1515
Annons

Kirchners peronister tappar greppet om makten i Argentina

BUENOS AIRES. Söndagens mellanårsval i Argentina innebär sannolikt att den regerande peronistiska koalitionen förlorar majoriteten i senaten. Den väntade valförlusten beror främst på landets svåra ekonomiska läge som slår hårt mot argentinarnas plånböcker.

Inflation och en alltmer urholkad valuta i Argenitna har bidragit till att reallönerna fallit. Med medelklassens svagare ekonomi syns en sjunkande konsumtion och en större del av befolkningen som hamnat under gränsen till fattigdom.
Inflation och en alltmer urholkad valuta i Argenitna har bidragit till att reallönerna fallit. Med medelklassens svagare ekonomi syns en sjunkande konsumtion och en större del av befolkningen som hamnat under gränsen till fattigdom.Foto:Victor R. Caivano

Det blir i så fall en av få gånger som peronister i regeringsställning inte kan förlita sig på en egen majoritet i kongressen. Kompromisser med andra politiska grupper, som tidigare har varit likställt med att svära i kyrkan, väntas framöver att bli realiteter.

Den främsta orsaken till att väljarna i allt högre utsträckning överger den styrande vänsterinriktade koalitionen ”Frente de Todos” (”Framför alla”) – som i praktiken leds av vicepresidenten Cristina Kirchner – är det katastrofala ekonomiska läget.

Givetvis är pandemins effekter en stor anledning till ekonomins försvagning. BNP rasade 9,9 procent förra året. Men en rad felaktiga regeringsåtgärder bidrar också, anser kritiker.

”Deras diagnos var fel. De trodde att budgetunderskottet var för litet. Därför utökades de statliga utgifterna, finansierat av utgivning av valuta, vilket accelererade inflationen”, säger Jean Louis Bour på den ekonomiska konsultfirman Fiel i Buenos Aires till tidningen Perfil.

Argentinas vice president Christina Kirchner.
Argentinas vice president Christina Kirchner.Foto:Natacha Pisarenko/TT

Sedan det i slutet av 2018 stod klart att president Alberto Fernández och hans mäktiga vicepresident Cristina Kirchner skulle ta över makten efter den liberale presidenten Mauricio Macri har inflationen accelererat från 25 procent till drygt 50 procent i årstakt.

Valutakursen peso har under samma tid försvagats, enligt den officiella kursen, från 35 pesos till 105 pesos per dollar. Än värre är att dollarkursen på den informella marknaden nu åkt upp till över 200 pesos per dollar.

Valutaväxlarna, som står tätt längs affärsgatan Florida i Buenos Aires och ropar sitt ”cambio” (”Jag växlar”), har därför bråda dagar.

Inflationen och valutans urholkning har bidragit till att reallönerna har fallit. Nedgången är runt 20 procent sedan 2018, enligt statistikmyndigheten Indec. För de miljontals argentinare som arbetar inom den så kallade informella sektorn handlar det om ett ras på 30 procent.

Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen överstiger nu 40 procent. Nära 10,7 procent av argentinarna – uppemot 5 miljoner människor – räknas nu som ”utblottade”, enligt Indec.

”Ökningen av andelen fattiga förklaras av nedgången för medelklassen, som har blivit svårt påverkad av pandemin. Den nedre delen av medelklassen balanserar nu på gränsen till fattigdom”, säger Agustin Salvia, expert på sociala frågor vid katolska universitetet UCA i Buenos Aires till Perfil.

Medelklassens försvagning bidrar också till en sjunkande konsumtion.

Till exempel har det i år sålts lika många nya bilar i Chile som i Argentina. Detta trots att Chiles befolkning är mindre än hälften av Argentinas.

Det har på sistone gått rykten om en jättedevalvering av peson när valet är överstökat, vilket ekonomiminister Mártin Guzmán med emfas har förnekat. Han försöker i stället peka mot ljusare tider:

”I dag genomgår Argentinas ekonomi en solid återhämtning”, sa han häromdagen och pekade på den förväntade BNP-ökningen i år på 9 procent.

Men många som på söndagen lägger sin röst i valet har nog svårt att tro på bättre tider, vilket talar för ett svårt politiskt bakslag för regeringskoalitionen ”Frente de todos”.

Komponentbrist orsakade omsättningsminskning för Cgit

IT-bolaget Cgit, som är noterat på Spotlight, minskade sina intäkter till 23,4 miljoner kronor (29,3) under det andra kvartalet 2022.

”Viktigt att notera i sammanhanget är dock tagna affärer som inte är levererade på grund av komponentsbrist på 8,5 miljoner kronor. Vår bedömning är att 7,5 miljoner kronor av dessa kommer att levereras och faktureras under 2022”, skriver bolaget i rapporten.

Ebitda-resultatet uppgick till 0,3 miljoner kronor (1,6) och ebit-resultatet blev -0,7 miljoner kronor (0,8).

Under perioden har en kostnad tagits på 137 tusen kronor hänfört till utveckling av bolagets mjukvarulösning kopplad till AI, skriver Cgit.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera