Klart: Sverige ska söka medlemskap i Nato

”Många länder rustar nu upp och det är klart att där finns det nu möjligheter för svenska vapentillverkare att vara med i det. Vi är väl kända för att vi har hög kvalitet på det tekniska innehållet och bra prestanda på våra produkter”, säger statsminister Magdalena Andersson till Di under toppmötet i Madrid. 

Statsministern säger att det återstår att se om Nato-medlemskapet kan leda till fler svenska vapenaffärer, men att det är möjligt att en del länder tycker att det känns ”extra bra att köpa från ett annat Nato-land”.

Som ett exempel nämner Magdalena Andersson det avtal som slöts tidigare i veckan med Slovakien för 152 exemplar av stridsfordon 90 från BAE Systems Hägglunds till ett värde på över 15 miljarder kronor. 

”Jag tror att det kan bli fler avtal, inte minst för att vi har bra produkter”, säger hon.  

Under den sista dagen på toppmötet i Madrid enades också 22 av Natos medlemsländer om att skapa en ny innovationsfond för att hjälpa försvarsalliansen att hålla jämn takt med den snabba tekniska utvecklingen i länder som exempelvis Kina. 

Fonden, som har ett värde på motsvarande 10,7 miljarder svenska kronor, ska användas för att investera i startups som arbetar med teknologi som går att använda i både militärt och civilt syfte, inom områden som rymdteknik, artificiell intelligens, data, kvantteknik och automatisering.  

Pengarna i fonden kommer investeras i företag i Nato-länder under de kommande 15 åren, och skulle vid ett svenskt Nato-medlemskap så småningom kunna bli tillgängliga även för svenska företag. 

Under en signeringsceremoni sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg att Nato länge har legat i framkant när det gäller ny teknik. 

”Men i dag utmanas den ledningen av länder som inte delar våra värderingar. Det är avgörande att vi gör allt som står i vår makt för att fortsätta ligga i framkant inom innovation”, sa han. 

Projektet är en del av Natos satsningar på att öka sin kapacitet i en tid med ökande geopolitiska utmaningar. Under onsdagen kom medlemsländerna överens om ett nytt strategiskt koncept, där man tydligt pekar ut Ryssland som Natos främsta fiende och där man också för första gången beskriver hotet från Kina. 

I sitt tidigare strategiska koncept omnämndes Kina inte alls, men nu specificerar Nato att Kinas politik utmanar alliansens ”intressen, säkerhet och värderingar”.

Som svar på Rysslands invasion av Ukraina stärker Nato också sina styrkor i östra Europa och ökar sina stridsberedda trupper till över 300 000, från tidigare 40 000. 

Jens Stoltenberg säger att flera medlemsländer nu ökar sina försvarsbudgetar markant. Nio av de 30 medlemmarna har nu en försvarsbudget som är i linje med Natos mål på 2 procent av BNP och ytterligare 19 länder har planer för att nå målet senast 2024. 

”2 procent ses alltmer som en lägstanivå, inte som ett tak”, sa Jens Stoltenberg. 

Den nya innovationsfonden kommer att komplettera ett tidigare projekt inom Nato som går under namnet Diana, som stöttar utvecklingen av ny teknik genom samarbeten mellan forskare, företag och försvarssektorn. 

Estland och Storbritannien leder Dianaprojektet i Europa och kommer sätta upp center för företag som vill utvecklas inom försvarsområdet, berättar Estlands försvarsminister Kalle Laanet för Di. 

”Det skapar möjligheter för estniska företag att utvecklas”, säger han.

Kalle Laanet säger att den nya innovationsfonden är ytterligare ett viktigt steg i Natos utvecklingsprocess. 

”Världen förändras snabbt och det betyder att vi inom Nato också måste utvecklas och fonden ger oss möjligheten att investera i startup-företag.” 

När Sverige formellt har blivit medlem i Nato får Sverige gärna gå med i den grupp av Nato-länder som driver den nya fonden, säger Kalle Laanet. 

”Allt jag kan säga är att Sverige är mer än välkomna”, säger han.