Annons

Klassisk skattjakt slår insamlingsrekord

Ett klassiskt brädspel har satt nytt svenskt rekord i gräsrotsfinansiering. Med en vecka kvar av kampanjen har Fandrake dragit in nära 2,8 miljoner kronor från privatpersoner som vill ha en nyutgåva av 80-talsklassiken ”Drakborgen”.

Orvar Säfström
Orvar Säfström
Drakborgen är ett klassiskt varumärke och tog en plats i genren samtidigt som fantasy och rollspel upplevde en boom under 1980-talet. Det släpptes 1985. Nu har det slagit svenskt Kickstarterrekord.

Bakom kampanjen står förlaget Fandrake som drivs av Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström. Tidigare har de via Kickstarter lyckats få finansiering av nostalgiska diamanter som ”Mutant: Minnen från den förbjudna zonen” och nördiga böcker om datorn Commodore 64.

Nu handlar det om ett brädspel som på Tradera kan kosta närmare 2.000 kronor.

 ”Vi hade 200.000 kronor som mål, men nådde 1,5 miljoner kronor efter ett dygn”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Han är en försiktig general trots att så många som 2.940 personer hittills sagt sig vara beredda att lägga totalt nästan 2,8 Mkr för en nyutgåva av spelet och kringmaterial som illustrationer och klistermärken.

”Det ser bra ut, men allt kan hända. Jag har jobbat med startup-bolag och sett att inget är klart förrän rundan är stängd och pengarna är på banken.”

Speltillverkaren Alga, som ägs av Brio, hade inga invändningar när de presenterade idén i höstas.

”Vi skrev avtal i början av året. Vi är licenstagare och betalar royalties till Alga. Det är ett bra avtal. De kramar inte pengarna ur det här. De äger varumärket och ser att det här ger det fortsatt värde framåt.”

Spelet Drakborgen var ett av spelkoncernen Algas dyraste att göra. Det tog fem år att utveckla och släpptes 1985. Bakom stod uppfinnaren Jakob Bonds, spelprofilen Dan Glimne och illustratören Anders Jeppsson. Tajmingen då var perfekt, men också resultatet av god framförhållning.

”I början av 1980-talet anade Alga att det var en rollspelsvåg på gång i kraft av fantasyfilmer som ”Conan”,” Dark Crystal” och ”Den oändliga historien”. När spelet släpptes var scenen satt. Det kom mitt i den allra största fantasyboomen. Det var nog en kombo av bra tajming och lite flyt”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Spelet ”Drakborgen” är väldigt visuellt. Man spelar en fantasyhjälte som ska ta sig in i borgens mitt, där det – förstås – vilar en stor drake som vaktar en enorm skatt. Du ska roffa åt dig så mycket som möjligt utan att väcka draken, vilket är minst sagt knepigt. Spelet blev känt för sin mördande svårighetsgrad, varpå man smög med ett klistermärke i lådan som sade ”Jag överlevde Drakborgen”.

”Om det klistermärket finns med i exemplar som säljs begagnat brukar de inbringa rätt mycket mer pengar”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Hur ser gräsrotsfinansiärerna, de som gått in med pengar, i projektet ut?

”Framför allt är det early adopters – de som läser våra böcker och gillar 1970-, -80 och 90-tals nostalgi. Men många av dem som är med har aldrig ”kickstartat” någon gång tidigare. Vi får lägga rätt mycket tid på att förklara hur det fungerar. Men det som triggat är att det ska ges ut igen”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Han hävdar att intresset för att investera har varit ett självspelande piano.

”Vi har jobbat med en helt organisk spridning. Vi betalade inget för annonser i sociala medier utan har använt oss av klassisk spridning inom målgruppen. Det är svårt att göra i dag, men det här ett lyckat exempel.”

Är du förvånad över intresset?

”Det var svårt veta om spelet 35 år efter det kom var en död häst eller något som folk gått och väntat på. Vi hade hoppats att nå 1 Mkr, men hastigheten vi nådde, 1,5 Mkr efter ett dygn, överraskade verkligen.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?