Annons

Klassikern får nytt liv på bioduken – med en budget på 100 miljoner

Med en budget på över 100 miljoner kronor och en föregångare som är en av de mest sedda svenska filmerna genom tiderna har den nya filmatiseringen av ‘Utvandrarna’ mycket att leva upp till. 

Årets stora julfilm har premiär just när smittläget förvärras och nya restriktioner införs.

Foto:Jack Mikrut

Lite drygt en vecka före Sverigepremiären på juldagen presenterades Guldbaggenomineringarna för filmåret 2021. ‘Utvandrarna’ nominerades i sju kategorier, bland annat bästa kvinnliga huvudroll för Lisa Carlehed, som spelar Kristina. 

Lisa Carlehed bor i Köpenhamn. Hon flyttade till Danmark 2001 för att gå teaterskola och har bott där sedan dess. Hennes rollista i Svenska Filminstitutets filmdatabas är kort och nomineringen till en Guldbagge är hennes första i karriären.

”Jag är inte känd i Sverige – eller i Danmark”, säger Lisa Carlehed. 

”Personligen tror jag att det var min smala lycka att det blev Erik Poppe som regisserade filmen, annars tror jag inte att jag hade fått rollen. För en svensk regissör hade det inte varit lika självklart att titta utanför landets gränser.”

Norrmannen Erik Poppe har valt att på ett konsekvent sätt berätta historien om de svenska utvandrarna ur Kristina Nilssons perspektiv. 

”Det här är en film där ingenting kan hända om inte Kristina är med”, säger Lisa Carlehed.

Lisa Carlehed.
Lisa Carlehed.Foto:Emilia Therese

Rollen som hennes make, Karl Oskar, har krympts så pass att skådespelaren Gustaf Skarsgård inte ens hade näst flest inspelningsdagar. Det hade en av barnskådespelarna, Kerstin Linden. 

”Jag måste säga, och det menar jag till 100 procent, att den fantastiska tjejen som spelar Lill-Märta, Kerstin Linden, hon är så bra! Hon gjorde mig till en bättre Kristina”, säger Lisa Carlehed. 

Även manusförfattarna Siv Rajendram Eliassen och Anna Bache-Wiig är från Norge. Tillsammans med Erik Poppe har de tagit sig mycket stora friheter när de gjort sin tolkning av Vilhelm Mobergs nationalepos, ”Utvandrarserien” om fyra böcker på sammanlagt 2.000 sidor. De har gallrat hårt och vinklats om.

”Det är helt klart så att om det bara varit svenska ögon som sett på böckerna så hade det varit svårare att göra de här valen. Men både Erik Poppe och manusförfattarna förhåller sig med stor kärlek och respekt till Mobergs böcker, de har inte kommit med slaktarkniven”, säger Lisa Carlehed.

Max von Sydow och Liv Ullmann i Emmaboda inför inspelningen av Utvandrarna.
Max von Sydow och Liv Ullmann i Emmaboda inför inspelningen av Utvandrarna.Foto:Jan Björsell / SvD / TT

När Mobergs böcker skrevs var Sverige fortfarande ett homogent land och utvandringen till Amerika låg nära i tiden. I dag är Sverige ett land där en stor andel av befolkningen har rötter i andra länder och det är med det perspektivet som Erik Poppe filmat vad som hände i mitten av 1800-talet. ‘Utvandrarna’ har blivit ett slags ramberättelse för en invandrarkvinnas historia. Det blir nästan övertydligt när filmens eftertexter rullar till filmsekvenser av nutida flyktingströmmar, ett grepp som det finns delade meningar om, enligt Lisa Carlehed. 

”Det har verkligen varit en vattendelare, det finns de som hatar det, men jag tycker väldigt mycket om det”, säger hon.  

Att jämföra med Jan Troells filmatisering på 1970-talet i två delar, ‘Utvandrarna’ och ‘Nybyggarna’, är knappast meningsfullt. Troell följde troget böckerna och ‘Utvandrarna’ blev med 1,6 miljoner sålda biobiljetter den sjätte mest sedda svenska filmen genom tiderna. Man kan hävda att det var andra tider, att filmer inte når en så stor publik i dag, men tre på listan, före ‘Utvandrarna’, ligger ‘En man som heter Ove’ från 2015 med 1,65 miljoner sålda biobiljetter.

Foto:Jack Mikrut

Att jämföra den nya filmatiseringen med förlagan, böckerna, är däremot oundvikligt. Redan i första bildrutan slås det fast att vi befinner oss i Sverige 1849, Småland nämns inte även om namnet Korpamoen uttalas någon gång. 

”Det tycker jag är fint, det var ju inte bara folk från Småland som utvandrade. Och vi behövde inte prata småländska”, säger Lisa Carlehed och låter lättad – och nöjd med sin egen insats.

”Det viktigaste är att man själv är nöjd med sitt arbete och känner att man gjort sitt bästa och det tycker jag att jag har gjort. Det är det som räknas.”

Om det räcker till en Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll visar sig den 24 januari när prisgalan hålls på Cirkus i Stockholm. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera