Sedan 2011 har antalet svenska läkemedelskandidater i kliniska studier ökat från 63 till 144, enligt Swedenbios årliga pipelinerapport som kartlägger läkemedelsprojekten i Sverige.
”Det är glädjande att se att det råder så hög aktivitet i den här branschen. Många bolag har hållit på länge och först nyligen nått till klinik med sina projekt”, säger Sara Gunnerås som har ansvarat för rapporten.
Ett hinder i läkemedelsutvecklingen tycks vara det kliniska fas II-stadiet – år efter år återfinns där flest kandidater.
”Vi har frågat företagen varje år vad som krävs för att ta sig vidare och svaret är finansiering eller att hitta en partner. Det råder uppenbarligen svårigheter att hitta kapital”, säger Sara Gunnerås.
Läkemedel tar i genomsnitt tolv år att utveckla och en fas II-studie kostar mellan 40 och 60 miljoner kronor att genomföra, enligt Swedenbios sammanställning. Samtidigt ger läkemedelskandidaten ingen inkomst under tiden och få av dem når hela vägen till marknaden.
Enligt Sara Gunnerås hoppas nu branschen på att gynnas av omstöpningen av det statliga riskkapitalet.
”Eftersom risken är så hög är det svårt att locka privat riskkapital i ett tidigt skede. Vill vi ha nya läkemedel så bör vi överväga att investera mer statligt kapital. Nu när Saminvest startar önskar vi att 1,5 miljarder viks till life science. Det är inte mycket pengar, men vi hoppas att en sådan satsning ska katalysera att mer utländskt kapital letar sig hit”, säger Sara Gunnerås.
En alternativ finansieringsmodell till riskkapital är att ingå partnerskap med de stora läkemedelsföretagen.
”Det finns få större bolag kvar i Sverige. De flesta är forskningstunga mikrobolag som inte ens har ambitionen att utveckla läkemedlet hela vägen. De stora bolagen har kompetensen att göra det.”
Det gör att det finns ett behov av mötesplatser, där bolagen kan möta investerare och samarbetspartner. Menar regeringen allvar med att life science är ett prioriterat innovationsområde så borde den ge mer stöd på den fronten, anser Sara Gunnerås.
”Vi måste påminna världen om att vi är duktiga och en ökad satsning på marknadsföring från staten skulle göra skillnad. Sverige har inte ens en paviljong på BIO i USA, det största internationella partneringmötet för sektorn”, säger hon.
Att det finns intresse från utlandet är tydligt. Nytt för årets rapport är att Swedenbio har kartlagt projekt även i preklinisk studie. Enligt Sara Gunnerås sker det bland annat på uppmaning av utländska investerare.
”Vi har under åren fått en hel del propåer från utländska investerare och globala företag, de är intresserade av all forskning som bedrivs och vill komma i kontakt med bolagen i ett tidigt skede”, säger Sara Gunnerås.
För första gången har man alltså en helhetsbild av pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Kartläggningen visar att det finns 144 bolag som har 369 läkemedelskandidater i preklinisk eller klinisk studie.
