit böcker om hur människans tankar är kopplade till kroppens rörelser. Han förklarar att Dewiz kan förbättra allt från längden på slagen till att undvika sneda slag tack vare stöten från klockan som effektivt lär musklerna att minnas.

”En stöt kan låta brutalt men det handlar om en lätt stöt, som en påminnelse bara”, skrattar Christian Bergh som är vd i bolaget. Han är utbildad elektronikingenjör och har haft en tung roll i utvecklingen av produkten som tagit sex år att få fram. Bolaget har under den här perioden dragit in drygt 80 miljoner kronor i flera nyemissioner. Den största gjordes ifjol, då baserat på en värdering på 242 miljoner kronor. Men om bolaget varit aktivt på investerarmarknaden så har det medvetet hållit en låg profil utåt. Enligt Markus Westerberg handlar det om en rädsla för att konkurrenter ska göra något liknande, innan alla patent kommit på plats.

”Det finns många stora företag som håller på med olika golfhjälpmedel. Men det gemensamma är att deras appar, eller vad det nu kan vara, analyserar svingen. Vi kan istället modifiera svingen med hjälp av muskelminnet, det är helt unikt i dag.”

Vid sidan av att utveckla produkten har grundarduon också åkt runt på otaliga professionella golftävlingar i USA och Europa för att få spelare att testa klockan. Målet har varit att knyta upp några som ambassadörer för Dewiz. 

”De här superstjärnorna har agenter och andra grindvakter runt omkring sig vilket gör att det varit ett tufft och tidskrävande jobb. Ibland har vi fått hänga runt en driving range i flera dagar bara för att få till ett möte”, säger Markus Westerberg. 

Men till slut lossnade det för den envisa duon och i dag gillar flera världsstjärnor Dewiz så mycket att de vill vara ansikten utåt för klockan. För det får de betalt i aktier i bolaget. En av dessa är Annika Sörenstam som även sitter i bolagets styrelse. Andra ambassadörer är den svenska världsstjärnan Henrik Stenson, världsfemman Bryson De Chambeau samt Vijay Singh som varit världsetta men nu spelar på seniortouren. De finns också samtliga med i ägarlistan. En annan delägare är Martin Ingvar, känd professor i neurofysiologi vid Karolinska Institutet och bollplank i utvecklingen av produkten. Bland de finansiella investerarna i Dewiz finns Bengt Baron. 

Planen är att lansera klockan någon gång den andra halvan av juni. Den kommer då att kosta motsvarande 5200 kronor och ska inledningsvis säljas på bolagets egna sajt. Grundarna räknar med stort intresse och målen är högt satta. Bolaget ska omsätta motsvarande 2,3 miljarder kronor år 2025, enligt det senaste prospektet. 

”Det kanske låter offensivt men det baseras på att 1,6 procent av alla golfare i världen då köper vår produkt. Betydligt fler köper en ny driver varje år och jag lovar att de inte blir bättre golfare för det!”, säger Markus Westerberg. 

En häxbrygd av kostnadsökningar gör hushållen rekorddeppiga

Hushållen i Stockholm är nu deppigare än under finanskrisen 2008. En häxbrygd av kostnadsökningar försämrar ekonomin för många.

Men än så länge har inte höstkylan gjort spår på arbetsmarknaden enligt en ny rapport.

Foto:Jessica Gow/TT

Sedan 2003 har Stockholms Handelskammare regelbundet tagit tempen på hushållens och företagens framtidssyn samt gjort egna prognoser för huvudstadsregionen. I mätningen för det andra kvartalet drog privatpersoner ned rullgardinen när det gäller framtidstron. 

Den så kallade konfidensindikatorn i juli föll till rekordlåga 62,9 vilket till och med är lägre än hushållens framtidstro under finanskrisåren. Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare, pekar på att hushållens köpkraft faller snabbt för första gången sedan 90-talskrisen.

”På bara några få månader förlorade var och en av oss en tjugondel av våra tillgångar och löner i inflation och räntehöjningar.”

Kan hushållens pessimism tillta?
”Ja, många har nog inte tagit in hur illa det kan bli. De som är yngre vet inte vad hög inflation innebär. När Riksbanken höjer styrräntan ytterligare och vi får vinterpriser på el kan många få en chock”, säger Stefan Westerberg.

Vilka faktorer är värst?
”För många hushåll kan lejonparten av den ökade kostnadsmassan kopplas till ökade boendekostnader, en följd av stigande boräntor. Men tillsammans med fallande bopriser, börsras och högre elräkningar har vi en häxbrygd som försämrar läget på flera sätt samtidigt.”

Däremot har arbetsmarknaden ännu inte intecknad en fallande konjunktur. 21 procent fler företag ökade sin personalstyrka jämfört med antalet bolag som drog ned på personal. under det andra kvartalet. Även företagens anställningsplaner för kommande kvartal var på en hög nivå med undantag för byggbranschen.

Det rimmar väl med att färska siffror från Byggfakta visar på att bostadsbyggandet faller rapporterar TT.

När drabbas arbetsmarknaden?
”Svårt att säga. Vår exportsektor gynnas av en svag krona men om eller när våra viktiga exportmarknader får problem kommer det slå mot svensk ekonomi och arbetsmarknad”, säger Stefan Westerberg.

Däremot kan den hushållsnära arbetsmarknaden dippa tidigare enligt chefsekonomen. Det händer när vardagslyxen får stryka på foten.

”Många kommer att ändra vanor. Den dyrare lokalproducerade varan ersätts med ett billigare alternativ. Vi kan komma att göra färre restaurangbesök, renoveringar och resor”, säger han.

Stockholmsbarometern, där hushållens och företagens syn vägs samman, har nu fallit till en nivå på 91,9. Det är ett rejält nedställ men ännu inte lika dystert som under pandemins inledning då nivån sjönk till 60.

Handelskammaren spår i sin prognos att Stockholmsregionens ekonomi växer med 2,5 procent under 2023, jämfört med 2,1 procent för hela landet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera