1515
Annons

Klart: Sverige ska söka medlemskap i Nato

Regeringen har beslutat att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. ”Vi planerar att göra det tillsammans med Finland”, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med M-ledaren Ulf Kristersson.

Statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med M-ledaren Ulf Kristersson.
Statsminister Magdalena Andersson (S) på en gemensam pressträff med M-ledaren Ulf Kristersson.Foto:Henrik Montgomery/TT

Det blev en uppvisning i enighet, när den svenska regeringens beslut om Nato meddelades på måndagen.

Första gången på decennier framträdde statsministern sida vid sida med oppositionsledaren på en gemensam pressträff i regeringskvarteren.

Och efter debatten i riksdagen slår Magdalena Andersson fast att det finns ett stort parlamentariskt stöd för att ta klivet in i försvarsalliansen.

”Det står nu klart att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för att Sverige ska gå med i Nato”, säger Magdalena Andersson och fortsätter:

”Det bästa för Sveriges säkerhet och svenska folkets säkerhet är att vi går med i Nato och att vi gör det tillsammans med Finland.”

Just Finland, och den snabba processen där, har varit avgörande för det svenska beslutet. Och enligt Magdalena Andersson kommer en ansökan att lämnas in de närmaste dagarna.

”Vi planerar att göra det tillsammans med Finland”, säger hon.

I Natofrågan har Magdalena Andersson och Ulf Kristersson uppvisat en rörande enighet, såväl i måndagens riksdagsdebatt, som i partiledardebatten i SVT.

”Jag vill passa på att tacka dig Ulf för det mycket goda samarbete vi har haft de senaste månaderna”, säger statsministern.

”Att vi står här tillsammans är ett styrketecken för Sverige”, tillägger hon.

Ulf Kristersson beskriver den svenska Natoansökan som ett nytt kapitel i landets historia och även han lyfter fram enigheten mellan de två partierna.

”Vi har haft olika perspektiv på vägen hit, men har beslutat att göra denna resa tillsammans”, säger han.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna står bakom beslutet att de svenska försvarsanslagen ska höjas till 2 procent av BNP, som är ett riktmärke för Natos medlemsstater.

Men de ger inte samma bild av hur snabbt det kan ske.

”Det är någonting som diskuteras i försvarsberedningen just nu. Försvaret själva har bedömt att 2028 är när de förmår att göra det på ett sätt att det också får effekt på pengarna”, säger Magdalena Andersson.

”Mitt parti tror och tycker att resan behöver gå snabbare än så. 2025 har vi satt som mål”, säger Ulf Kristersson.

Hur påverkar det trovärdigheten att ni inte har samma svar på den frågan?
”Jag tror att det viktigaste för trovärdigheten är vår gemensamma ambition att nå upp till 2 procent”, säger Magdalena Andersson.

Enligt statsministern kan det ta upp till ett år innan hela processen är klar och Sverige kan bli en fullvärdig medlem i Nato, även om det kan gå snabbare.

Under tiden har Sverige fått ”säkerhetsförsäkringar” från bland annat USA, Storbritannien och de nordiska länderna.

Ulf Kristersson påpekar att Ryssland inte kommer att gilla Sveriges säkerhetspolitiska vägval.

Magdalena Anderssons uppmaning till svenska folket är att hålla ”huvudet kallt” inför alla försök att skrämma och splittra.

”Vi förbereder oss för alla eventualiteter men vi ser inget direkt militärt hot mot Sverige i dagsläget”, säger hon.

 


Andersson om Natos upprustning: ”Möjligheter för svenska vapentillverkare”

MADRID. Natos medlemsländer spänner sina muskler och vill investera i mer vapen och teknisk innovation. 

Det kan skapa nya möjligheter för svensk industri när Sverige går med i försvarsalliansen.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.Foto:Henrik Montgomery/TT
Foto:Juliana Falldin

”Många länder rustar nu upp och det är klart att där finns det nu möjligheter för svenska vapentillverkare att vara med i det. Vi är väl kända för att vi har hög kvalitet på det tekniska innehållet och bra prestanda på våra produkter”, säger statsminister Magdalena Andersson till Di under toppmötet i Madrid. 

Statsministern säger att det återstår att se om Nato-medlemskapet kan leda till fler svenska vapenaffärer, men att det är möjligt att en del länder tycker att det känns ”extra bra att köpa från ett annat Nato-land”.

Som ett exempel nämner Magdalena Andersson det avtal som slöts tidigare i veckan med Slovakien för 152 exemplar av stridsfordon 90 från BAE Systems Hägglunds till ett värde på över 15 miljarder kronor. 

”Jag tror att det kan bli fler avtal, inte minst för att vi har bra produkter”, säger hon.  

Under den sista dagen på toppmötet i Madrid enades också 22 av Natos medlemsländer om att skapa en ny innovationsfond för att hjälpa försvarsalliansen att hålla jämn takt med den snabba tekniska utvecklingen i länder som exempelvis Kina. 

Fonden, som har ett värde på motsvarande 10,7 miljarder svenska kronor, ska användas för att investera i startups som arbetar med teknologi som går att använda i både militärt och civilt syfte, inom områden som rymdteknik, artificiell intelligens, data, kvantteknik och automatisering.  

Pengarna i fonden kommer investeras i företag i Nato-länder under de kommande 15 åren, och skulle vid ett svenskt Nato-medlemskap så småningom kunna bli tillgängliga även för svenska företag. 

Under en signeringsceremoni sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg att Nato länge har legat i framkant när det gäller ny teknik. 

”Men i dag utmanas den ledningen av länder som inte delar våra värderingar. Det är avgörande att vi gör allt som står i vår makt för att fortsätta ligga i framkant inom innovation”, sa han. 

Projektet är en del av Natos satsningar på att öka sin kapacitet i en tid med ökande geopolitiska utmaningar. Under onsdagen kom medlemsländerna överens om ett nytt strategiskt koncept, där man tydligt pekar ut Ryssland som Natos främsta fiende och där man också för första gången beskriver hotet från Kina. 

I sitt tidigare strategiska koncept omnämndes Kina inte alls, men nu specificerar Nato att Kinas politik utmanar alliansens ”intressen, säkerhet och värderingar”.

Som svar på Rysslands invasion av Ukraina stärker Nato också sina styrkor i östra Europa och ökar sina stridsberedda trupper till över 300 000, från tidigare 40 000. 

Jens Stoltenberg säger att flera medlemsländer nu ökar sina försvarsbudgetar markant. Nio av de 30 medlemmarna har nu en försvarsbudget som är i linje med Natos mål på 2 procent av BNP och ytterligare 19 länder har planer för att nå målet senast 2024. 

”2 procent ses alltmer som en lägstanivå, inte som ett tak”, sa Jens Stoltenberg. 

Den nya innovationsfonden kommer att komplettera ett tidigare projekt inom Nato som går under namnet Diana, som stöttar utvecklingen av ny teknik genom samarbeten mellan forskare, företag och försvarssektorn. 

Estland och Storbritannien leder Dianaprojektet i Europa och kommer sätta upp center för företag som vill utvecklas inom försvarsområdet, berättar Estlands försvarsminister Kalle Laanet för Di. 

”Det skapar möjligheter för estniska företag att utvecklas”, säger han.

Kalle Laanet säger att den nya innovationsfonden är ytterligare ett viktigt steg i Natos utvecklingsprocess. 

”Världen förändras snabbt och det betyder att vi inom Nato också måste utvecklas och fonden ger oss möjligheten att investera i startup-företag.” 

När Sverige formellt har blivit medlem i Nato får Sverige gärna gå med i den grupp av Nato-länder som driver den nya fonden, säger Kalle Laanet. 

”Allt jag kan säga är att Sverige är mer än välkomna”, säger han. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?