1515
Annons

Klart: Då startar finanskändisarna gruvproduktionen i Pajala

Då är datumet satt. Den 18 juli startar arbetet för Kaunis Iron, tidigare Northlands gruva i Pajala.

"Siktet är inställt på en årsproduktion motsvarande två miljoner ton färdig produkt", säger vd Per-Erik Lindvall i ett pressmeddelande.

Kaunis Irons vd Per-Erik Lindvall och ett en kilometer långt transportband för malm i Pajala.
Kaunis Irons vd Per-Erik Lindvall och ett en kilometer långt transportband för malm i Pajala.

Det är med nya ägare som ser till brytningen i gruvan i Kaunisvaara i Pajala återupptas efter några års paus.

Privata entreprenörer har investerat omkring 600 miljoner kronor i gruvbolaget sedan Kaunis Iron bildades 2017. Detta efter att förra ägaren Northland begärts i konkurs tre år tidigare. Bolaget hade då skulder på 14 miljarder kronor.

Swedbanks tidigare styrelseordförande och näringslivsprofilen Anders Sundström var en av de som drog in pengar för att återuppta gruvdriften och säger själv att han gått in med 4 miljoner kronor. 

Andra som skramlat är Peabgrundaren Mats Paulsson, riskkapitalbolaget Altors ägare Harald Mix, It-miljardären Dan Olofsson, fastighetsmagnaten Erik Selin, Peter Thelin från Brummer partners och Stadiumgrundaren Ulf Eklöf med sin bror Bo Eklöf.

I slutet av maj berättade Anders Sundström för Di TV att en planerad start för gruvproduktionen var satt till juli. Och nu meddelar man alltså att datumet blir den 18:e.

”Produktionsanläggningar i världsklass tillsammans med en kvalitetsledande och konkurrenskraftig produkt gör att vi ser framtiden an med en behärskad optimism”, säger Per-Erik Lindvall, vd för Kaunis Iron i pressmeddelandet.

Kaunis Irons platschef Åsa Allan tillägger att anläggningen är testkörd och att rekryteringen av 150 personer inför produktionsstarten är klar. Ytterligare 150 personer kommer att anställas under hösten.

”Vår unika järnmalm från Kaunisvaara har redan visat sig vara starkt efterfrågad bland världens stålverk, mycket tack vare sina gynnsamma miljöfördelar. Siktet är inställt på en årsproduktion motsvarande två miljoner ton färdig produkt, och det kommer vi att klara”, säger vd Per-Erik Lindvall. 

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera